Annons

REPLIK: Storskalig solkraft utmärkt komplement till vind

I en debattartikel (20/9) efterlyser ledarna för flera tunga svenska skogs-, stål och gruvföretag politiska åtgärder för att påskynda utbyggnaden av den utsläppsfria elproduktionen. Avsändarna konstaterar helt riktigt att tillgång på grön el är en förutsättning för Sveriges framtida konkurrenskraft.

Foto:Junge, Heiko

Vi är helt eniga om att den förnybara kraften behöver byggas ut, och att den behöver byggas ut snabbare. Vindkraften är en viktig komponent. Men den bör kompletteras med en lika expansiv utbyggnad av den storskaliga – och samhällsekonomiskt effektiva – solkraften. 

Enligt flera prognoser kommer vårt nationella elbehov att fördubblas inom några decennier. I södra Sverige produceras betydligt mindre el än vad som förbrukas, vilket driver upp priserna. 

I takt med omställningen av industrin i norra Sverige kommer den energi som framställs där i högre utsträckning att behöva användas lokalt. Det är tveklöst att energiproduktionen i södra Sverige måste skalas upp rejält. Redan idag råder det i perioder brist på energi i de södra delarna av landet. Att vår infrastruktur och produktion för elförsörjning inte är tillräcklig eller tillförlitlig är ett betydande problem för alla delar av samhället och näringslivet.

Tillgång till billig och ren el skapar förutsättningar för företag att kvalificera sig till samarbete med stora internationella koncerner som kräver CO2-neutral elektricitet. Idag riskerar de att konkurreras ut av andra företag i Europa. Men inte för att det saknas investeringsvilligt kapital inom sektorn förnybar energi. 

Södra halvan av Sverige har solinstrålning i nivå med Danmark och norra Tyskland, men även i norra Sverige finns förutsättningar för solenergi.  I Tyskland utgör solenergi redan tio procent av elförbrukningen, jämfört med bara en procent i Sverige. Sverige halkar just nu efter många europeiska länder för att prioriteringarna är otydliga och lagarna ålderdomliga. Det råder osäkerhet kring vilka regler som gäller och nättarifferna är utformade på ett sätt som missgynnar solkraft. 

Idag är det upp till varje länsstyrelse att ge tillstånd till större solcellsparker. Utgångspunkten är Miljöbalken som föreskriver att all jordbruksmark är skyddsvärd och ska användas till jordbruksproduktion. Men det finns gott om betesmark, lågproduktiv jordbruksmark och mark som ligger i träda. Mellan och runt panelerna kan marken odlas eller användas till bete. När solpanelerna är färdiganvända plockas de ned och marken är redo att brukas fullt ut igen. 

Solkraften har den stora fördelen att den kompletterar vindkraften på ett utmärkt sätt. Vinden blåser som mest på dygnets mörka timmar och avtar när solen står som högst på himlen. Samma effekter syns över årets månader. På sommarhalvåret blåser det mindre samtidigt som solen skiner mer, på vinter är förhållandet det motsatta. Kombinationen ökar robustheten och förutsägbarheten i systemet.

Med dagens inmatningstariffer får solcellsparker en extremt hög inmatningskostnad i förhållande till antalet producerade kilowattimmar, speciellt under vintermånader. Det skulle främja utbyggnaden av solcellsparker om det i stället infördes effekttariffer där man inte använde månadens högsta effekt utan medeleffekten under månaden. 

Sverige kan bli ett land med solenergiutvinning i stor skala, men inte av sig självt. Enligt regeringens nationella plan förväntas vindkraft öka med 5 GW till år 2030. Solkraften förväntas under samma period öka med drygt 2 GW. Vår bedömning är att potentialen för solkraft är den tiodubbla och att solkraften kan utgöra 10–15 procent av elanvändningen till 2030. 

Vi som utvecklar solkraft är beredda att investera i storleksordningen 80 – 100 miljarder kronor i solcellsparker, helt utan statliga stöd eller skattemedel. Även en storskalig solcellspark kan byggas på 12–18 månader och anslutas till befintliga regionalnät.

Det som krävs för att skapa förutsägbarhet och trygghet för bransch och markägare är att lagen jämställer förnybar energi med jordbruk som väsentligt samhällsintresse. Miljöbalken bör ändras så att mark enklare kan tas i anspråk för elproduktion. 

Det finns kapital redo att möjliggöra en snabb utveckling av svensk solenergiprodukten. Men om inte rätt förutsättningar ges kommer dessa investeringar leta sig till andra mer förutsägbara och välkomnande länder. Hela Europa ställer nu om. Investeringar efterfrågas. Ska Sverige ha en helt förnybar energiproduktion till 2040 behöver de unika möjligheter som nu finns tas tillvara, medan tid finnes. 

 

Wilhelm Löwenhielm

Grundare och styrelseordförande, Alight

Johan Skördare

Vd, EnergiEngagemang

Peter Braun

Chef för projektutveckling i Sverige, Norge och Finland, European Energy

Holger Bang

Investment Director, Nordic Solar

Johan Öhnell

Ordförande Solkompaniet 

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera