Annons

Replik: Markkabel är inte alltid rätt

Gräv ner elkablar för att ge plats åt skogen, föreslog sörmländska agronomer på Di Debatt

Men markkabel är inte alltid lösningen, replikerar Energiföretagen.

Foto:Johan Nilsson/TT

Först är det viktigt att säga att Sveriges elnät inte ser likadant ut över landet, geografi, bebyggelse och elanvändning kan variera stort, och det skiljer sig också åt på olika spänningsnivåer. 

Elnätet består av transmissionsnät, regionnät och lokalnät. Transmissionsnätets uppgift är att binda samman stora produktionskällor (kärnkraft, större vatten- och vindkraftsanläggningar) och transportera stora mängder el över stora avstånd. Regionnätet är anslutet till transmissionsnätet och förser hela samhällen och städer med el, liksom större energikrävande industrier. Det underliggande lokalnätet förser hushåll, kommunala inrättningar och mindre industrier med el samt tar emot el från lokal produktion eller mikroproduktion.

För regionnät är utgångspunkten generellt att anlägga och behålla ledningar som luftledning, eftersom det är den systemtekniskt bästa och effektivaste utformningen för samhället. Berörda markägare och närboende önskar däremot i vissa fall att nya planerade ledningar ska läggas ned i marken och hänvisar till andra projekt där luftledningar ersatts med kabel. 

Men kabeltekniken är inte problemfri, utan innebär ett antal utmaningar. Även markkabel innebär ingrepp i naturen och närmiljön. Att spränga, gräva och schakta fram ett dike genom naturen för att dra markledning kan vara ett betydligt mer omfattande ingrepp än att dra en luftledning. Luftledningsgator har ofta höga naturvärden och väl underhållna ledningsgator främjar till exempel insekter och fjärilar som har allt svårare att finna ängs- och betesmarker. 

Ökad mängd kabel innebär systemtekniska utmaningar som; risk för förhöjda felströmmar, elkvalitetsproblem samt oönskade effektflöden i nätet. Dessa svårigheter ökar med ökad spänningsnivå –riskerna blir alltså högre i regionnät än lokalnät. Dessutom, ju större andel kabel i nätet desto större blir denna problematik, vilket kräver allt kraftigare skyddsutrustning för att undvika att elnätets komponenter skadas. Även det kringliggande ledningsnätet påverkas och inte bara den del som markförläggs. 

Fel på luftledningar beror ofta på åsknedslag som leder till en tillfällig automatisk bortkoppling följt av en automatisk återinkoppling varvid driften blir återställd. Luftledningar är alltså byggda för att tåla detta och omedelbart återgå i drift. Bestående fel kan normalt åtgärdas inom 24 timmar. 

För markkabel är de vanligaste felorsakerna grävskador, samt fel på kabelskarvar och kabelns ändavslut. Dessa fel tar betydligt längre tid att återställa jämfört med en luftledning, då de både tar längre tid att lokalisera och reparera. Enklare fel kan ta kortare tid än en vecka, men också betydligt längre tid än så. Att som utgångspunkt använda markkabel på högre spänningsnivåer är oförenligt med den nivå av leveranssäkerhet som samhället har rätt att förvänta sig. Användningen av kabeltekniken behöver därför prioriteras där den verkligen behövs och gör störst nytta.

Sveriges elnätsföretag använder kabel på många platser inom lokalnätet och likaså på platser där det inte finns utrymme för luftledning inom regionnätet. Tack vare kabeltekniken kan strömmen nå fram även i mycket tätbebyggda områden. Men att förlägga elledningar i marken är som sagt inte oproblematiskt och långt ifrån alltid den bästa lösningen. Sveriges elnätsföretag jobbar därför efter principen, rätt teknik på rätt plats. 

Sverige står inför en ökad elektrifiering. Regering, bransch och myndigheter är eniga i sina prognoser kring ett kraftigt ökat elbehov. Om denna utbyggnad av elproduktion och nät skall vara möjlig och ske i rimlig tid för att klara klimatmålen måste den ske på ett samhällsekonomiskt och rationellt sätt. 

Ingela Lindqvist, jurist på Energiföretagen

 

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från SileonAnnons

Banker behöver växla upp tempot när BNPL-marknaden växer

I takt med konsumenternas ökande efterfrågan på flexibla betaltjänster växer marknaden för Buy Now Pay Later (BNPL) snabbt runt om i världen. Samtidigt är det många banker som halkar efter i utvecklingen och riskerar att tappa marknadsandelar om de inte agerar fort.

– Vi ser att bolag som kan erbjuda BNPL-tjänster växer och tar marknadsandelar från retailbankernas kaka där konsumentkredit är en viktig del av verksamheten. Det här gör att alla internationella banker, inklusive de svenska, nu måste börja agera på konsumenternas förändrade köpbeteenden och efterfrågan, och också börja erbjuda BNPL-tjänster, menar David Larsson, vd på Sileon.  

Det pågår ett tydligt skifte på betal- och kreditmarknaden där de yngre generationerna styr efterfrågan på den digitala och flexibla upplevelsen som BNPL-lösningar tillför. Enligt en rapport från Insider Intelligence i februari 2022 väntas marknaden för BNPL-tjänster nå ett transaktionsvärde på 680 miljarder dollar globalt redan år 2025*. Det innebär en fördubbling av den marknadsstorlek man prognostiserade för några år sedan. För att hänga med i trenden bör man dock agera snabbt, något som kan vara utmanande för banker.

– Svårigheterna för bankerna är att möta den här utvecklingen själva, då många av dem sitter fast i gammal, komplex infrastruktur. Det gör att det krävs stora resurser och tunga IT-investeringar för bankerna om de själva internt ska bygga upp en BNPL-plattform, säger David Larsson. 

Kort ”time to market”

Svenska Sileon, som verkar på den internationella marknaden, erbjuder sina kunder en flexibel och innovativ BNPL-plattform. Genom plattformen kan banker få tillgång till en fullt skalbar BNPL-funktionalitet i egen regi. 

– En BNPL-tjänst måste vara flexibel och det måste gå snabbt att få ut erbjudandet till marknaden. Med vår modulära SaaS-lösning kan bankerna lansera sitt BNPL-erbjudande på endast några veckor. Vår tjänst är enkel att använda, fullt skalbar och går att anpassa med olika erbjudanden till olika kundgrupper på olika marknader och i olika länder, förklarar David Larsson. 

Till skillnad från att bygga en BNPL-plattform internt, blir det oftast betydligt snabbare, enklare och billigare för banker att använda Sileons SaaS-lösning. Då BNPL-tjänsten är fullständigt modulär kan Sileons kunder välja om de vill använda delar av den för att utöka sitt eget betalerbjudande eller satsa på en helhetslösning.

– Vi är ganska ensamma om det här erbjudandet på marknaden. Väljer man Sileon får man även en framtidssäkring på köpet, då vi ligger i framkant och ständigt utvecklar tjänsten för att hela tiden möta konsumenternas ständigt föränderliga behov. Våra kunder kan känna sig trygga i att det är det här vi kan och som vi alla verkligen brinner för, avslutar David Larsson.  

Om Sileon

Sileon är ett globalt fintech-bolag som erbjuder en innovativ SaaS-baserad Buy Now Pay Later (BNPL) funktionalitet till banker, långivare och fintechs. Med Sileons modulära SaaS-lösning får kunder snabbt tillgång till en skalbar, kostnadseffektiv och API-baserad BNPL plattform – i egen regi.

Läs mer här 

*Statistik från Insider Intelligence, publicerad 3 februari 2022

 

Mer från Sileon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Sileon och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera