1515
Annons

Replik: Förtroendet för domstolarna ett fundament i rättsskipningen

Domstolarna har en central roll i rättssystemet och förtroendet för domstolarna är därmed ett fundament i rättsskipningen. Arbetet för att upprätthålla det goda förtroendet, genom att föra en saklig debatt, har ett självklart fokus i vårt arbete.

På DI Debatt den 14 maj 2018 hävdas att förvaltningsdomstolarnas förtroende är ifrågasatt av advokater med inriktning på skattemål. Det rör bl a att domstolarna är partiska, att domarna är bristfälligt motiverade och att processen inte håller tillräckligt hög kvalitet. Detta är omfattande kritik som riktas mot förvaltningsdomstolarna och den ska tas på allvar. Samtidigt bör det beaktas att Sveriges Advokatsamfund har 5 400 verksamma ledamöter, 335 har svarat på den i debattartikeln hänvisade webbenkäten varav 85 advokater som arbetar med skattemål.

Jag kan inte underlåta att påpeka att enligt den refererade undersökningen har handläggningen av alla andra mål i förvaltningsdomstol lika gott betyg som handläggningen i allmän domstol. Vi ska dock inte fördjupa oss i statistiken, frågan om förtroendet för domstolarna är viktigare än så.

Sven-Åke Bergqvist och Carl Göransson för fram tre förslag till förändringar: 

1. Breddad rekrytering till förvaltningsdömandet. Detta har redan skett i ett antal år och är en pågående process. Domstolarna ser mycket positivt att på detta sätt bredda kompetensen hos sina domare. Både som domstolschef och ordförande i Domarnämnden skulle jag gärna se fler advokater som sökande till olika domaranställningar.

2. Det krävs en ökad specialisering i domstolarna. I samband med rekryteringar av domare är det numera allt vanligare att specialkompetens inom olika rättsområden tas upp redan i annonsen.

 3. Full ersättning vid vinst i skattemål. Detta är inte en fråga som domstolarna äger utan den ska riktas till lagstiftaren.

På förvaltningsdomstolarna står arbetet med att upprätthålla rättssäkerheten alltid i fokus. Även vårt arbete med att ytterligare fördjupa kunskaperna inom de rättsområden som domstolen arbetar med, att vidareutveckla domsskrivningen och arbeta för ett högt förtroende för domstolarna kommer att fortgå. 

Thomas Rolén

President Kammarrätten i Stockholm


Debatt: Politiska bråket om kraftslag måste få ett slut

Vi, företrädare för såväl vind- som kärnkraft, vill ha ett slut på det politiska bråket i energidebatten, skriver Daniel Badman, VD Svensk Vindenergi, och Johan Svenningsson, VD Uniper Sverige.

Foto:Heiko Junge

Det finns ingen motsättning mellan de båda kraftslagen vind- eller kärnkraft. Det handlar inte om att välja det ena eller det andra. Efterfrågan på el växer så snabbt och stort att det finns utrymme för alla sorters fossilfri elproduktion att vara med och möta behovet. Svensk politik måste samlas, med målet att skapa förutsättningar för marknaden att producera all den el som vårt land Sveriges elanvändning på 140 terawattimmar (TWh) har länge varit relativt konstant. Men nu har en snabb och dramatisk ökning inletts. Vi väntas behöva dubbelt så mycket el redan inom 20 år. 

Den huvudsakliga förklaringen är klimatomställningen av industrin och transporterna. Stora satsningar görs nu för att tillverka bland annat fossilfritt stål, vätgas och batterier. Det här är marknader där Sverige kan bli världsledande. Med stärkt industriell konkurrenskraft både stoppar vi klimatutsläpp och skapar tillväxt av jobb och skatteintäkter från norr till söder. De länder som lyckas bäst med industrins elektrifiering är framtidens vinnare. Sverige bör ta chansen att gå i täten.

Samtidigt visar det tragiska kriget i Ukraina på vikten av trygg och inhemsk försörjning av energi. Rysslands export av olja och naturgas till Europa finansierar kriget man inlett. EU har därför tagit fram en plan för att göra Europa oberoende av ryska bränslen till 2030. Unionen vill se snabba investeringar i ny elproduktion, och Sverige både kan och måste vara med och bidra.

Vår elproduktion måste nu byggas ut snabbt och stort. För att möta det växande elbehovet krävs en utbyggd produktion på omkring 10 TWh per år. Det är en mycket stor utmaning, men som är fullt möjlig att klara. Vindkraften ensam byggs ut med 7 TWh per år 2022–2024.

Däremot är den framtida utbyggnaden av elproduktionen hotad. Dagens utbyggnad av vindkraft sker genom tillstånd från tidigare år, men att få tillstånd blir allt svårare och det tar lång tid. En aktuell sammanställning visar till exempel att kommunerna stoppade 8 av 10 vindkraftverk i fjol. Även för ny kärnkraft skulle tillståndsprocesserna sannolikt vara ett problem. Därtill får nya reaktorer, enligt nuvarande lagstiftning, endast byggas på befintliga kärntekniska anläggningar – vilket stoppar utbyggnad av små modulära reaktorer (SMR).

Och trots att det krävs snabba och kraftfulla åtgärder har svensk politik annat för ögonen. Inför valet i september fokuseras det återigen på positioneringar och låsningar istället för lösningar. Det ges en bild av att Sverige nu står inför ett val mellan att bygga vindkraft eller kärnkraft. Men behovet av el ökar så snabbt och mycket att det finns utrymme för alla fossilfria kraftslag. Vi kommer under lång tid framöver behöva producera el från kärnkraft, vindkraft och alla de andra kraftslag som vi använder i dag som bidrar till att vi når klimatmålen, samtidigt som vi är öppna för att släppa fram nya tekniker. Tillsammans kan alla kraftslagen bidra till att Sverige även framöver har tillgång till el till konkurrenskraftiga priser – en av våra starkaste konkurrensfördelar i dag.

För att nå dit krävs politisk samling. Målet ska vara att i bred enighet skapa förutsättningar för marknaden att producera all den el som vårt land behöver. Fokus behöver ligga på vilka egenskaper elsystemet som helhet ska leverera för att möta samhällets behov. Svensk energi- och klimatpolitik måste tas på största allvar. Riksdagsvalet i september handlar inte bara om de kommande fyra åren, utan om landets välfärd och industriella framtid. 

Politikens viktigaste roll i relation till energisystemet är att ha en vision om ett klimatneutralt Sverige som också är en ledande industrination. Och därtill långsiktiga regelverk med incitament som styr i rätt riktning. Bara då kommer marknadens aktörer att investera i den mycket stora skala som vi nu måste för att klara omställningen. 

Kortsiktiga opinionsmässiga vinster på energiområdet sker på bekostnad av Sveriges möjligheter att uppnå klimatmålen och att vara den ledande industrinationen. Låt gärna denna insikt bidra till det mod och den politiska handlingskraft som krävs för att skapa förutsättningar för ett fossilfritt Sverige genom en långsiktig och bred energiöverenskommelse.

Daniel Badman, VD Svensk Vindenergi

Johan Svenningsson, VD Uniper Sverige


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?