1515
Annons

Replik: Meta genererar betydande tillskott till svensk ekonomi

Etableringen av Metas datacenter i Luleå har genererat ett betydande tillskott till svensk ekonomi, skriver företrädare för Meta (tidigare Facebook) i en replik. 

Åsikterna som uttrycks av Jon Karlung, vd på Banhof, i en debattartikel publicerad i Dagens industri kring svensk skattepolitik saknar ett viktigt perspektiv kring Sveriges långsiktiga investeringsstrategi. Nya etableringar och satsningar inom landets gränser bidrar i hög grad till såväl innovationsgrad som tillväxt. Istället för att fokusera på en fråga som Meta (tidigare Facebook) med sin datahall, precis som många andra energiintensiva industrier av mer traditionella art dragit nytta av, svarar vi gärna på vad vi faktiskt har bidragit med på den plats i Sverige som blev vårt första hem utanför USA: Luleå i Norrbotten.

Etableringen av Metas datacenter i Luleå har genererat ett betydande tillskott till svensk ekonomi, såväl genom direkta arbetstillfällen som spenderade kronor, och fortsätter att göra det med ett bidrag till BNP med i snitt 1,5 miljarder kronor årligen. Sverige har varit historiskt starka på att identifiera digitaliseringens möjligheter och haft modet att agera utifrån dem som en del av sin framtidsstrategi. 

Ett föredöme i frågan om offensiva satsningar, som drar både landets och världens blickar till sig, är just norra Sverige där den gröna industrialiseringen tagit fart på allvar med stora bolag som leder omställningen mot bland annat fossilfri ståltillverkning. Som en del av det lokala näringslivet i Luleå vet vi att det inte är en slump att det händer just här. I Norrbotten har man under många år arbetat fokuserat, och framgångsrikt för att skapa tillväxt utifrån de lokala fördelarna med ren energi och kallt klimat.

Det var dessa fördelar, tillsammans med goda kommunikationer och öppet samarbetsklimat, som bäddade för vår första datacenteretablering utanför USA. Som i alla andra investeringsbeslut så fanns också ekonomiska incitament, men att hävda att det varken skapas svenska arbeten eller ekonomisk vinning för etableringsorten är rent felaktigt.

Senast den 7 januari publicerade Aftonbladet en artikel med titeln ”Världens framtid finns i Luleå” där såväl politiker som näringslivsaktörer drar en tydlig linje från Metas etablering i staden till den ledarposition man nu tar på den internationella arenan. Kommunalrådet Carina Sammeli (S) framhäver att framgången med att säkra etableringen förändrade Luleås självbild, och hon får uppbackning av Johan Sjökvist, etableringschef för Luleå Business Region. De anser att vi bidrog till att sätta bollen i rullning och var en del av den utveckling som i dag sker i staden – ett värde som är svårare att mäta.

Men låt oss för en stund lämna den bild som förmedlas av de som dagligen arbetar med att utveckla den plats som vi investerat i, och låt oss titta på de mätbara bidragen som finns att redovisa.

I bara själva byggnationen av de tre datahallarna som är en del av Luleå Datacenter uppgick vår investering i svenska byggföretag till 3,7 miljarder kronor, och under den mest intensiva byggtiden (2012-2015) genererades 467 årliga arbetstillfällen. I ovan nämnda debattartikel skulle bidraget till den svenska ekonomin sluta där. Men faktum är att Luleå Datacenter sysselsätter 300 årsarbeten i Sverige, varav 250 är bosatta i regionen. 

I jämförelse med traditionell industri kan det tyckas lågt, men i en stad av Luleås storlek är det en betydande arbetsgivare. Till detta tillkommer ytterligare omkring 500 svenska årsverken kopplat till investeringar och uppgraderingar vid datacentret, förutom de tusentals årsverken som skapas indirekt i regionen, allt enligt rapporter från Tillväxtverket och IHS Markit.

Rapporterna stärker också den bild som Luleås företrädare ger – en rad kvalitativa effekter har följt i Metas spår i form av företagsetableringar, ökad internationalisering, infrastrukturinvesteringar och ökad satsning på forskning och attraktivitet hos Luleå tekniska universitet, som alla bidrar till regionens utveckling. Den samlade bedömningen är att den svenska investeringsstrategin här genererat mervärden och positiva multiplikatoreffekter som mer än väl står i paritet till den gjorda insatsen.

Utöver vår verksamhets direkta ekonomiska bidrag har vi haft som ambition att bidra till ett bättre samhälle i regionen. Sedan 2014 har över 100 lokala projekt delat på över 22 miljoner kronor som bidragit direkt till att förbättra barn och ungdomars intresse och kunskap inom teknologi och matte – ofta genom bidrag till skolor med tekniska hjälpmedel. Tillsammans med engagemang hos lärare, rektorer och ideella föreningar har vi kunnat bidra till en bättre plats att bo på. 

Via partners som Röda Korset ,Vilda Kidz och Teknikens Hus har vi kunnat möta unga som är extra utsatta i samhället, och genomfört riktade insatser under den tuffaste pandemiperioden. Vi har sedan dag ett känt oss varmt mottagna i Norrbotten, och delar den framtidstro för regionen som näringslivets och politikens företrädare uttrycker. Vår ödmjukhet är stor inför att det beslut vi fattade för drygt tio år sedan tillskrivs en del i den framgång som regionen nu uppvisar. 

Och vi är fast beslutna om att fortsätta vara en positiv kraft som bidrar till den utvecklingen.

 

Lukasz Lindell, Kommunikationschef 

Janne Elvelid, Chef för samhällskontakter

 


Innehåll från Prostatype GenomicsAnnons

Gentest och AI ger bättre beslutsunderlag vid prostatacancer

Varje år får ungefär 1,3 miljoner män jorden runt diagnosen Prostatacancer, i Sverige drabbas årligen ca 10.000 män. Hittills har det saknats exakta metoder för att avgöra hur farlig cancern är och hur den bäst behandlas. Prostatype är ett nytt genetiskt test som använder artificiell intelligens för att bättre bedöma vilken behandling som passar den enskilda patienten.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i västvärlden och en växande sjukdom i många länder. I de fall initiala tester visar på att patienten har en mindre aggressiv cancer räcker det ofta med regelbundna kontroller. Tumören finns där, men utvecklas så långsamt att den inte kommer att påverka patientens livskvalitet i någon större utsträckning under dennes livstid. De patienter som lider av ett mer aggressivt sjukdomsförlopp får ofta behandling i form av operation eller strålning, med tillhörande biverkningar och kraftigt sänkt livskvalitet.

Gentestet Prostatype finns tillgängligt för patienter och läkare, läs mer här.  

– Svårigheten idag är att välja rätt behandling för alla de som ligger i gråzonen. Ungefär 70 procent av alla patienter ligger i låg- och mellanrisksegmentet, och där kan testet Prostatype ge en objektiv bedömning av hur aggressiv cancern är, och därmed ett individanpassat beslutsunderlag avseende vilken behandling som ska väljas, säger Fredrik Persson, VD på Prostatype Genomics.

Prostatype är ett marknadsgodkänt gentest som identifierar patientens genetiska fingeravtryck genom att via vävnadsprov mäta information från cancerstamcellens gener. Resultatet ger en unik bild av hur aggressiv cancern är vilket minskar risken för över- eller underbehandling. Externa valideringar visar att Prostatype omklassificerar cancerns aggressivitet i hela 35 procent av alla granskade sjukdomsfall.

Prostatype Genomics noterades i November 2020 på Nasdaq First North Growth Market, och marknadsför idag testet i Norden och på ett antal nyckelmarknader i Europa.

 – Under första halvåret 2022 kommer vi att intensifiera marknadsbearbetningen i Storbritannien, Tyskland, Spanien och Italien. Vi har nu också kommit en bra bit på vägen med att förbereda vår kommande lansering i USA. Den affärsmodell vi erbjuder är mycket lönsam för både Prostatype Genomics och våra samarbetspartners, men också för vården som helhet då besparingarna för minskad överbehandling är avsevärda, det är en verklig win-win, avslutar Fredrik Persson.

Läs mer om varför Prostatype Genomics är ett spännade företag att investera i här. 

Om Prostatype Genomics  
Prostatype Genomics grundades 2007 och har utvecklat Prostatype, en färdig gentestprodukt som finns tillgänglig för patienter och behandlande urologer som ett kompletterande beslutsunderlag inför frågeställningen behandling eller inte behandling av prostatacancer. Testet är utvecklat av en forskargrupp på Karolinska Institutet och tillhandahålls av Prostatype Genomics AB. Prostatype Genomics är noterat på Nasdaq First North Growth Market, kortnamn PROGEN.

Lär dig mer om Prostatacancer hos Cancerfonden.

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Prostatype Genomics och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?