1515

Replik/taxonomin: Detaljerna avslöjar stora faran med taxonomin

I en debattartikel i Dagens industri kallas EU:s taxonomiförordning för ”ett värdefullt verktyg i arbetet för hållbarhet”. Hållbarhetscheferna Johanna Lundgren Gestlöf (SPP) och Mattias Goldmann (Sweco) radar upp argument för taxonomin. 

Dessa grundar sig – till största del – i visionen för taxonomin, vilket är att driva fram hållbara investeringar och facilitera den gröna omställningen inom unionen. Det är vällovliga mål som många, inte minst vi, kan skriva under på. Men goda intentioner är inte en garant för goda resultat.

Lundgren Gestlöf och Goldmann skriver att de inte sett något realistiskt, samlat förslag på hur taxonomin just nu kan förbättras. Det är olyckligt. De stora problemen med taxonomiförordningen hittas nämligen inte främst i visioner, samlade förslag eller portalparagrafer. Det är de detaljerade definitionerna – ibland på en extrem detaljnivå – som avslöjar den verkliga faran. 

Debattörerna gav flera anledningar till att taxonomin behövs. Vi ser däremot fler oroväckande exempel som visar vikten av att svenska politiker fortsätter att agera mot det nuvarande förslaget. För att nämna några:

Odefinierade begrepp styr målsättningar: Strictly protected, primary forests och close to nature. Det är några av de skogliga begrepp som ligger till grund för EU-kommissionens egna målsättningar med taxonomin. Problemet: Ingen kan förklara dem. Begreppen har inte definierats av EU själva. Det gör det omöjligt för medlemsländerna att efterleva och EU att följa upp. Det är ett exempel på när en faktabaserad beslutsprocess offras i ivern att visa handlingskraft.

Process utan insyn: Taxonomin har hanterats genom en delegerad akt. Det har möjliggjort en process bakom lyckta dörrar, där demokratiska funktioner både saknat insyn och påverkan. Förslagen har i stället producerats av en teknisk expertgrupp. Därtill har konsultationstiden för dessa varit så kort att det hämmat granskning och opponering. Detta har skapat ett förslag utan politisk förankring och varit ett lågvattenmärke i EU:s demokratiska process. 

Kolbalansstudier på gårdsnivå: I taxonomin föreslås att alla enskilda skogsfastigheter över 13 hektar ska visa hur klimatbalans – upptag och utsläpp av CO2 – kommer uppnås inom 30 år efter avverkning på fastigheten. Varför just 30 år? Det är ett genomsnitt av cyklerna för skogsbruk i Europa. Från en typisk omloppstid på 80 år i svenskt skogsbruk till 8 år för planterad eukalyptusskog i Portugal. Detta skrivbordssnitt bygger en ny doktrin. Det innebär en stor administrativ börda för familjeskogsbruket och rymmer en stor osäkerhet kring pågående markanvändning och investeringar. Nyckeln till ett ansvarstagande skogsbruk är kontinuitet och en tilltro till att satsningar som görs i dag lönar sig i framtiden. Risken är att detaljregleringar ned på gårdsnivå styr mot minskat brukande och därmed även lägre ambitioner för att fortsatt utveckla naturvården. Klimatbalansen bör därför mätas på nationell nivå – inte på varje enskild skogsfastighet. Klimateffekten blir densamma, men följer samtidigt EU:s princip om subsidiaritet (beslut ska fattas där det är mest effektivt och gör mest nytta). Detta förslag och process riskerar att försvåra det svenska klimatarbetet och ger en oroväckande inblick i EU-byråkratins beslutsfattande.

Taxonomin är ett svårt projekt och skulle så många fel tillåtas, kan det få allvarliga konsekvenser. Vi välkomnar höjda krav och ambitioner i miljöarbetet – men stora visioner och gott uppsåt får inte ursäkta en skadlig process. Förslagen som nu ligger för beslut riskerar att bli en finansiell strypsnara på flera av Sveriges basnäringar. Den som inte anpassar sig kan få svårt att få lån till investeringar och generationsskiften kan försvåras. Det skulle slå hårt mot både kommande investeringar i svenskt näringsliv och klimatomställningen. I denna spelar skogen och skogsnäringen en central roll – både i dess förmåga att binda koldioxid och att ersätta fossila råvaror med förnybara produkter. 

Lundgren Gestlöf och Goldmann vill se taxonomin bli ett verktyg i hållbarhetsarbetet. Men om taxonomin antas i sin nuvarande form kan i stället familjeskogsbruket, biodiversiteten och det svenska klimatarbetet komma att skjutas i sank.

Lena Ek, ordförande Södra Skogsägarna

Paul Christensson, ordförande LRF Skogsägarna

Läs replik här.

 


Innehåll från GetacceptAnnons

Försäljning digitalt – kan ge upp till 30% högre hitrate

Att sälja digitalt kan lätt förknippas med en opersonlig säljprocess. Det blir svårare att visa vår personlighet, och offerten drunknar i en mailkorg tillsammans med minst tio andra. Så hur gör man för att inte bara klara av, utan till och med förbättra, sin försäljningsprocess när man säljer digitalt? 

– Det handlar om att hitta kommunikationskanaler som inte redan är mättade, säger medgrundaren av Vainu, Mikko Honkanen.

På Vainu har man tagit i bruk GetAccept i sina säljprocesser för att bättre kunna följa varje steg av säljprocessen via data - inte bara genom magkänsla. När de testade att skicka avtal både med och utan GetAccepts videofunktion, fick de högre stängningsfrekvens på de offerter som skickades med videopresentation. 

– Även om många vet att video är bra i alla möjliga sammanhang idag, är det ändå få B2B-bolag som nyttjar det. Därför är det en kommunikationskanal som gör det enkelt att sticka ut, menar Mikko Honkanen.

När Samir Smajic, VD och medgrundare av GetAccept, startade företaget 2015 så var det redan tydligt att digitalt var framtiden för B2B-försäljning. Sedan har utvecklingen gått snabbare än man räknat med.

– Att kunna ge en riktigt bra digital kundupplevelse, dubblar enligt McKinsey & Co sannolikheten för att stänga affären. Och det gör man inte genom att bara skicka en massa mail. E-signering är ett sätt att öka sin hitrate, men adderar man funktioner som engagerar, exempelvis chatt, video, en snygg paketering av sitt avtal och automatiska påminnelser, så ökar sannolikheten ännu mer.

Bland de som använder GetAccept så har de som använder fler engagerande funktioner i sina utskick upp till 30% högre hitrate, än de som endast skickar iväg ett avtal för e-signatur. Ingen vill ha en tråkig säljprocess, och kan man hitta sätt att göra den intressant och interaktiv kommer inte bara kunden bli nöjdare, utan du skapar också en snabbare och smidigare försäljningsprocess. 

– Det ligger kvar en gammal myt om att bolag inte är redo att börja arbeta såhär, och att det bara funkar på mindre affärer. Faktum är att data visar att 70% av företag är beredda att göra affärer upp till fem hundra tusen kronor i en onlinemiljö. En annan vanlig fördom är att kundens kund vill ha det på det traditionella viset. Men det är inte sant. Vi får ständigt kommentarer från våra kunder där de berättar om hur nöjda deras kunder blivit med det nya, förenklade sättet att signera avtal. Och det får våra kunder att se bra ut, säger Samir Smajic. 

Att komma igång med en mer engagerande digital säljprocess behöver varken vara tidskrävande eller svårt. I GetAccept har du allting samlat och får både översikt, automation och kommunikation i ett och samma verktyg. Att komma igång behöver inte ta mer än någon timme - även för det lite större säljteamet. 

Lär dig mer och boka en demo med GetAccept idag! 

Mer från Getaccept

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Getaccept och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?