1515
Annons

Replik: Kommunalt inflytande –men inget vindkraftsveto

REPLIK. Energimyndigheten och Naturvårdsverket har föreslagit att det kommunala vindkraftsvetot ska upphävas. Att en förening som vill stoppa vindkraft tycker annorlunda är lätt att förstå. Att samma förening påstår att vi saknar trovärdighet när vi för fram att vetorätten är rättsosäker måste kommenteras.

Bild:TT

En gruppering som kallar sig Föreningen Svenskt Landskapsskydd (FSL) vill att det så kallade kommunala vetot mot vindkraft ska behållas. Hållningen är knappast överraskande. Vetot är ett kraftfullt redskap i FSL:s och andra vindkraftsmotståndares händer.

Energimyndigheten och Naturvårdsverket föreslår att vetot ska upphävas och vi ger dem vårt helhjärtade stöd

Det är viktigt att påpeka att kommunen kan styra lokaliseringen av vindkraft via översiktsplaneringen, även om vetot tas bort. Kommunen har dessutom fortsatt en given roll som samtalspartner i den lagstadgade samrådsprocessen och en stark ställning som remissinstans i tillståndsprövningen.

I en replik i Di förklarar FSL att vi alla saknar trovärdighet i frågan. Med deras logik bör inte underleverantörer till vindkraftsindustrin, konstruktörer av vägar och betongfundament, elhandlare eller markägare uttala sig, eftersom de alla har intressen i vindkraftsindustrin. Elva advokatbyråer, som har pekat på att det kommunala vetot skapar rättsosäkerhet och godtycke, avfärdas med att de är ”uppdragstagare till vindkraftsindustrin”.

Var och en får bedöma rimligheten i detta. För att förstå FSL:s hållning underlättar det att veta att föreningens mål är att stoppa vindkraftsetableringar och synliggöra det de beskriver som ”den pågående och planerade klimatpolitikens generella biverkningar som miljöförstöring”. Ska man tro FSL hör förra årets energiöverenskommelse mellan S, MP, M, C och KD dit.

Expertmyndigheternas förslag är välmotiverat och angeläget. Vetorätten är rättsosäker, skapar oförutsägbarhet och bör upphävas.

Björn Rentzhog, vd och koncernchef, Persson Invest
Björn Risby, affärsområdeschef, Bergvik Skog
Mikael Källgren, affärsområdeschef, SCA Förnybar Energi
Svante Hagman, senior vice President, NCC
Per-Anders Bengtsson, advokat och partner, Advokatfirman Lindahl
Per Lindell, advokat och partner Advokatfirman Nordia
Johan Göthberg, advokat och partner Advokatfirman Vinge
Eric Ödling, advokat, AG Advokat
Kristina Forsbacka, advokat, Bird & Bird Advokat
Pia Pehrson, advokat och partner, Foyen Advokatfirma
Maria Paijkull, advokat och partner, Front Advokater
Mikael Berglund, advokat och partner, Fröberg & Lundholm Advokatbyrå
Bo Hansson, advokat och partner, Mannheimer Swartling Advokatbyrå
Tove Andersson, advokat och partner, Setterwalls Advokatbyrå
Rudolf Laurin, advokat och partner, Wistrand Advokatbyrå


Läs den ursprungliga debattartikeln från ABB, LRF, Energiföretagen och NCC här.

Läs repliken från Föreningen Svenskt Landskapsskydd här.


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Debatt: Strukturreformer krävs för att undvika långvarig ekonomisk kris

Sveriges möjligheter att ta sig igenom ekonomiska kriser är beroende av politikernas förmåga att genomföra reformer som stärker företagens konkurrenskraft och omställningsförmåga, skriver Karin Johansson och Sven-Olov Daunfeldt vid Svenskt Näringsliv

Foto:Sören Andersson

Nittiotalskrisen drabbade Sverige hårt eftersom omvärlden saknade förtroende för våra offentliga finanser efter årtionden av kortsiktig och expansiv finanspolitik. 

Finanskrisen kunde den dåvarande svenska regeringen däremot hantera utifrån en styrkeposition. Saneringen av statsfinanserna och de strukturreformer som genomfördes under 1990-talet hade stärkt vår konkurrenskraft.

”Inledningen av valrörelsen har mest handlat om att med riktade insatser lösa specifika problem för specifika grupper. Men det fungerar inte i en bred ekonomisk kris. Staten kan inte kompensera alla för allt.”

Nu befinner sig Sverige i ett osäkert ekonomiskt läge, samtidigt som vi har stora och växande problem. Bakom oss ligger tre mandatperioder utan långsiktiga strukturreformer.

Inledningen av valrörelsen har mest handlat om att med riktade insatser lösa specifika problem för specifika grupper. Men det fungerar inte i en bred ekonomisk kris. Staten kan inte kompensera alla för allt.  

Lyckligtvis finns det ett starkt folkligt stöd för en politik som prioriterar långsiktiga strukturreformer. 

I en ny opinionsundersökning, genomförd av Demoskop på uppdrag av Svenskt Näringsliv, anger sju av tio att politiska beslut ofta är för kortsiktiga och bortser från underliggande problem i samhället. Tre av fyra menar att långsiktiga reformer nu behövs för att stärka tillväxten och få fler i arbete.

Politiken behöver samla sig och prioritera långsiktighet. Låt oss peka på tre avgörande områden. 

För det första krävs reformer för att få fler i arbete och mer investeringar. Samtidigt som många är arbetslösa eller inte kan försörja sig på sin egen lön, så visar Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät att fler rekryteringsförsök än någonsin misslyckas. 

Det handlar både om högteknologiska företag som inte får tag på högutbildad arbetskraft och om arbetskraftsintensiva tjänsteföretag som inte får tag på personal till arbeten som inte kräver någon högre utbildning. 

Därför behövs en utbildningspolitik som prioriterar företagens kompetensbehov och ger ett tydligare yrkesfokus i både gymnasie- och högskoleutbildningen. Utbildningarna ska dimensioneras och riktas mot sektorer där det finns efterfrågan. Näringslivet behöver få ett tydligare inflytande över utbildningens innehåll. 

Samtidigt måste arbetslinjen förstärkas. Det ska löna sig mer att arbeta. Ett skäl till att rekryteringsförsök misslyckas är att skillnaden mellan att gå från bidragsförsörjning till arbete är för liten. Skatter och bidrag måste stärka drivkrafterna till arbete.

Det är också helt avgörande att fler instegsjobb skapas genom att företagen får möjlighet att anställa medarbetare till en betydligt lägre arbetskraftskostnad. Etableringsjobben som lanserades av parterna för nästan fem år sedan skulle kunna spela en viktig roll. Problemet är att de fortfarande inte har införts.

Skattesystemet behöver anpassas till omvärldens förändringar för att stärka näringslivets konkurrenskraft och öka investeringstakten. De mest skadliga skatterna bör åtgärdas först. Här kan nämnas regelverket kring bolagsskatten, ägarskatternas utformning och nivå, samt de mycket höga marginalskatterna. 

I jämförelse med våra konkurrentländer betalar företag i Sverige betydligt högre arbetsgivaravgifter. Det som framför allt skiljer ut Sverige är att en tredjedel av arbetsgivaravgiften är en dold skatt som inte är kopplad till någon förmån för arbetstagarna. 

För det andra behöver Sverige säkra energiförsörjningen och låta företagen leda omställningen till ett hållbart samhälle. Vi håller i dag på att avveckla en av Sveriges stora konkurrensfördelar. 

Tillgången på fossilfri och tillförlitlig el är helt avgörande för om vi ska klara den gröna omställningen. Under nästa mandatperiod krävs reformer för en kraftigt ökad och leveranssäker el. Vi behöver investera i ny kärnkraft. 

Trots bristen på reformer lyckas svenska företag ligga i framkant. De rullar ut innovationer och lösningar som har en global potential som inte sällan är mångfaldigt större än Sveriges egna utsläpp. Ska de kunna fortsätta att göra det krävs investeringar i industrin, gruvnäringen och infrastrukturen. Idag bromsas eller helt stoppas sådana investeringar av långdragna, osäkra och dyra miljöprövningar. Vi måste släppa loss den konstruktiva kraft som näringslivet bidrar med i klimatomställningen.

För det tredje behöver vi framtidssäkra transportinfrastrukturen och accelerera digitaliseringen i samhället. Den svenska transportinfrastrukturen är i dag eftersatt, har otillräcklig kapacitet och är känslig för störningar. Trafikverket har uppskattat storleken på det eftersatta underhållet till 70 miljarder kronor. Trots detta prioriterar den nationella planen för infrastruktur ned underhållet. Det innebär att underhållsskulden kan komma att fördubblas de kommande tolv åren.  

Under nästa mandatperiod måste denna negativa trend brytas. En förbättrad tillgänglighet till marknader och kompetens är en grundförutsättning för fler växande företag.   

Den digitala infrastrukturen behöver utvecklas för att ta tillvara potentialen med digitaliseringen. Reformer som underlättar för näringslivet att ta nya steg i användningen av data och artificiell intelligens är nödvändiga för att företag i Sverige ska stå sig i den internationella konkurrensen. 

Regeringen måste driva på för att lagar och regelverk stödjer dataanvändning och frigör potentialen i den tekniska utvecklingen. Det behövs också en fortsatt utbyggnad av snabba och säkra elektroniska kommunikationsnät i hela landet.  

I ekonomiska kriser är ett konkurrenskraftigt näringsliv vårt viktigaste sociala och ekonomiska skyddsnät. Att stärka näringslivets konkurrenskraft och omställningsförmåga måste därför vara en helt central fråga under nästa mandatperiod. 

Karin Johansson, vice vd Svenskt Näringsliv

Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom Svenskt Näringsliv 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?