1515

Replik/taxonomin: stor fara med kommissionens förslag

Sverige måste verka kraftfullt och samfällt för att svensk industri ska ges förutsättningar att fortsätta klimatomställningen med bibehållen konkurrenskraft. 

Mattias Goldman och Johanna Lundgren Gestlöf rycker ut till försvar för EU:s taxonomi, DI debatt den 2 juni, med en brasklapp för hur processen har gått till. Företagen i Balanskommissionen är i grunden positiva till en taxonomi för hållbara investeringar, men det är just EU-kommissionens arbetsprocess som lett till att viktiga hållbarhetsinvesteringar i Sverige nu hotas. Det är både odemokratiskt och djupt oroande.   

När EU-kommissionen i slutet av april antog den nya taxonomin var det med nöd och näppe som bärande delar i den svenska klimatomställningen klassades som hållbara. Utkastet som presenterades i höstas skulle inneburit ett dråpslag mot flera svenska basnäringar, svensk konkurrenskraft och klimatarbete. Anpassningen av EU:s regelverk för att skynda på klimatomställningen fortsätter nu i högt tempo men det måste präglas av större öppenhet och bättre förankring med berörda näringar för att inte hota viktiga svenska intressen.      

Taxonomiförordningen antogs 1 juli 2020 men kriterierna som avgör vad som klassas som hållbart eller inte utarbetas i så kallade delegerade akter. Tanken är att förfarandet ska ge mer flexibilitet och bättre kunskap genom de expertgrupper som tar fram förslagen. Resultatet för svensk del visade sig i det närmaste vara det motsatta. 

Länge såg det ut som att många svenska företag, med verksamheter som i dagsläget i hög utsträckning är klassade som hållbara bland investerare, skulle diskvalificeras i den nya Taxonomin. Förslaget skulle slagit hårt mot svenskt skogs- och jordbruk, bioenergi och svensk vattenkraft – samtliga viktiga komponenter i Sveriges omställning mot fossilfritt. 

Även om det slutgiltiga förslaget som EU-kommissionen antog var bättre i många delar, innehåller det fortfarande skrivningar som i flera fall är mer långtgående än gällande direktiv och försvårar för flera näringar. 

Synen på bioenergi från skog och energigrödor riskerar att bli ett hinder för fortsatta investeringar. Taxonomin måste spegla Förnybarhetsdirektivet, förslaget om att mäta växthusgasutsläpp vid avgasröret måste tas bort liksom krav på ökad byråkrati och regelkrångel. Energigrödor borde uppmuntras, inte motarbetas. 

För vattenkraften finns det fortfarande oklarheter om hur de svepande kraven ska tolkas och om de är i linje med gällande lagstiftning som har utarbetats i demokratiska processer och anpassats till lokala förutsättningar under flera decennier. Vi förutsätter att det är kraven i EU:s ramvattendirektiv som gäller. Risken för dubbla standarder kan försena och fördyra nödvändiga investeringar och därmed få stora konsekvenser för hela det svenska energisystemet och klimatomställningen. Även infrastrukturen påverkas då endast delar av elnätet riskerar att klassas som hållbart trots elnätsföretagens anslutningsplikt, när elnäten i själva verket är en förutsättning för den gröna omställningen.

Det faktum att taxonomin genomförs via en s.k. delegerad akt, där transparens, påverkansmöjligheter och förankring är i det närmaste obefintlig jämfört med gängse demokratiska processer inom EU, bådar illa inför det fortsatta arbetet. Med begränsade möjligheter för medlemsländerna och Europaparlamentet att påverka kan resultatet därför med stort fog ifrågasättas ur ett grundläggande rättssäkerhetsmässigt och demokratiskt perspektiv.

Vi ser också en stor fara i att taxonomin bildar en ny generell standard, som får samma långtgående inverkan och effekt som lagstiftning. Redan nu ser vi att taxonomin ger avtryck på allt fler områden t.ex. gröna återhämtningsfonder, lokala och regionala klimatplaner, bankers kreditgivning och statliga kreditgarantier men även andra regelverk som statsstödsregelverk och miljödirektiv. 

Taxonomin kommer alltså inte enbart att påverka möjligheterna till finansiering för företag utan riskerar att spilla över till andra regelverk och lagstiftning samt deras tillämpningar, trots att det inte är syftet eller tillåtet med en delegerad akt. 

Senare i år ska EU-kommissionen presentera förslag på kriterier för ytterligare miljömål i taxonomiförordningen. För Balanskommissionens medlemmar är det avgörande att det fortsatta arbetet med taxonomin och andra processer som pågår för att anpassa EU:s regelverk präglas av större öppenhet och bättre förankring med berörda näringar för att inte hota viktiga svenska intressen. Sverige måste verka kraftfullt och samfällt för att svensk industri ska ges förutsättningar att fortsätta klimatomställningen med bibehållen konkurrenskraft. 

Alarik Sandrup, näringspolitisk chef, Lantmännen 

Anders Edholm, kommunikationsdirektör, SCA

Anton Steen, chef för samhällskontakter, Fortum

Henrik Bergström, chef för samhällskontakter, Ellevio

Henrik Sjölund, vd och koncernchef, Holmen 

Bolagen ingår i Balanskommissionen - www.balanskommissionen.se

 


Innehåll från PayerAnnons

Returpack väljer Payer för en ny digital utbetalningslösning för pantpengar

Returpack har valt betalningsbolaget Payers plattform för att ta in pantsystemet i en ny och digital era. 

Den nya digitala utbetalningslösningen börjar nu rullas ut på Returpacks egna storpantarautomater, Pantamera Express, i hela landet.

Sedan 1980-talet har svenskarna vallfärdat till landets pantmaskiner för att lämna in sina burkar och flaskor. Returpack är företaget som införde pantsystemet och bolaget hanterar nu över 2 miljarder burkar och flaskor varje år.

Returpack valde 2019 Payer som partner att digitalisera pantsystemets utbetalningslösning av pantpengar och bolaget har nu utvecklat den tekniska plattformen som gör det möjligt att starta tester och utrullning över hela landet.

Utbetalning till bankkontot

88% av alla flaskor och burkar som säljs i Sverige i dag pantas och materialåtervinns genom Returpacks pantsystem.

Returpack jobbar med att ständigt utveckla systemet för att förenkla och öka tillgängligheten för pantaren. Att kunna betala ut pant på fler sätt än via det traditionella pantkvittot är ett av förnyelseområdena. Den digitala överföringen direkt till det egna bankkontot ger en smidig lösning och följer digitaliseringsutvecklingen i samhället. 

Returpack har implementerat denna lösning i de egenägda storpantarautomaterna,  Pantamera Express. Ett test ihop med dagligvaruhandeln planeras och därefter tas beslut om vidare implementeringar.

– Pantamera Express-automaterna är en viktig del i vårt utvecklingsarbete kring framtidens pantsystem. Här har vi haft möjlighet att testa en ny digitaliserad utbetalningslösning i stor skala och kan nu erbjuda en säker, enkel och smidig tjänst för överföring av pantpengar direkt in på bankkontot, säger Carita Classon, produktchef på Returpack/Pantamera.

Internet-of-things – kommunikation mellan pantmaskin och mobilapp

Payer valdes för att utveckla motorn, en digital betalningslösning direkt till konsumentens bankkonto. Lösningen fungerar i en kombination mellan pantmaskinen, molnet och en mobilapp. Den nya Pantamera-appen är tillgänglig för både iOS och Android. Redan efter två månader har appen laddats ned 20 000 gånger.

Innan appen kan användas första gången kopplas bankkontot genom Mobilt Bank-ID av användaren. Det är en process som tar mindre än 1 minut att genomföra. Efter att pantaren hällt i sina burkar och PET-flaskor i Pantamera Express, skannar pantaren en QR-kod med mobilappen för att slutföra transaktionen.

I den första fasen av utrullningen ingick Returpacks 57 egenägda storpantarautomater, Pantamera Express. Dessa står utplacerade på större återvinningscentraler över hela landet. Under 2020 pantades 90 miljoner förpackningar via Pantamera Express.

Under pilotfasen har över 25% av användarna valt den digitala lösningen. Det är något som Returpack tror kommer öka snabbt ju fler svenskar som känner till appen. Den digitala lösningen är ett komplement till papperskvittot som kommer finnas kvar.

– Payer har varit mycket lyhörda för våra önskemål och vi har hela tiden känt oss trygga med att dom levererat en stabil och säker lösning för vårt digitala genombrott, säger Henric Oscarsson, Utvecklingsansvarig på Returpack/Pantamera.

– Vi på Payer är otroligt stolta över att vi fick förtroendet att utveckla nästa generations utbetalningslösning i det svenska pantsystemet. Ett system som alla svenskar har en relation till och bidrar till. Förutom att det är smidigt för konsumenten att få pengarna direkt på kontot, när man pantar, säger Peder Berge, vd och grundare av Payer.

Klicka här för att läsa mer om samarbetet mellan Returpack och Payer 

Mer från Payer

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Payer och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?