ANNONS:
Till Di.se
LÖRDAG 26 MAJ Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS BEVAKNINGAR
ANNONS

Replik: Riksrevisionen ville inte ha någon dialog

  • Foto: Fredrik Sandberg

REPLIK. Riksrevisionen har replikerat på vårt debattinlägg om revisionsplikten och hävdar att vissa missförstånd har uppstått. Kritiken beror dock inte på missförstånd, utan på att den analys som Riksrevisionen gör baseras på lösa antaganden i stället för fakta.

Riksrevisionen anger exempelvis att besparingen är mindre än vad som förväntats, 10.000 kronor i stället för 14.000 kronor, och därför haft mindre betydelse för företagen. En revision som uppfyller kraven på god revisionssed kostar dock normalt betydligt mer än 10.000 kronor, vilket de flesta företag känner till. Riksrevisionen anser även att skillnaden i tillväxttakt är en indikation på att bolag utan revision medvetet redovisat lägre ekonomisk aktivitet för att undkomma skatt. Detta trots att Riksrevisionen inte kan visa att ekonomisk brottslighet ökat på grund av reformen. Tillväxttakt och lönsamhet samvarierar med en mängd andra yttre förhållanden som Riksrevisionen inte kontrollerar för.

Att som första hypotes bakom utvecklingen hos företag utan revision framhålla brottslighet är en förolämpning mot svenska företagare. Rikrevisionens slutsats är rent spekulativ.

Vi förvånas även över att Riksrevisionen inte vare sig i sin rapport eller i sin replik kommenterat att Sverige skulle bli det enda landet i EU som inte har något undantag från revisionsplikt om rekommendationen genomförs. Varför svenska företag skulle vara mera brottsbenägna än övriga i EU ges ingen förklaring till. Vi förundras även över att synsättet förefaller vara att revisionsplikt behövs för att bidra till bättre lönsamhet. Om detta stämmer skulle givetvis alla företag anlita en revisor – reglering eller inte.

En intressant uppgift i repliken är att Riksrevisionen skulle ha inhämtat synpunkter från olika branschorganisationer under granskningens gång. Kontakter har dock bara tagits med vissa organisationer inledningsvis och varit mycket ytliga. Någon diskussion av slutsatserna med oss har inte ägt rum. Däremot har bland annat Svenskt Näringsliv kontaktat Riksrevisionen flera gånger under tiden den arbetat med utvärderingen, men Riksrevisionen har inte visat något som helst intresse för dialog.

Detta är olyckligt, i synnerhet som det strider mot Riksrevisionens uttalade ambition att eftersträva en öppen dialog med dem som granskas och med omvärlden. Att så uppenbarligen inte skett i det här fallet minskar rapportens trovärdighet ytterligare. Frågan är för viktig för svenska företag för att behandlas på detta sätt.

Andrea Femrell, vd, Näringslivets Regelnämnd NNR
Caroline af Ugglas, vice vd, Svenskt Näringsliv
Günther Mårder, vd, Företagarna
Roland Sigbladh, vd, Srf konsulternas förbund
Peter Thörn, förbundsordförande, Småföretagarnas Riksförbund
Anders Holmestig, vice vd, LRF


Läs skribenternas första inlägg här.

Läs Riksrevisionens svar här.


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies