1515
Annons

Replik: Tydligt värde för samhället med en ordnad arbetskraftsinvandring

Almega skriver i sin debattreplik om arbetskraftsinvandringen felaktigt att ”företag som inte har kollektivavtal får ställa sig i Migrationsverkets kö”. Om det ändå vore så! Sanningen är att det inte krävs kollektivavtal för att korta handläggningstiderna, som Almega hävdar. Det skriver Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer.

Foto:Sveriges Ingenjörer , Sveriges Ingenjörer

Vår debattartikel tar sikte på hur det så kallade certifieringssystemet fungerar. Systemets funktion är centralt för hur vi ska lyckas upprätthålla bra villkor på arbetsmarknaden och samtidigt ha en fungerande arbetskraftsinvandring.

En certifierad arbetsgivare kortar sin handläggningstid för arbetskraftsinvandrare från fem månader till tio dagar. Det är således ytterst attraktivt att vara certifierad. En certifierad arbetsgivare kan också bistå en annan arbetsgivare som inte är certifierad för att minska tiden det tar att handlägga ärendet.

Inte i något av fallen ställer Migrationsverket krav på kollektivavtal för arbetsgivarna.

Myndigheten kräver av arbetsgivarna att de ska erbjuda arbetsvillkor och försäkringar i nivå med svenska kollektivavtal. Men så ser det inte alltid ut i verkligheten, långt därifrån, visar vår rapport från 2021.

Bland arbetskraftsmigranter inom ingenjörs- och datayrken är 3 av 4 anställda i tredje land och har kvar sina huvudsakliga försäkringar där, som pensions- och sjukförsäkringar. Vi visar i rapporten det orimliga och det omöjliga för Migrationsverket att säkerställa att migranter då får bra villkor.

Vi ser positivt på Almegas eget arbete att som certifierad organisation stödja medlemmar som har kollektivavtal. Det vi riktar oss mot är certifieringsföretag som inte ställer några krav på kollektivavtal och som släpper igenom villkor som inte är förenliga med de grundläggande kraven på svensk arbetsmarknad.

Vi ser också tydligt värdet för samhället med en ordnad arbetskraftsinvandring som grundar sig i bra villkor. Det är därför vi förespråkar det gemensamma regelverk som arbetsgivare och fack kommit överens om – kollektivavtalet – för att handläggningstiderna ska kortas.

Saknas svenska kollektivavtal vid anställningen måste granskningen få ta längre tid, även om det kan dröja flera månader.

 

Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer

 

 


Debatt: Vi är skyldiga ukrainska familjer en trygg start i Sverige

Det engagemang svenskarna visat för ukrainska flyktingar är enormt. Nu måste vi som samhälle på rätt sätt förvalta detta breda engagemang. Sverige ska, som i alla tider, erbjuda ett bra och värdigt mottagande, skriver företrädare för flera hjälporganisationer. 

Foto:Valerio Muscella

Tyvärr är inte allt engagemang positivt. Vi vet att flyktingsituationer där många människor är i rörelse attraherar kriminella. Bland de tusentals svenskar som nu osjälviskt erbjuder hjälp till människor på flykt, finns personer som har andra syften. Trafficking, där framför allt kvinnor utnyttjas för exempelvis prostitution, förekommer, liksom utnyttjande av flyktingar som billig arbetskraft. Stockholmspolisens operation mot prostitution ”Operation torsk” genomförde ett tillslag i slutet på mars, där de gripna männen utnyttjat ukrainska kvinnor för prostitution - kvinnor som inte tidigare varit prostituerade. Många uppgav att kriget i Ukraina och den påföljande flyktingsituationen varit det som tvingat in dem i detta (DN 11/4)

Internationella samarbetspartners som erbjuder bussresor från bland annat Polen berättar om personer i närheten av bussar och stationer som har ett avvikande och misstänkt beteende. Rädda Barnens personal vittnar om kvinnor och barn som klivit in i okända mäns bilar utanför ankomsthallarna i Skurup och Skavsta.  Vi hör också om personer som erbjuder jobb med motkravet att man först behöver betala 15 000 kronor för att få jobbet.

Det fantastiska engagemanget och omedelbara responsen på kriget i Ukraina hos privatpersoner och näringslivet ska inte underskattas. Men vi hör också om svårigheterna att möta traumatiserade människor på flykt och om privata boendematchningar som av olika anledningar inte fungerar.

Vi organisationer i civilsamhället har lång erfarenhet av att stötta människor i utsatta situationer och känner till komplexiteten. Vi är ofta snabbfotade men vet också att det ibland krävs säkerhetsåtgärder och stöd runtomkring, för att kunna vara ett långsiktigt stöd för människor i utsatthet. Engagemang är fantastiskt men också de som är engagerade behöver support.

Under 2015-2016 sov människor på en bit kartong utanför Migrationsverket. Det vill vi inte se igen. Kort efter att kriget inleddes i Ukraina, startade därför vi tre aktörer, tillsammans med airbnb.org, den ideella boendematchningsplattformen En trygg start i Sverige.

Här matchas privatpersoner som vill upplåta boenden utan betalning under 2-4 veckor, med boendebehov hos ukrainska familjer. Initiativet är startat i samråd med Unicef, UNHCR, Childhood och Plan Sverige. Denna boendematchning är unik med de säkerhets- och trygghetsskapande åtgärder som arbetats fram, såsom bakgrundskontroller, digital utbildning av volontärer som agerar kontaktpersoner för flyktingarna och volontärstöd från våra respektive organisationer. Dessutom kan kontaktpersonen hjälpa till att navigera i det svenska samhället, ge svar på frågor om rättigheter och skyldigheter samt lotsa till sysselsättning och övrigt stöd.

Vi i civilsamhället ska inte ta över de offentliga myndigheternas roll och ansvar. Men i samhällskriser behöver alla hjälpas åt, och i nuvarande krigssituation behöver vi tillsammans möta de flyende med medmänsklighet och trygghet.

Ett annat sätt att öka tryggheten för de flyende är förbättrad information. Riskerna för att flyende kommer i kläm skulle minska om svenska myndigheter skulle möta dem i ett tidigare skede under flykten. Idag delas information om det svenska samhället ut först när man anlänt till Sverige. Om informationen hade delats ut av svenska myndigheter och frivilliga redan i Polen och grannländerna runt Ukraina, så skulle de borga för en tryggare start i Sverige. Då skulle vi undvika en del av den osäkerhet och de risker som kvinnor och barn nu utsätts för.

Vi vet inte hur situationen med ukrainska flyktingar kommer att se ut framöver. Kommer vi se en upptrappning av konflikten eller kommer människor kunna återvända mer varaktigt till delar av Ukraina?

Det vi vet är att många människor på flykt kommit till Sverige under våren, från Ukraina och från andra konflikter. Vi får rapporter om sysslolöshet och att flyktingar ägnar mycket av sin tid åt att bevaka nyheter från hemlandet och med oro för vad som händer där. Det är naturligt och måste på ett sätt få vara så. Samtidigt behöver flyktingarna få en normal tillvaro där boende, relationer och sysselsättning möjliggör en andhämtning och paus från krigets fasor. Särskilt barn behöver en normal barndom och eventuell traumabehandling kräver en trygg tillvaro för att ge resultat.

Därför är det särskilt viktigt att civilsamhällesaktörer som arbetar med människor på flykt, nya organisationer som tillkommer och frivilliga engagerar sig i att ge människor möjlighet till ett mer aktivt deltagande i svenska samhället. Kontaktpersonerna i vårt initiativ En trygg start i Sverige kan hjälpa till att vägleda till aktiviteter av olika slag. Ett exempel är aktivitetscentret för ukrainska barn i regi av Beredskapslyftet på Nordiska museet i Stockholm, där barn 6-10 år får undervisning, i väntan på skolgång i Sverige eller tillbaka i Ukraina igen.

Med säkrare boendematchning, vägledning in i samhället och aktiviteter som skola, jobb och fritidsaktiviteter, kan vi bidra till en mer normal tillvaro för de ukrainare som sökt sin tillflykt från kriget här i Sverige. Vi har hundratals volontärer som vi nu börjar utbilda, till att bli trygga kontaktpersoner för de som får boende genom En trygg start i Sverige. Vi märker dock att fler boenden efterfrågas som har plats för familjer med fler är tre, något vi inte har tillräckligt av. Här behöver vi hitta fler sätt att få fram boenden. 

Oron för de som finns kvar, engagemanget för sitt land – allt det kan vi inte göra så mycket åt. Det vi kan göra är att finnas till som medmänniskor, lyssna och ge stöd. Genom våra noga utvalda samarbetspartners kan vi vara med och frigöra det fantastiska och varma engagemanget från medmänniskor över hela Sverige.

Vi vet också att näringsliv, idrottsrörelse, organisationer och det lokala föreningslivet är igång eller mobiliserar. Låt detta bli en sommar då vi gör vad vi kan för att barn, unga och äldre som nyss kommit hit, ska få en chans att bli aktiva i det svenska samhället.

 

Jonas Wihlstrand, generalsekreterare Sveriges Stadsmissioner

Helena Thybell, generalsekreterare Rädda Barnen

Oscar Stege Unger, initiativtagare En trygg start i Sverige och medgrundare Beredskapslyftet


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?