1515

REPLIK: Oroande låsning vid digital välsignelse

Anna Kinberg Batra tar i en debattartikel 14 september upp sitt utredningsuppdrag om framtidens betalmarknad. En avgörande fråga är hur vi ska hantera minskningen av kontanter och vilka eventuella åtgärder som kan behöva sättas in. I detta verkar Kinberg Batra ha sin inställning klar: Kontanterna är förlegade. Det digitala är bäst och politikens uppgift är att se till att alla inser det. Vi tror att en sådan inställning kommer att skapa ett stort motstånd och försvåra konstruktiva lösningar.

Foto:Jack Mikrut

Sverige har valt en extrem väg i kontantfrågan. Mindre än var tionde köp sker idag med kontanter. Vi har inte heller någon lagstiftning som reglerar rätten att betala med kontanter, något som finns i alla våra grannländer. Det betyder att butiker och hela kedjor kan neka kontanter om de vill och ju färre som tar emot kontanter desto mindre användbara blir kontanterna som betalmedel.

Detta skapar problem ur framför allt två perspektiv:

Utanförskap i samhället. Det finns fortfarande många människor som inte kan eller inte vill använda digitala verktyg. Äldre, funktionshindrade och socialt utsatta är grupper som behöver ha kontanter för att sköta sin vardag. Om kontanterna inte finns stängs de ute eller blir beroende av andra.

Vår krisberedskap. I somras blev livsmedelskedjan Coop utsatt för en it-attack. Konsekvensen blev att nästan alla deras butiker fick hålla stängt i flera dagar. Händelsen visade tydligt på den sårbarhet som uppstår när allt blir digitalt. Tyvärr inser inte många i storstaden att detta är ett verkligt problem. På landsbygden, där det kanske bara finns en enda livsmedelsbutik, är medvetenheten större om att det är ett villkor för att kunna leva och bo där.

Till detta kan vi lägga integritetsaspekten. När allt blir digitalt kan också varje betalning spåras. Kanske en struntsak för alla som köper mjölk på Ica, men betydligt värre för den som hämtar ut sin medicin på Apoteket eller för den som lever med en våldsam partner som kontrollerar ens vanor.

I artikeln lyfter Kinberg Batra fram ”kontantparadoxen”, med vilken hon menar att det är underligt att medan nio av tio genomförde sitt senaste köp med kort anser sig 25 procent ändå tvivla på att de skulle klara sig utan kontanter. Detta beskrivs som att ”…det alltjämt finns många som ännu inte är villiga att ta steget till ett fullt ut digitalt betalningssystem.” Ungefär som att det bara handlar om en irrationell ovilja att ta till sig det nya.

Skälet till att människor svarar så är det vi beskriver ovan. Många har kanske personer i sin närhet som de vet behöver kontanter. De förstår dessutom att det leder till ett otryggt samhälle när allt blir beroende av de digitala systemen. Det som Anna Kinberg Batra beskriver som ovilja är med andra ord människors medkänsla och en omsorg om vårt samhälle.

Vidare tar hon upp vad politiken nu behöver göra för att skapa framtidens betalmarknad. I detta är det tydligt att hon redan har målet klart för sig – allt ska bli digitalt. Att svenska företag har utvecklat fantastisk teknologi för betalningar, det som kallas fintech-undret, leder henne till slutsatsen att allt borde bli till fintech. Därför ska ”branschen kroka arm med staten och civilsamhället för att tillsammans finna lösningarna.”

Slutsatsen är märklig. Den undersökning som utredningen själv beställt visar på ett antal problem som uppstår när allt blir digitalt. Bland annat pekar de som svarar på otryggheten och samhällets krisberedskap. Slutsatsen borde då rimligtvis vara att, precis som våra grannländer, låta kontanterna få finnas kvar som ett alternativ. Det påverkar inte utvecklingen av svensk fintech överhuvudtaget, men det säkrar möjligheten för stora grupper att kunna vara inkluderade i samhället.

Det är bekymmersamt att utredningen redan har blivit låst på ett visst mål. Vi hade hellre sett ett öppet arbetssätt där synpunkter, förslag och kloka lösningar välkomnades.

Den 2 december kommer Kontantupproret att anordna ett stort seminarium i riksdagshuset. Där kommer representanter från politiska partier, Riksbanken och Svensk Handel att medverka. Syftet är att lyssna på varandra och hitta bästa möjliga lösningar. Vår önskan är att den av regeringen tillsatte utredaren också vill närvara. Kontantfrågan är alldeles för viktig för att viftas bort som något som handlar om ifall man är för eller emot ny teknologi.

Christina Tallberg, ordförande i PRO

Mattias Andersson, näringspolitisk talesperson, Småföretagarnas Riksförbund

Liliane Carlsson, Torg och Marknadshandlarnas Ekonomiska Riksförening

Björn Eriksson, ordförande i Kontantupproret


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?