1515

Replik/Samhall: Vi vill ha mer samarbete – och konkurrens

Samhall fyller en viktig roll för dem som har svårast att få ett jobb – men det behövs också fler insatser, utanför vårt företag, för alla med behov av extra stöd. Nu behövs konstruktiva lösningar och nya synsätt. Här presenterar vi flera förslag för att hantera den stora utmaning som Sverige står inför, skriver Sara Revell Ford, vd Samhall och Cecilia Schelin Seidegård, styrelseordförande Samhall.

Sara Revell Ford, vd Samhall och Cecilia Schelin Seidegård, styrelseordförande Samhall.
Sara Revell Ford, vd Samhall och Cecilia Schelin Seidegård, styrelseordförande Samhall.

Att vara behövd, att kunna försörja sig själv – alla vet vad det betyder att ha ett arbete. Men hundratusentals människor står i dag utan ett jobb, trots att de har vilja och förmåga. Det är en tragedi för varje person, men också en samhällsekonomisk förlust. De som står utanför försörjs av skatt – som bland annat betalas av de företag där dessa personer skulle kunna arbeta.

I Sverige har vi flera insatser för att stötta dem som står längst ifrån arbetsmarknaden. En av dem är Samhall. Samhall ska skapa arbeten åt personer med funktionsnedsättning och som har nedsatt arbetsförmåga. 

På senare tid har Samhall granskats och debatterats. Klarar vi uppdraget? Några av frågorna som lyfts är befogade – men det har också förekommit missförstånd och felaktigheter. 

Det finns därför anledning att reda ut frågetecken – och konstruktivt blicka framåt.

Ett vanligt missförstånd handlar om Samhalls uppdrag. När Samhall grundades var synen på personer med funktionsnedsättning en annan än idag. De skulle skyddas från samhället. Idag försöker vi i största möjliga utsträckning att skapa delaktighet i samhället, även vad gäller arbetsmarknaden. För Samhalls del har det inneburit den viktiga och positiva förändringen att medarbetarna inte längre isoleras i skyddade verkstäder. De får istället möjligheten till arbete på vanliga arbetsplatser – i riktiga jobb med den stimulans som ett arbete kan innebära.  

Sedan många år är statens uppdrag därför tydligt: Samhall ska skapa riktiga jobb. När enklare industrijobb försvinner och tjänstesektorn växer påverkar det också oss. Samhall kan helt enkelt inte gå tillbaka till gamla tidens verkstäder – för de jobben finns inte kvar. På statens uppdrag har Samhall istället skapat en större bredd av arbetsuppgifter än någonsin tidigare. Det bäddar för att vi på ett ännu bättre sätt kan matcha medarbetares förmågor med de jobb som finns.

Också vår målgrupp debatteras. Är det ”rätt” personer som anställs? Även här finns behov av ett förtydligande: Det är Arbetsförmedlingen som bedömer vem som är kvalificerad för Samhall och ska anställas. Av strikt reglerade integritetsskäl får vi inte veta vilken funktionsnedsättning som Arbetsförmedlingen bedömt hos en person – vi kan bara utgå ifrån att bedömningen är rätt. 

Många har också bilden att Samhall är tänkt för dem med de svåraste funktionsnedsättningarna. Och visst kan medarbetare komma till oss med svåra utmaningar. Samtidigt måste den som anvisas ha en arbetsförmåga, eller förutsättningar att utveckla en arbetsförmåga. Saknas detta ska samhället stötta med andra insatser för meningsfull sysselsättning – utanför Samhall. Här är regelverket är mycket tydligt.

Kritik riktas också mot den statliga ersättning Samhall får från staten varje år. Vissa vill att stödet ska följa individen och inte gå generellt till företaget, och alltså vara ett lönebidrag. Tanken är att det då ska bli lättare att ”följa pengarna” för en enskild person, vilket i grunden är en bra tanke. Men statens ersättning till Samhall täcker även betydande kostnader utanför den enskildes stöd. Bland annat ska Samhall finnas över hela landet och ge en extra anställningstrygghet till medarbetarna genom att betala ut lön även om det är arbetsbrist. 

Klarar vi då vårt uppdrag? Ja, vi är stolta över hur vi lyckas och samtidigt arbetar vi hela tiden för att utvecklas och förbättra. Men behovet av insatser för personer med funktionsnedsättningar är större än vad vi själva kan möta. Vi skulle gärna se fler aktörer som såg potentialen i alla dem som i dag står utanför arbetsmarknaden – och som skulle kunna göra fantastiska insatser om de bara fick chansen under rätt förutsättningar.

Var och en som läser den svenska arbetslöshetsstatistiken inser att mer måste göras för dem som hamnat utanför arbetsmarknaden. Vi har därför tre konkreta förslag som kan bidra till att lösa en del av utmaningarna:

1. Mer samarbete. Samhall kan bara stå för en del av insatserna. Andra aktörer – som kommuner och vanliga företag som anställer personer med funktionsnedsättning – gör en enorm nytta. Alla har erfarenheter som måste tas tillvara i nya samarbeten. Låt oss gå vidare och se hur det kan ske.

2. Avlastande jobb i välfärden. Många av våra medarbetare kan utföra enklare servicejobb som i sin tur kan lösa svår kompetensbrist på andra håll – och vi tror att många av dessa servicejobb finns i välfärden. När det till exempel är brist på omsorgspersonal borde just denna personal kunna avlastas från enklare arbetsuppgifter, så att fokus kan läggas på omsorgen. Här borde steg kunna tas utan dröjsmål.

3. Öka rekryteringen från Samhall. Alltför många företag känner inte till möjligheten att rekrytera duktiga medarbetare från Samhall, och hur processen minimerar risken för felrekrytering. Vi kan själva bli bättre på att sprida denna kunskap – samtidigt som vi uppmanar arbetsgivare att vidga sina vyer och samtidigt göra en viktig insats. Vi bistår mer än gärna.

Sara Revell Ford, VD Samhall

Cecilia Schelin Seidegård, styrelseordförande Samhall

 


Innehåll från HSBAnnons

Valet av bostad påverkar klimatet mer än du tror

Du vill miljön väl och både sopsorterar och köper mindre kläder, men har du egentligen koll på materialen ditt hus är byggt av? 

– Byggfasens klimatpåverkan är lika stor som 50 år av drift och underhåll, det är därför det är så grundläggande för oss att utveckla hur vi bygger, säger HSB:s miljöchef Magnus Ulaner.

Läs mer om HSB:s arbete med hållbarhet 

Byggbranschen har, precis som många andra delar av samhället, tagit fram en färdplan för hur man ska bli helt fossilfri till år 2045. Och det behövs, för byggnader står för en stor del av samhällets klimatpåverkan. Framförallt är det materialen i huset som är nyckeln.

– I livscykelanalyser som har gjorts på senare år har man sett att klimatpåverkan från byggnationen - inklusive produktion av material, transport och byggnation - av en byggnad är ungefär lika stor som den samlade påverkan från driften under femtio år, säger Magnus Ulaner.

Framförallt är det betongen som bidrar till det här resultatet. En av beståndsdelarna i den är cement som i sin tur tillverkas av bränd kalksten, en kemisk process där det släpps ut stora mängder koldioxid. 

– Det här är en av de grundläggande frågorna som byggbranschen måste adressera.

”Behöver gå på djupet”

Samma sak gäller allt det stål som byggs in i husen, eftersom stora mängder kol går åt i tillverkningen. Frågan är då vad byggbolagen tänker göra åt det här?

– Det finns en stor samsyn i branschen att vi behöver gå på djupet i de här frågorna, och både cement-, betong- och stålindustrierna arbetar i dag aktivt med det, konstaterar Magnus Ulaner.

Han får medhåll av Cathis Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen.

– Samverkan är otroligt viktig för vi vet att redan med befintlig teknik kan vi i stort sett halvera vår klimatpåverkan till 2030, men det kräver att vi agerar i hela kedjan, från planering till genomförande, säger hon.

– Vi behöver engagerade och duktiga beställare som kan driva efterfrågan, och vi behöver duktiga leverantörer som kan utveckla de produkter som behövs.

Samtidigt krävs både standarder och gemensamma verktyg som kan underlätta den här övergången.

– Den riktiga utmaningen blir att digitalisera processerna så att beställare och entreprenörer kan jobba tätare tillsammans redan från början, säger Cathis Elmsäter-Svärd.

Flerbostadshus ska klimatdeklareras

För HSB:s del beskriver Magnus Ulaner att man befinner sig i en lärandeprocess där man dels testar att bygga i trästommar, men också att använda och utvärdera klimatförbättrad betong. 

– Tanken är att vi i all vår nyproduktion framöver ska ta in minst ett anbud även på klimatförbättrad stomme. Vi kommer även på sikt behöva använda mer återanvända material och produkter så att vi kan minska användningen av råvaror och bli mer cirkulära.

För från första januari 2022 ska nämligen alla flerbostadshus som får bygglov klimatdeklareras. 

– Det kommer sannolikt på sikt att innebära att man som konsument kan jämföra det hus man funderar på att bo i med ett normvärde, så att man ser om det bostadsköp man planerar att göra faktiskt är ett bra klimatval eller inte.

Läs mer om HSB:s arbete med hållbarhet 

 

Mer från HSB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HSB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?