Åsikterna som uttrycks av Jon Karlung, vd på Banhof, i en debattartikel publicerad i Dagens industri kring svensk skattepolitik saknar ett viktigt perspektiv kring Sveriges långsiktiga investeringsstrategi. Nya etableringar och satsningar inom landets gränser bidrar i hög grad till såväl innovationsgrad som tillväxt. Istället för att fokusera på en fråga som Meta (tidigare Facebook) med sin datahall, precis som många andra energiintensiva industrier av mer traditionella art dragit nytta av, svarar vi gärna på vad vi faktiskt har bidragit med på den plats i Sverige som blev vårt första hem utanför USA: Luleå i Norrbotten.
Etableringen av Metas datacenter i Luleå har genererat ett betydande tillskott till svensk ekonomi, såväl genom direkta arbetstillfällen som spenderade kronor, och fortsätter att göra det med ett bidrag till BNP med i snitt 1,5 miljarder kronor årligen. Sverige har varit historiskt starka på att identifiera digitaliseringens möjligheter och haft modet att agera utifrån dem som en del av sin framtidsstrategi.
Ett föredöme i frågan om offensiva satsningar, som drar både landets och världens blickar till sig, är just norra Sverige där den gröna industrialiseringen tagit fart på allvar med stora bolag som leder omställningen mot bland annat fossilfri ståltillverkning. Som en del av det lokala näringslivet i Luleå vet vi att det inte är en slump att det händer just här. I Norrbotten har man under många år arbetat fokuserat, och framgångsrikt för att skapa tillväxt utifrån de lokala fördelarna med ren energi och kallt klimat.
Det var dessa fördelar, tillsammans med goda kommunikationer och öppet samarbetsklimat, som bäddade för vår första datacenteretablering utanför USA. Som i alla andra investeringsbeslut så fanns också ekonomiska incitament, men att hävda att det varken skapas svenska arbeten eller ekonomisk vinning för etableringsorten är rent felaktigt.
Senast den 7 januari publicerade Aftonbladet en artikel med titeln ”Världens framtid finns i Luleå” där såväl politiker som näringslivsaktörer drar en tydlig linje från Metas etablering i staden till den ledarposition man nu tar på den internationella arenan. Kommunalrådet Carina Sammeli (S) framhäver att framgången med att säkra etableringen förändrade Luleås självbild, och hon får uppbackning av Johan Sjökvist, etableringschef för Luleå Business Region. De anser att vi bidrog till att sätta bollen i rullning och var en del av den utveckling som i dag sker i staden – ett värde som är svårare att mäta.
Men låt oss för en stund lämna den bild som förmedlas av de som dagligen arbetar med att utveckla den plats som vi investerat i, och låt oss titta på de mätbara bidragen som finns att redovisa.
I bara själva byggnationen av de tre datahallarna som är en del av Luleå Datacenter uppgick vår investering i svenska byggföretag till 3,7 miljarder kronor, och under den mest intensiva byggtiden (2012-2015) genererades 467 årliga arbetstillfällen. I ovan nämnda debattartikel skulle bidraget till den svenska ekonomin sluta där. Men faktum är att Luleå Datacenter sysselsätter 300 årsarbeten i Sverige, varav 250 är bosatta i regionen.
I jämförelse med traditionell industri kan det tyckas lågt, men i en stad av Luleås storlek är det en betydande arbetsgivare. Till detta tillkommer ytterligare omkring 500 svenska årsverken kopplat till investeringar och uppgraderingar vid datacentret, förutom de tusentals årsverken som skapas indirekt i regionen, allt enligt rapporter från Tillväxtverket och IHS Markit.
Rapporterna stärker också den bild som Luleås företrädare ger – en rad kvalitativa effekter har följt i Metas spår i form av företagsetableringar, ökad internationalisering, infrastrukturinvesteringar och ökad satsning på forskning och attraktivitet hos Luleå tekniska universitet, som alla bidrar till regionens utveckling. Den samlade bedömningen är att den svenska investeringsstrategin här genererat mervärden och positiva multiplikatoreffekter som mer än väl står i paritet till den gjorda insatsen.
Utöver vår verksamhets direkta ekonomiska bidrag har vi haft som ambition att bidra till ett bättre samhälle i regionen. Sedan 2014 har över 100 lokala projekt delat på över 22 miljoner kronor som bidragit direkt till att förbättra barn och ungdomars intresse och kunskap inom teknologi och matte – ofta genom bidrag till skolor med tekniska hjälpmedel. Tillsammans med engagemang hos lärare, rektorer och ideella föreningar har vi kunnat bidra till en bättre plats att bo på.
Via partners som Röda Korset ,Vilda Kidz och Teknikens Hus har vi kunnat möta unga som är extra utsatta i samhället, och genomfört riktade insatser under den tuffaste pandemiperioden. Vi har sedan dag ett känt oss varmt mottagna i Norrbotten, och delar den framtidstro för regionen som näringslivets och politikens företrädare uttrycker. Vår ödmjukhet är stor inför att det beslut vi fattade för drygt tio år sedan tillskrivs en del i den framgång som regionen nu uppvisar.
Och vi är fast beslutna om att fortsätta vara en positiv kraft som bidrar till den utvecklingen.
Lukasz Lindell, Kommunikationschef
Janne Elvelid, Chef för samhällskontakter
