Annons

Riksbanken är viktigare än den tror

REPLIK. Det är numera globalisering, energipriser och digitalisering som styr svensk inflation, inte inhemsk konjunktur eller avtalsrörelser. Då en liten nationell centralbank försöker pressa upp en globalt låg inflation kan den frestas att ta till oproportionellt starka medel, som skadar mer än hjälper.

Klas Eklund.
Klas Eklund.Foto:Joachim Lundgren Photography 2017

Mitt förslag (Di 21/2) var därför att Riksbanken bör acceptera en inflation under det gamla inflationsmålet och initiera en diskussion om hur ett bättre fungerande, lägre inflationsmål skulle se ut.

Vice riksbankschef Martin Flodén har svarat (Di 25/2). Han hävdar att ”Riksbankens penningpolitik har fungerat väl” och hoppas att Riksbanken med ”en väl utformad penningpolitik” så småningom kan nå målet. Dessutom är vårt omvärldsberoende så stort att vi inte ensamma kan sänka inflationsmålet.

Till detta kan sägas att det nu har gått 25 år sedan inflationsmålsregimen och Riksbankens oberoende stadfästes. Under sju av dessa har inflationen prickat eller överskridit 2 procent. I hela 18 år har inflationen missat målet på nedsidan. Under elva av dessa år var inflationen till och med under 1 procent. Ett resultat som borde stämma till eftertanke.

Flodén hoppas att inflationen ska nå målet om några år. Det är möjligt att så sker. Men Riksbankens inflationsprognoser och räntebanor har systematiskt visat fel.

Medan Riksbanken sedan finanskrisen löpande spått stigande inflation och styrräntor har trenden blivit den motsatta. De globala disinflationistiska krafterna har varit starkare än Riksbanken.

Flodén underskattar även den egna institutionens internationella betydelse. Riksbanken har varit en föregångare. Det syns i att banken tidigt började utreda en digital valuta – något som andra centralbanker nu tar efter. Det syns i att Riksbanken var bland de första som antog ett inflationsmål. Det syns i att Riksbanken var först med minusränta – och i att Riksbanken var först med att lämna minusräntan.

Nu studerar omvärlden därför med intresse de svenska erfarenheterna. Se till exempel Financial Times (21/2): ”The Riksbank’s reversal of its negative interest rates policy is being heavily scrutinized by other central banks”.

Så Riksbanken kan och bör påverka den internationella analysen och debatten om hur små centralbanker ska förhålla sig till global disinflation – och vilket inflationsmål som är rimligt. Det är en uppgift som Flodén och hans kolleger bör ta sig an med allvar och entusiasm.

Klas Eklund
Senior economist, Mannheimer Swartling

 

Läs Klas Eklunds första artikel här.  

Läs Martin Flodéns svar här. 


Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?