ANNONS:
Till Di.se
MÅNDAG 23 APR Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS BEVAKNINGAR
ANNONS

Replik: Miljön måste vägas mot andra mål

  • Två av skribenterna, Nyamko Sabuni och Maud Olofsson. Foto: Erik Mårtensson och Janerik Henriksson

REPLIK. Vi är helt överens med Naturvårdsverket att vi ska värna miljön. Men repliken från Naturvårdsverket understryker tydligt att myndigheten endast prövar samhällets miljömål, men inte tar ställning till de övriga hållbarhetsmålen. Det är ju inte heller Naturvårdsverkets ansvar eller kompetens och borde balanseras av andra myndigheter som kan analysera de sociala och ekonomiska hållbarhetsmålen.  

Det är också uppenbart att Naturvårdsverket inte gör några ekonomiska analyser där samhällskostnaderna för överklaganden, sena svar och utredningar vägs mot den eventuella miljönyttan. Det hållbara samhället bygger på en utveckling där miljö, ekonomi och människa beaktas som jämbördiga faktorer i allt beslutsfattande och i alla aktiviteter. Hållbarhetsmålen i FN:s Agenda 2030 handlar till exempel om att ”verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor” (Mål 8) och också” verka för en inkluderande och hållbar industrialisering” (Mål 9).  Vi ser inte att Naturvårdsverket eller länsstyrelser i sina tillstånd redovisar sin hållbarhetsprövning av sociala och ekonomiska faktorer.

För ett hållbart Sverige ska vi värna miljön men också välståndsbyggandet och välfärden, inte bara i storstäderna, utan också på landsbygden. Det är därför som exempelvis investeringar i vindkraft och dess påverkan på miljön måste vägas mot nationellt uppsatta mål om mer förnyelsebar energi, mot möjligheten att skapa jobb och tillväxt på de småorter där investeringarna sker, mot investerares behov av att kunna räkna hem ett projekt etc. Detsamma gäller gruvor, turistanläggningar eller andra för samhället nödvändiga investeringar. Det är när man väger samman de olika effekterna på de olika hållbarhetsmålen som man får det långsiktigt hållbara samhället där människor både har något att leva för och leva av. I dag finns ingen organisation för att göra denna sammanvägda bedömning vare sig på regional eller nationell nivå. Det är därför vi menar att det är dags att ersätta Miljöbalken med en Hållbarhetsbalk som ger en total hållbarhetsbedömning till nytta för det goda samhällsbygget. 


Maud Olofsson, fd partiledare, entreprenör
Nyamko Sabuni, hållbarhetschef, ÅF 
Niklas Nordström, kommunalråd, Luleå
Per-Erik Lindvall, företagare
Göran Bäckblom, affärsutvecklare


Läs skribenternas första artikel här.

Läs Naturvårdsverkets inlägg här.


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.