1515
Annons

Replik/snuset: Antalet unga som fastnar i ett skadligt nikotinmissbruk ökar

Vi uppmanar alla politiker och beslutsfattare att läsa på om både hälsorisker och hållbarhetsproblem kopplade till samtliga tobaksprodukter och våga välja våra barns hälsa och framtid framför tobaksindustrins vinster, skriver Helen Stjerna, Generalsekreterare A Non Smoking Generation.

Helen Stjerna, Generalsekreterare A Non Smoking Generation.
Helen Stjerna, Generalsekreterare A Non Smoking Generation.

Svenska Snustillverkarföreningens företrädare Anders Milton med flera menar att Sverige är på väg att bli det första rökfria landet i världen och det är snuset vi har att tacka för detta. 

Under 80-talet och tidigt 90-tal hade Sverige en offensiv satsning för att förebygga tobaksbruket och i synnerhet rökningen som då var en strakt utbredd och normaliserad företeelse. Stiftelsen En Rökfri Generation startades 1979 och blev på några år en folkrörelse som tillsammans med övriga tobaksförebyggande organisationer och dåvarande folkhälsoinstitutet drev fram de skyddslagar och rökfria miljöer som krävs för att hjälpa människor att sluta och skydda ungdomar från att börja.

En rökfri generation? Tyvärr har vi kanske just på grund av våra framgångar skapat en rökfri generation högutbildade vuxna, politiker och beslutsfattare som lever i tron att vi inte längre har några problem med tobak och rökning i vårt samhälle? För tvärtemot vad Milton och Co påstår så är vi långt ifrån målet om ett rökfritt Sverige och nödvändiga insatser dröjer. För det första stämmer Miltons siffror dåligt när vi tittar på de grupper i samhället som har lägst utbildningsnivå. Enligt folkhälsomyndigheten var under 2020, andelen personer 25–84 år som uppgav daglig tobaksrökning 13 procent bland personer med förgymnasial utbildningsnivå, 9 procent bland personer med gymnasial utbildningsnivå och 4 procent i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå. Vi ser med andra ord stora skillnader kopplat till utbildningsnivå.

Tittar vi på gruppen ungdomar så ligger tobaksbruket alltjämt på en oacceptabel nivå där 20 procent av eleverna i åk 2 på gymnasiet röker och 17 procent snusar. Därtill ökar bruket av nya tobaksprodukter kraftigt bland minderåriga. Det innebär att utvecklingen just nu går i fel riktning och att antalet unga som fastnar i ett skadligt nikotinmissbruk ökar i stället för att minska. Nästan fyra av tio gymnasieungdomar har testat e-cigaretter och andelen 14-18-åringar som uppger att de testat vitt snus har under de senaste två åren ökat med 128 procent.

Skademinskning eller rekrytering av nästa generations lojala nikotinister? 

Tobaksindustrin påstår att snuset och deras nya produkter är mindre farliga och genom att successivt byta ut cigaretter mot mindre farliga alternativ skulle rökares liv kunna räddas. Trots att Milton säger det själv, att den stora majoriteten rökare som slutar, gör det utan att byta cigaretterna mot någon annan nikotinprodukt är det uppenbart att tobaksfrihet inte är ett alternativ för tobaksindustrin. När vi bevittnar tobaksindustrins reklam framstår det dessutom klart att det är ungdomar som är deras främsta målgrupp och inte rökande vuxna. Var femte ungdom uppger att de ofta ser tobaksreklam.

Bara ungdomar som börjar. I en ny undersökning genomförd av Novus, på uppdrag av A Non Smoking Generation, svarade 92 procent av tobaksbrukande vuxna att de börjat i tonåren eller tidigare och den vanligaste debutåldern för både cigaretter, snus och e-cigaretter är mellan 13-16 år. Genom att kalla sina nya snusprodukter tobaksfria har tobaksindustrin kunnat kringgå den lagstiftning som finns för att skydda främst barn och unga från ett skadligt tobaksbruk. Förutom att de därmed fritt kan smaksätta, designa och marknadsföra dessa produkter direkt till ungdomar så kringgår de även tobaksskatten som annars skulle ha gjort produkterna mindre tillgängliga för priskänsliga ungdomar. Viktigt att understryka här är att dessa produkter innehåller höga halter av nikotin som framställs av tobak, så frågan är hur det kan anses tobaksfritt?

Unga tror att nya nikotinprodukter är ofarliga. I samma undersökning svarar sex av tio ungdomar att man testar nya nikotinprodukter för att de verkar mindre farliga än traditionella tobaksprodukter. De flesta vet att rökning är farligt men få inser hur beroendeframkallande nikotinet är, och vilka långsiktiga hälsokonsekvenser denna substans kan ha. Nikotin är inte bara ett gift som ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och fosterskador, det påverkar även hjärnan. Ungdomar, vars hjärnor fortfarande utvecklas, är särskilt känsliga för nikotinets effekter. Forskning visar att nikotinanvändare blir mer mottagliga för andra beroendeframkallande substanser och att det finns en ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa, sömnstörningar, samt försämrad inlärnings- och koncentrationsförmåga. Nikotinbruket kan därmed hota både deras hälsa, studieresultat och framtidsutsikter. Risken att drabbas av negativa hälsoeffekter korrelerar även med exponeringsgrad. De ungdomar som börjar tidigt med tobak har därmed en ökad risk att dö i förtid på grund av sitt tobaksbruk.  

Inkörsport till alkohol och tyngre droger. Det vita snuset marknadsförs med lockande smaker och sänker tröskeln till att introduceras och fastna i ett nikotinmissbruk. Samtidigt hävdar Tobaksindustrin att deras nya nikotinprodukter kan bidra till ett rökfritt Sverige, och vill se mildare reglering i tobakslagen. SBU-rapporten ”Samband mellan snus, e-cigaretter och tobaksrökning”, visar dock att det inte finns något vetenskapligt stöd för att e-cigaretter skulle vara effektiva vid rökavvänjning. Däremot visar rapporten entydigt att användare av snus eller e-cigaretter i högre grad börja röka cigaretter. Med tanke på nikotinets effekter på den unga hjärnan finns det även en risk att den kraftiga ökningen av nya tobaksprodukter bland unga banar väg för ett ökat bruk av alkohol och tyngre droger. Genom att förbjuda smaksättning av samtliga nikotinprodukter som inte är läkemedelsklassade kan vi begränsa andelen unga som fastnar i ett skadligt beroende.

Samtliga tobaksprodukter motverkar global hållbar utveckling. Nikotinet i samtliga tobaksprodukter framställs av tobak. Barnarbete, fattigdom, gifter och massiv skogsavverkning är vanliga problem på världens alla tobaksodlingar. Vi måste på allvar ställa oss frågan om tobak är något som vi vill satsa på i en hållbar framtid? Vi uppmanar alla politiker och beslutsfattare att läsa på om både hälsorisker och hållbarhetsproblem kopplade till samtliga tobaksprodukter och våga välja våra barns hälsa och framtid framför tobaksindustrins vinster.

För att nå målet om ett rökfritt Sverige krävs fler tobaksfria miljöer där skolan står först på tur, höjd tobaksskatt och att samtliga tobaksprodukter inkluderas i den lagstiftning som finns för att skydda barn och unga. 

Helen Stjerna

Generalsekreterare A Non Smoking Generation

 


Replik: Skattenyttan i vården borde vara en valfråga

Leif Östling och Jörgen Nordenström slår huvudet på spiken med sin svidande kritik av vårdens bristande effektivitet när det gäller skattenytta, skriver Vårdförbundets Sineva Ribeiro och Läkarförbundets Sofia Rydgren Stale.

Foto:Anna E Olsson

Frågan är vad politikerna tänker göra åt en av väljarnas viktigaste valfrågor. Hälso- och sjukvårdens styrning, organisering och finansiering är givetvis inget man förändrar och löser på fyra år, men partierna måste försöka hitta och presentera lösningar för väljarna. Vi efterfrågar mer långsiktig politik och förslag på reformer med start i valrörelsen. 

Vi representerar de ledande fackförbunden för legitimerad personal inom hälso- och sjukvården och organiserar sammanlagt nära 200 000 vårdmedarbetare. Våra medlemmar är bland andra läkare och sjuksköterskor, just de yrkesgrupper som nämns i Östlings och Nordenströms debattartikel ”Fem fel i vården som är skadliga för skattenyttan” (17/6). Som representanter för professionerna välkomnar vi att effektiviteten i svensk hälso- och sjukvård ifrågasätts och utmanas utifrån de perspektiv som tas upp! Det är en intressant genomgång av den komplexa sektor som är den offentligt finansierade vården och partier som gör anspråk på att vara statsbärande borde ta intryck av den.

Precis som Östling och Nordenström konstaterar i sin artikel så är personalhanteringen ett av vårdens största problem. Det är vi som fackförbund de första att skriva under på. För att få en bättre folkhälsa, där socioekonomisk status eller bostadsort inte spelar roll för vilken vård du får, behöver vi få fler legitimerade kollegor med rätt kompetens. Vägen dit går genom en sundare personalpolitik och arbetsmiljö, så att fler vill stanna inom vården och fler får förutsättningar att arbeta heltid och möjlighet till karriärutveckling.

I vintras gick Läkarförbundet och Vårdförbundet ut på DN debatt och krävde att regeringen tillsätter en kriskommission för att komma till rätta med kompetensförsörjningen och arbetsmiljön inom hälso- och sjukvården. Det fick kalla handen av socialminister Hallengren och ett lamt välkomnande från oppositionspartierna. För det är tyvärr så det är: Vården är en av väljarnas viktigaste fråga och det måste synas mer från rikspolitiken i den pågående valrörelsen. Svensk hälso- och sjukvårds växande problem med köer och kvalitetsbrister har eskalerat efter pandemin, men likväl saknas politisk vilja att lösa denna ödesfråga. 

Hälso- och sjukvårdens styrning, organisering och finansiering är givetvis inget man förändrar och löser på fyra år – men varför försöker inte partierna hitta lösningar? Ett fåtal partier kräver en ökad nationell styrning av vården, men i övrigt lyser de systemkritiska och långsiktiga förslagen med sin frånvaro. Coronapandemin har lett till nyttiga diskussioner om statens kontra regionernas ansvar för vården, men dessa diskussioner behöver omsättas i långsiktig politik. Det är inte givet att en utökad statlig styrning är vad alla vill ha och det är något som behöver diskuteras. 

Det nuvarande hälso- och sjukvårdssystemet måste ifrågasättas politiskt och utvärderas på ett sätt som hjälper befolkningen att förstå och ta ställning. Väljarna, skattebetalarna, patienterna och hälso- och sjukvårdpersonalen har rätt att förvänta sig att politiken gör ärliga försök att förbättra vården på systemnivå, både nationellt och regionalt. Det sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbetet måste prioriteras mer av politiken, fast det inte är lika medievänligt som nya ambulanshelikoptrar eller banbrytande teknik. Annars riskerar vi som nation att hamna efter vad gäller folkhälsa.

Än är det inte för sent att gå till val på långsiktiga politiska reformer av hälso- och sjukvårdens styrning, organisering och finansiering!

Sineva Ribeiro, ordförande, Vårdförbundet

Sofia Rydgren Stale, ordförande, Läkarförbundet


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?