ANNONS:
Till Di.se
START DI TV BÖRS BEVAKNINGAR
ANNONS

Riksrevisionen: Naivt blunda för värdet av revisionsplikt

  • Riksrevisionen Foto: Jonas Ekströmer

REPLIK. I ett debattinlägg uttryckte företrädare för bransch- och företagarorganisationer kritik mot Riksrevisionens rapport om den avskaffade revisionsplikten. Vissa missförstånd verkar dock ha uppstått och vi ska försöka förtydliga:

Förutom att leda till besparingar för företagare och ett växande antal aktiebolag skulle reformen (tillsammans med andra regelförenklingar) stärka bolagens konkurrenskraft och bidra till fler företag som växer och anställer. Så har inte fullt ut skett. De bolag som valt bort revision har gjort en liten besparing (om cirka 10.000 kronor i stället för förväntade 14.000 kronor, år 2011), men därefter växt långsammare – jämfört både med sig själva innan reformen och med jämförbara bolag som behöll revision. Inte heller lönsamhet eller företagsöverlevnad har blivit bättre. Antalet aktiebolag ökade, men på bekostnad av andra företagsformer och reformen har alltså inte lett till märkbart ökat företagande.

Anmälningar från revisorer till Ekobrottsmyndigheten har minskat från cirka 300 per år till i princip noll och Skatteverket har fått in betydligt färre orena revisionsberättelser från revisorer, vilket gör att Skatteverket gått miste om tidiga indikationer på att allt inte står rätt till i olika bolag. Berörda myndigheter har inte kunnat kompensera för bristerna och upptäckt av ekonomiska brott har försvårats.

Granskningen kan inte fastställa att reformen har lett till ökad ekonomisk brottslighet (sådant påverkas av många andra faktorer), men visar att tillväxttakten tydligt sjönk bland bolag som valt bort revision samtidigt som den fortsatte att öka för jämförbara bolag. Det ser vi som en indikation på att bolag utan revision i högre utsträckning än bolag med insyn av en revisor medvetet har redovisat lägre ekonomisk aktivitet för att undkomma skatt. Delar av detta förutsågs före reformen, till exempel bedömde regeringen 2010 att skatteintäkterna skulle minska med 1,3 miljarder kronor per år.

Granskningens slutsatser bygger främst på vad aktiebolagen rapporterat in om tillväxt, lönsamhet och annat. Därutöver har synpunkter och information under granskningens gång inhämtats från Småföretagarnas Riksförbund, SRF-konsulterna och Svenskt Näringsliv.

Riksrevisionen förstår företagandets betydelse för svensk välfärd och internationella konkurrenskraft, men det är naivt att blunda för att reformen kan ha underlättat för oseriösa aktörer – till nackdel för seriösa företagare och samhället i stort. Eftersom vi inte tror att bristerna kan åtgärdas är det rimligt att återinföra revisionsplikten, men det är en fråga för riksdagen.

Helena Lindberg, riksrevisor, Riksrevisionen

Nedim Colo, projektledare, Riksrevisionen


Läs debattinlägget med kritik mot Riksrevisionen här.

Läs svar på denna artikel här.


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies