ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Replik: Nyliberal historierevisionism om euron

  • OTYG. Vi behöver inte mer av Bryssels ekonomiska tvångströjor, utan mindre, skriver Malin Björk och Eva-Britt Svensson (V) i en replik till Jasenko Selimovic (L), med anledning av eurons 20-årsjubileum. Foto: Matt Dunham

REPLIK. I Dagens industri den 15 januari stämmer Jasenko Selimovic in i den tondöva hyllningskören av euron, en kör som även EU-parlamentets ledning utsatte oss ledamöter för under en hiskelig ceremoni i tisdags. 

Selimovic vill dessutom att eurosamarbetet ska fördjupas, alltså att fler länder ska införa euron och därmed låta stora delar av den egna ekonomiska politiken centralstyras från Bryssel.

Han nämner inte oväntat Tyskland som det främsta exemplet på eurons framgångssaga. Och visst, för exportindustrin i Tyskland har euron kanske varit bra. Samtidigt kan många av landets arbetare inte leva på sina heltidsanställningar utan måste dryga ut sina knappa löner med statliga bidrag. På vilket sätt har euron hjälpt dem?

När ekonomierna i flera euroländer kraschade räddade EU de tyska och franska bankerna och lät skattebetalarna stå för notan. Logiken är glasklar. Vinsterna förbehålls privata företag medan förlusterna får bäras av medborgarna.  

Visst nämner Selimovic också Grekland, men han undviker att närmare gå in på den enorma förödelse eurosamarbetet inneburit för landets befolkning. Slaktade löner eller uppsägningar från anställningar i den offentliga sektorn, skyhög arbetslöshet, tvångsprivatiseringar, kraftigt ökad fattigdom, försämrad folkhälsa och allt fler självmord. Situationen var liknande i Spanien, Irland och Portugal, om än inte med lika långtgående konsekvenser.

Trots att många partier kampanjade för att Sverige skulle gå med i EMU inför folkomröstningen 2003, är det i dag få politiker och experter som menar att Sverige gjorde fel som inte införde euron. De flesta ekonomer menar tvärtom att svensk ekonomi klarat sig bättre med egen valuta. 

Är det är något som dessa tjugo år med euron lärt oss så är det att EU:s centralstyrda ekonomiska mall inte är hållbar. Klyftorna och ojämlikheten i Europa ökar. Att tvångsslakta ett lands offentliga sektor gynnar bara redan mäktiga ekonomiska intressen, inte det stora flertalet vanliga människor.

Lyckligtvis är det i dag få som omfamnar Selimovics verklighetsfrånvända syn. Vi får inte låta nyliberaler skriva om historien om euron, så att de därefter åter kan komma dragandes med att vi ska gå med i eurosamarbetet.

Vänsterpartiet vill istället att Sveriges undantag från EMU skrivs in i vårt EU-medlemsskapsavtal för att säkra svenska folkets nej i omröstningen 2003.

Varken Sverige eller Europa behöver mer av Bryssels ekonomiska tvångströjor, utan mindre.  

Malin Björk, EU-parlamentariker Vänsterpartiet

Eva-Britt Svensson, tidigare EU-parlamentariker, gruppledare och regionstyrelseledamot i Kronoberg för Vänsterpartiet

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies