Annons

Riksrevisionen: Naivt blunda för värdet av revisionsplikt

REPLIK. I ett debattinlägg uttryckte företrädare för bransch- och företagarorganisationer kritik mot Riksrevisionens rapport om den avskaffade revisionsplikten. Vissa missförstånd verkar dock ha uppstått och vi ska försöka förtydliga:

Riksrevisionen
RiksrevisionenBild:Jonas Ekströmer

Förutom att leda till besparingar för företagare och ett växande antal aktiebolag skulle reformen (tillsammans med andra regelförenklingar) stärka bolagens konkurrenskraft och bidra till fler företag som växer och anställer. Så har inte fullt ut skett. De bolag som valt bort revision har gjort en liten besparing (om cirka 10.000 kronor i stället för förväntade 14.000 kronor, år 2011), men därefter växt långsammare – jämfört både med sig själva innan reformen och med jämförbara bolag som behöll revision. Inte heller lönsamhet eller företagsöverlevnad har blivit bättre. Antalet aktiebolag ökade, men på bekostnad av andra företagsformer och reformen har alltså inte lett till märkbart ökat företagande.

Anmälningar från revisorer till Ekobrottsmyndigheten har minskat från cirka 300 per år till i princip noll och Skatteverket har fått in betydligt färre orena revisionsberättelser från revisorer, vilket gör att Skatteverket gått miste om tidiga indikationer på att allt inte står rätt till i olika bolag. Berörda myndigheter har inte kunnat kompensera för bristerna och upptäckt av ekonomiska brott har försvårats.

Granskningen kan inte fastställa att reformen har lett till ökad ekonomisk brottslighet (sådant påverkas av många andra faktorer), men visar att tillväxttakten tydligt sjönk bland bolag som valt bort revision samtidigt som den fortsatte att öka för jämförbara bolag. Det ser vi som en indikation på att bolag utan revision i högre utsträckning än bolag med insyn av en revisor medvetet har redovisat lägre ekonomisk aktivitet för att undkomma skatt. Delar av detta förutsågs före reformen, till exempel bedömde regeringen 2010 att skatteintäkterna skulle minska med 1,3 miljarder kronor per år.

Granskningens slutsatser bygger främst på vad aktiebolagen rapporterat in om tillväxt, lönsamhet och annat. Därutöver har synpunkter och information under granskningens gång inhämtats från Småföretagarnas Riksförbund, SRF-konsulterna och Svenskt Näringsliv.

Riksrevisionen förstår företagandets betydelse för svensk välfärd och internationella konkurrenskraft, men det är naivt att blunda för att reformen kan ha underlättat för oseriösa aktörer – till nackdel för seriösa företagare och samhället i stort. Eftersom vi inte tror att bristerna kan åtgärdas är det rimligt att återinföra revisionsplikten, men det är en fråga för riksdagen.

Helena Lindberg, riksrevisor, Riksrevisionen

Nedim Colo, projektledare, Riksrevisionen


Läs debattinlägget med kritik mot Riksrevisionen här.

Läs svar på denna artikel här.


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från Tieto EvryAnnons

Nordens klimat idealiskt för energieffektiva datacenter

Tietoevrys Sverigechef Johan Torstensson.
Tietoevrys Sverigechef Johan Torstensson.

Digitalisering och teknisk innovation spelar en nyckelroll för att lösa de stora utmaningar som väntar Sveriges nya regering. I dag ligger makten över vår data och information i stor utsträckning utanför EU vilket hotar att förvärra ekonomisk osäkerhet, energikris, globala säkerhetshot och klimatutmaningarna.

Läs mer om digital suveränitet här

För att öka vår digitala suveränitet håller flera EU-initiativ på att skapa egna europeiska molnlösningar. Men det räcker inte, enligt Tietoevrys Sverigechef Johan Torstensson:

– Våren 2023 är Sverige ordförande i EU. Sveriges kommande EU-minister och digitaliseringsminister Erik Slottner bör inte bara arbeta för att driva på det redan pågående arbetet, utan också visa upp Norden som föregångare. En hållbar framtid kräver en självständig, ansvarsfull och säker digital ekonomi, med de nordiska länderna i täten.

Johan Torstensson konstaterar att det i dag är viktigare än någonsin att stärka den europeiska dataekonomin för att ge full kontroll över var data lagras, hur den hanteras och på så sätt hålla vårt öde i våra egna händer. 

– I dag behandlas så mycket som 92 procent av all data utanför EU, vilket gör det svårare att såväl klara av klimatmålen som att upprätthålla Europas och Nordens suveränitet och motståndskraft. 

Internationell drivkraft

Utöver klimatfrågor sträcker sig den digitala teknikens inflytande till människors privatliv, företagens verksamhetsvillkor, samhällets trygghet – även under exceptionella omständigheter. Med det i åtanke är det viktigt att överväga var datacenter finns och i vilka länder molntjänsterna hanteras.

Datacenter placerade på suverän nordisk mark innebär en lång rad fördelar, inte minst ur klimat- och geopolistiskt perspektiv. 

– Norden är och kan bli en ännu starkare internationell drivkraft och ledare i utvecklingen av den digitala ekonomin och molntjänster med fokus på miljö, energieffektivitet, datasuveränitet och cybersäkerhet. Nordiska värderingar i kombination med global kapacitet och teknisk kompetens ger en mycket robust grund för oss att på allvar leda utvecklingen av hållbar, rättvis och säker digital teknik.

It-branschens infrastruktur utvecklas snabbt, och dess miljöpåverkan är enorm. EU uppskattar att digital teknik står för 8–10 procent av den totala energiförbrukningen globalt. It-branschens utveckling är också en av de viktigaste nycklarna för att lösa problemen. De nordiska länderna är pionjärer, bland annat inom utvecklingen av modern molnteknik, vilket bidrar till att ytterligare stärka Europas position i framtidens dataekonomi.

– Vårt kalla klimat i Norden innebär också idealiska förhållanden för energieffektiva datacenter. Vi på Tietoevry har med hjälp av modern teknik och miljövänlig dataekonomi exempelvis kunnat minska våra kunders koldioxidutsläpp med uppskattningsvis 75 000 kilo bara under 2021.

Mer energieffektiva

Molntjänster som levereras i linje med gröna värden är enligt Tietoevry mest effektiva sättet att öka energieffektiviteten och minska dataekonomins negativa miljöpåverkan. 

– Molntjänster är 90 procent mer energieffektiva än konventionella serverrum och med smarta lösningar kan de vara en viktig pusselbit i hur vi hanterar dagens energikris. Spillvärme som återvinns från ett datacenter i Esbo, Finlands används redan idag för att värma upp 700 hushåll året runt, säger han och fortsätter:

Det är hög tid att vi tar tillbaka makten och kontrollen över vår data och information. Genom att låta de nordiska länderna dra nytta av den kompetens, den innovationskraft och de geografiska förutsättningarna som råder i Norden kan vi på allvar skapa en bättre och tryggare värld.

Läs mer om digital suveränitet här

 

Mer från Tieto Evry

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Tieto Evry och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera