Annons

Riksbanken får skulden för Magdalena Anderssons misslyckanden

DEBATT. Riksbanken har tvingats in i ett hörn. När näringslivet inte levererar, Magdalena Andersson betalar av på statsskulden och nyskapade pengar inte når realekonomin tvingas Ingves & co kompensera genom minusränta och kvantitativa lättnader, skriver Daniel Suhonen med flera.

MAKTLÖS. Stefan Ingves kan omöjligen kompensera för underinvesteringar och restriktiv finanspolitik. Åtminstone inte utan att kronans växelkurs faller, tillgångspriserna skjuter i höjden och de rikaste blir ännu rikare, skriver författarna.
MAKTLÖS. Stefan Ingves kan omöjligen kompensera för underinvesteringar och restriktiv finanspolitik. Åtminstone inte utan att kronans växelkurs faller, tillgångspriserna skjuter i höjden och de rikaste blir ännu rikare, skriver författarna.Foto:Emil Wesolowski

Riksbanken har på senare tid fått utstå mycket kritik. De har anklagats för att sänkt den svenska kronan i botten, skapat riskabelt hög privat skuldsättning och spätt på den ekonomiska ojämlikheten.

Kritiken belyser visserligen allvarliga problem som delvis orsakats av Riksbankens expansiva penningpolitik, men är ändå missriktad. Riksbanken har bara gjort sitt bästa för att styra mot sitt lagstadgade mål om ett stabilt penningvärde.

De som bör ges skulden är snarare näringslivet, finanspolitiken och penningsystemet som tvingat in Riksbanken i ett hörn. Riksbanken kan med reporäntan som verktyg omöjligen kompensera för uteblivna löneökningar, underinvesteringar och en restriktiv finanspolitik utan att kronans växelkurs faller, den privata skuldsättningen ökar, tillgångspriserna skjuter i höjden och de rikaste som äger merparten av alla tillgångar blir ännu rikare.

Som Riksbanken konstaterar i sin rapport ”redogörelse för penningpolitiken” har näringslivet de senaste åren trots högkonjunktur och låg arbetslöshet hållit tillbaka de löneökningar som normalt kunde ha förväntats. Företagens produktivitet har också utvecklats sämre än förväntat.

Svenska kapitalister har satsat mer på att köpa redan existerande tillgångar och tjäna pengar på att äga, än att göra innovativa och produktiva investeringar. Det har lett till att efterfrågan hållits tillbaka vilket försvagat tillväxten och inflationen. När näringslivet inte drar sitt strå till stacken faller det ytterst på Riksbanken att kompensera för utebliven inflation genom mer expansiv penningpolitik.

Ett ännu tyngre ansvar bär regeringen som trots den lägsta statsskulden på 40 år valt att fortsätta betala av ännu mer. Den offentliga skuldsättningen i Sverige väntas 2021 sjunka under 30 procent av BNP, vilket innebär att regeringen är skyldig enligt lag att förklara för Riksdagen hur det kommer sig att man inte spenderat mera pengar.

Regeringens tvångsmässiga avbetalningar har uppmärksammats i internationell ekonomipress och anklagats för att vara rent vansinne.

En för låg statsskuld skapar ett kroniskt underskott av statsobligationer på kapitalmarknaderna. Marknaden tvingas då placera summor som överstiger nivån på insättningsgarantin som de vill ha i säker och likvid form i mer riskabla produkter vilket driver upp risknivåerna. Avsaknaden av statspapper att placera i har förstärkt framväxten av skuggbanksektorn vilket gör finanssystemet mindre stabilt.

När staten inte tar sitt ansvar och skuldsätter sig tillräckligt för att genomföra investeringar i exempelvis bostäder, samt inte tar ansvar för att utjämna de ekonomiska klyftorna så kommer inte tillräckligt med pengar ut i realekonomin till dem med störst behov av konsumtionsvaror och tjänster.

Resultatet blir en svag efterfrågan och låg inflation. Riksbanken tvingas då kompensera för låg efterfrågan och utebliven inflation genom mer expansiv penningpolitik.

Den yttersta källan till problemen är dock dagens dysfunktionella penningsystem. När privata banker skapar i stort sett alla våra pengar i samband med att de beviljar lån så får Riksbanken mycket svårt att bedriva effektiv penningpolitik och påverka inflationen.

Riksbanken kan bara påverka bankernas räntor indirekt genom att styra räntan på bankernas konton i det slutna betalsystemet RIX. Men det fungerar inte så effektivt. Ränteläget på marknaden bestäms i huvudsak av kvantiteten pengar bankerna skapat hittills som cirkulerar på globala kapitalmarknader. Riksbanken kan inte påverka det globala ränteläget nämnvärt utan tvingas mest anpassa sig och följa efter den utveckling som sker i andra länder.

I den mån Riksbanken faktiskt lyckas pressa ner ränteläget under den globala nivån misslyckas penningpolitiken ändå påverka inflationen i ett senare skede av transmissionsmekanismerna.

Räntekanalen misslyckas eftersom det främst är medel- och överklass som har större lån och som blir rikare när räntan sänks. De har redan råd att konsumera vad de vill och blir därför sällan mer konsumtionsbenägna bara för att de blir ännu rikare.

Kreditkanalen misslyckas eftersom bankerna knappt lånar ut till konsumtion och produktiva investeringar som påverkar inflationen. Merparten av all nyutlåning går till köp av fastigheter, företag och värdepapper. Därför leder lägre ränta primärt inte till inflation i priset på konsumtionsvaror och tjänster utan mest till ökade tillgångspriser.

Den enda kanal som tycks fungera någorlunda effektivt är valutakanalen: sänks reporäntan under det globala läget flödar kapital ut ur landet, efterfrågan på och därmed värdet av den svenska kronan sjunker.

När näringslivet inte levererar, Magdalena Andersson betalar av på statsskulden och penningsystemet inte förmår sätta nyskapade pengar i cirkulation i realekonomin tvingas Riksbanken kompensera genom minusränta och kvantitativa lättnader.

Att på detta sätt tvinga Riksbanken skjuta mygg med kanonkulor är inte hållbart i längden. Penningpolitiken har visserligen haft önskad effekt och fått upp inflationen, men skadorna på resten av ekonomin kan bli stora på sikt.

Regeringen sitter på vapen för att bekämpa arbetslöshet och låg inflation med betydligt högre precision. Men då krävs att regeringen slutar gömma sig bakom överskottsmålet samt att näringslivet tar sitt ansvar och gör samhällsnytta i stället för att försöka tjäna maximalt på passivt ägande.

På lång sikt måste hela penningsystemet reformeras. Det är inte hållbart att samtliga pengar skapas genom skuldsättning. När inte staten skuldsätter sig måste den privata sektorn skuldsätta sig för att nya pengar ska skapas till ekonomin. Hög privat skuldsättning har dock i den ekonomiska forskningen pekats ut som främsta riskfaktorn för allvarliga finansiella kriser. 

En väg att gå vore att Riksbanken skapade och delade ut pengar direkt till regeringen eller medborgarna utan att någon måste skuldsätta sig och betala ränta. Då kan regeringen inte längre gömma sig bakom överskottsmålet. De får pengar direkt i handen som måste spenderas.

På så vis ges Riksbanken nya verktyg att stimulera ekonomin och inflationen utan att svenska kronans värde, tillgångspriserna, skuldsättningen och de ekonomiska klyftorna ökar.

Samuel Kazen Orrefur, styrelsemedlem Positiva Pengar

Markus Kallifatides, ordförande Reformisterna

Daniel Suhonen, chef tankesmedjan Katalys


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Bristol-Myers Squibb Annons

Uppköpet stärker BMS:s läkemedelsportfölj

I november blev Celgene en del av Bristol Myers Squibb.
I november blev Celgene en del av Bristol Myers Squibb.

Med uppköpet av läkemedelsbolaget Celgene stärker Bristol Myers Squibbs sitt erbjudande av läkemedel och vårdlösningar. Bolaget kommer även fortsätta att samarbeta med andra vårdaktörer för att utveckla behandlingar för svårt sjuka patienter.

I november förra året fullbordade BMS, Bristol Myers Squibb, sitt uppköp av Celgene och de båda bolagens produkter finns nu under BMS varumärke.

– Bägge bolagen var framgångsrika både globalt och här i Sverige. Tillsammans har vi nu möjligheten att hjälpa än fler patienter inom olika sjukdomsområden. Vi har redan ett flertal ledande produkter på marknaden och bara under de kommande två åren lanserar vi ytterligare åtta nya läkemedel, säger Michaël Lugez, vd på BMS Sverige och tidigare vd på Celgene Nordics. 

Ledande biofarmabolag

Celgene var innan sammanslagningen en världsledande aktör inom läkemedelsutveckling för behandling av bland annat blodcancersjukdomar, solida cancertumörer samt inflammatoriska och immunologiska sjukdomar. BMS var ett globalt biofarmabolag som utvecklade innovativa läkemedel inom onkologi, kardiovaskulära sjukdomar, immunologi och fibros.

– Tillsammans har vi en av industrins bredaste pipelines och tack vare att vi nu kan slå samman kunskaperna och erfarenheterna från de båda bolagen kommer vi bli ännu starkare. Medarbetarna är vår främsta tillgång och de drivs av att hitta nya läkemedel och innovativa behandlingslösningar för vården. Både Celgene och BMS har tidigare också investerat stort i forskning globalt och det är något vi kommer att fortsätta med, säger Michaël Lugez.

EXTERN LÄNK: Läs mer - så verkar Bristol Myers Squibb i Sverige.

Under kommande år avser BMS i Sverige att arbeta mot tre huvudmål.

– Vår första prioritet är nu att färdigställa sammanslagningen av bolagen för att patienterna ska kunna ta del av fördelarna. Vidare har vi som mål att våra nya produkter ska bli tillgängliga för patienter i Sverige så snart som möjligt. Det tredje målet är att ge vår personal fler möjligheter att växa och utveckla vår affär, säger Michaël Lugez.

Patienterna är allt fokus

Patienterna och deras vård står ständigt i fokus i allting som BMS gör och bolaget vill vara med genom hela patientresan. Därför utvecklar de nu bland annat en app där patienter kan följa sin behandling, få svar på frågor och prata med en läkare.

– Vi vill inte bara vara en läkemedelsleverantör, utan även en partner till alla som är involverade inom hälso- och sjukvård. BMS var till exempel med och grundade organisationen ”All.Can” vars mål är att frigöra resurser för sjukhus för att optimera behandlingen av patienter. För att uppnå detta måste vi arbeta tillsammans. Ett annat exempel är hur vi i den pågående pandemin arbetar tillsammans med andra företag och organisationer för att donera pengar, labbutrustning och produkter för att stötta kampen mot coronaviruset, säger Michaël Lugez.

Ny logotyp

I samband med uppköpet av Celgene uppdaterar BMS även sitt varumärke med en ny logotyp.

– Även om vi fortfarande heter BMS är vi ett nytt bolag och det vill vi visa med vår nya logotyp. Motivet är en hand som är en universell symbol för läkande. Den representerar att ge och ta emot vård och visar på vårt engagemang för att sätta människan i första rummet, det är personligt, avslutar Michaël Lugez.

EXTERN LÄNK: Läs mer om Bristol Myers Squibb här 

Fakta Bristol Myers Squibb
Bristol Myers Squibb, BMS, är ett globalt biofarmaceutiskt bolag som utvecklar innovativa läkemedel för svåra sjukdomar. Bolaget kombinerar smidigheten hos ett bioteknikbolag med räckvidden och resurserna hos ett etablerat läkemedelsföretag. BMS är bland annat verksamma inom onkologi, kardiovaskulära sjukdomar, cancersjukdomar samt inflammatoriska och immunologiska sjukdomar. BMS deltar i flera globala samarbeten för att utveckla och optimera vårdlösningar med patienten i fokus.

Mer från Bristol-Myers Squibb

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Bristol-Myers Squibb och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?