1515

Replik: Juristernas kritik visar på fördelarna med kollektivavtal

DEBATT. Juristerna Sten Bauer och Margarita Kozlov kallar LAS-reformen för en ”blek politisk kompromiss”. Förmodligen inser de inte att deras debattinlägg kan läsas som en plädering för att fler företag ska teckna kollektivavtal, skriver German Bender, utredningschef på tankesmedjan Arena Idé och doktorand vid Handelshögskolan.

German Bender, utredningschef på tankesmedjan Arena Idé och doktorand vid Handelshögskolan
German Bender, utredningschef på tankesmedjan Arena Idé och doktorand vid Handelshögskolan

I en artikel på Di Debatt (1/7) skriver juristerna Sten Bauer och Margarita Kozlov att den historiska LAS-reformen som arbetsmarknadens parter förhandlat fram under hård politisk press från regeringen, Centern och Liberalerna, är ”en blek politisk kompromiss där organiserade företag ges en större möjlighet till flexibilitet än mindre och medelstora företag utan kollektivavtal”. 

Förmodligen inser de inte att deras debattinlägg kan läsas som en välargumenterad plädering för att fler företag ska teckna kollektivavtal. 

I artikeln går juristerna igenom ett antal punkter där parternas överenskommelse ger företag med kollektivavtal ökad flexibilitet, eftersom avsteg från vissa av de nya bestämmelserna i LAS ska kunna göras genom förhandlingar mellan fack och arbetsgivare. 

Bland annat gäller det turordningsreglerna, nya regler för visstidsanställning och omreglering av sysselsättningsgrad (så kallad ”hyvling”) och arbetskraft från bemanningsföretag. 

LAS-överenskommelsen ger arbetsgivare som tecknar kollektivavtal själva, eller som ansluter sig genom att gå med i en arbetsgivareorganisation, större flexibilitet och handlingsutrymme än de arbetsgivare som väljer att inte teckna kollektivavtal.

Så långt stämmer Bauers och Kozlovs resonemang. Däremot verkar de omedvetna om att just den typen av skillnader (läs fördelar) för arbetsgivare som tecknar kollektivavtal är en feature – inte en bug. Eller, på ren svenska: det är själva poängen. Det gäller både den aktuella LAS-överenskommelsen och den historiska mycket framgångsrika svenska partsmodellen i vid mening.

Man ska nämligen vara medveten om att det sannerligen inte bara är den fackliga sidan som ser stora fördelar i den kollektivavtalsbaserade svenska partsmodellen. Hela nio av tio anställda i Sverige omfattas av kollektivavtal, även om andelen är lägre bland anställda på mindre företag. 

I en omfattande rapport från det näringslivsfinansierade Arbetsmarknadsekonomiska rådet (2018), redovisas en enkätundersökning bland 3 400 företag med anställda i privat sektor. 

Författarna, bland andra professorerna i nationalekonomi Lars Calmfors och Per Skedinger, konstaterar att ”den övergripande slutsatsen är att företagen i allmänhet har en förhållandevis positiv syn på kollektivavtalen” och att ”ett slående resultat är att företagen med kollektivavtal i mycket liten utsträckning håller med om negativa påståenden angående dessa.” 

Bland annat uppskattar företagen att kollektivavtal skapar ”ordning och reda” och ”leder till kostnadskontroll och minskade transaktionskostnader”. 

En förklaring till att företag väljer att inte teckna kollektivavtal kan enligt forskarna bakom rapporten vara att avtalen uppfattas minska flexibiliteten vad gäller anställningsvillkor - det vill säga precis det som Bauer och Kozlov nu påpekar att LAS-överenskommelsen skulle öka för de företag som väljer att teckna kollektivavtal. 

I dagarna har ännu ett fackförbund, Vision, anslutit sig till LAS-uppgörelsen, och fler kan tillkomma. 

Sannolikt kommer även många fler arbetsgivare att ansluta sig till kollektivavtal genom sin arbetsgivarorganisation för att ta del av de framförhandlade partslösningarna, inte bara för att de ökar deras egen flexibilitet utan även för att de ger deras anställda betydligt bättre villkor vad gäller omställning och vidareutbildning. 

Ett liknande mönster såg vi i början av coronapandemin, då många mindre tjänsteföretag valde att ansluta sig till en arbetsgivarorganisation, eftersom parternas snabbt framförhandlade kollektivavtal gjorde det lättare för dem att ta del av de korttidsspermitteringsstöd som staten finansierar. 

Det är dock viktigt att notera att detta är ett frivilligt val – helt i linje med den svenska arbetsmarknadsmodellen, där självständiga parter förhandlar kring löner och villkor med begränsad statlig inblandning. 

Vare sig arbetsgivare eller arbetstagare är tvungna att gå med i en organisation som företräder dem, det står dem helt fritt att själva avgöra vad som är mest gynnsamt.

Men om det inte finns några fördelar för den som väljer att ansluta sig till en arbetsgivarorganisation eller ett fackförbund, ja då faller ju hela modellen. Det inser säkert även juristerna på Baker McKenzie, som i sin artikel förtjänstfullt pekat på ett antal konkreta fördelar som företag med kollektivavtal kommer att åtnjuta.

German Bender

Utredningschef på tankesmedjan Arena Idé och doktorand vid Handelshögskolan

Läs originalartikeln här och slutreplik från Margarita Kozlov och Sten Bauer här.

 

 

 


Innehåll från FonditaAnnons

Succéfonden som hittar hållbara vinnare

Genom att investera i bolag vars produkter och tjänster minskar globala koldioxidutsläpp och bidrar till den gröna omställningen har fonden Fondita Sustainable Europe skördat stora framgångar. Under de senaste tre åren har den stigit med över 65 procent. Men enligt förvaltaren Marcus Björkstén har man bara skrapat på ytan på en trend som kommer hålla i sig under många år.

– Regeringar, myndigheter och bolag håller på att strama åt sina mål för att bli koldioxidneutrala och 'miljösmarta'. Den trenden kommer accelerera ytterligare under de kommande fem åren och innebära stora investeringar, säger Marcus och fortsätter:

– Bolag som är väl förberedda inför denna kraftiga våg av investeringar kommer sannolikt att åtnjuta en marknad med strukturell tillväxt.

Det är just denna tillväxt som Fondita Sustainable Europe försöker ta tillvara på. Genom att investera i bolag som har produkter eller tjänster som är en del av lösningen på klimat- och miljörelaterade hot, ska fonden långsiktigt avkasta bättre än marknaden. 

Koncentrerad portfölj av ”klimatkämpar”

Fonden förvaltas aktivt enligt Fonditas förvaltningsfilosofi som bland annat går ut på att identifiera bolag med unik marknadsposition, stark ledning och lönsamma och hållbara affärsmodeller. Varje innehav ska ha ett meningsfullt bidrag till avkastningen, varför portföljen är koncentrerad till ett trettiotal europeiska bolag, med tonvikt på Norden. 

Bland fondens toppositioner märks de danska vindkraftsbolagen Vestas Wind och Orstedt samt den norska solenergiproducenten Scatec. Men även mindre kända bolag som ligger tidigt i sin produktutveckling finns i portföljen. 

Till dessa hör det norska miljöteknikbolaget Aker Carbon Capture, det holländska vattenreningsbolaget Ekopak och den brittiska batteritillverkaren Ilika. 

– Vi har en mindre andel av portföljen i bolag som utvecklar innovativa lösningar för att bekämpa klimathotet, men som har en bit kvar att vandra vad gäller produktutveckling. Ilika är ett typexempel. Bolaget utvecklar så kallade 'fast-fast' batterier som är mindre än traditionella bilbatterier, laddas snabbare och är mindre brandfarliga. En sådan produkt skulle naturligtvis vara revolutionerande för elbilsmarknaden, säger Marcus. 

Hållbarhet i fokus

Med tanke på fondens inriktning är det naturligt att hållbarhet blir en central del när förvaltarna utvärderar bolag. Och enligt Björkstén är Fondita Sustainable Europe en av få fonder som placeras i den mest hållbara kategorin enligt EU:s nya taxonomi.  

– Vi tar hållbarhet på största allvar, inte minst då vi är övertygade om att bolag med stark hållbarhetsprofil också tenderar att överprestera på andra områden och därmed bli bra investeringar på längre sikt. 

– I fallet Fondita Sustainable Europe är miljö och samhällsansvar integrerat i affärsmodellerna hos de bolag vi investerar i. Därför placeras fonden också i den mest ambitiösa kategorin enligt EU:s taxonomi. Det är faktiskt väldigt få fonder som klarat av det trots att hållbarhet har varit på tapeten länge, avslutar förvaltaren.  

Läs mer här

Om Fondita Sustainable Europe

Fondita Sustainable Europe är en aktivt förvaltad fond som investerar i bolag vars produkter och tjänster möjliggör en minskning av globala koldioxidutsläpp och som bidrar till att naturresurser använd på ett mer effektivt sätt. Fonden har belönats med såväl det nordiska miljöcertifikatet Svanen som det österrikiska miljöcertifikatet Ecolable. Dessutom har den fått högsta betyg – fem stjärnor – av Morningstar. 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Fondita och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?