1515

Replik: Ett svenskt medlemskap i Nato skadar Sveriges säkerhetspolitik

I en artikel i Dagens industri den 13 december argumenterar en grupp säkerhetspolitiska debattörer för att Sverige för sin egen och de baltiska staternas skull bör gå med i Nato. Resonemanget är felaktigt på en rad punkter.

Bild:Henrik Montgomery

För det första är deras premiss att Ryssland i något oklart läge skulle ha ett egenintresse att sätta i gång ett krig mot stater som är medlemmar i Nato och eller EU felaktig. Det finns inga som helst belägg eller indicier för att den ryska statsledningen skulle vilja starta ett krig mot västmakterna, vilket skulle få förödande konsekvenser för Rysslands ekonomiska återhämtning och för det ryska folket. Ryssland har, i motsats till tänkandet i Japan och i Tyskland på 1930-talet, tillräckliga landområden och resurser för att inte behöva eller vilja sträva efter andras territorier. Landet har också nog av erfarenheter av krig på rysk mark. 

För det andra, om den säkerhetspolitiska situationen i Europa ytterligare skulle försämras – och den är redan dålig till följd av den ryska konflikten med Ukraina, västmakternas sanktioner mot Ryssland, den historiskt betingade oron i Baltikum och Polen samt det amerikanska vapenskramlet – har Ryssland tillräckligt med defensiva resurser i sin försvarsmakt för att inte behöva, eller vilja, ta initiativet till ett nytt världskrig. 

För det tredje, Sverige har inga försvarspolitiska förpliktelser gentemot de baltiska staterna. Deras säkerhet tryggas av deras egen politik och deras medlemskap i Nato och i EU.

För det fjärde, om det otänkbara skulle inträffa och ett stormaktskrig mellan Ryssland och USA/Nato skulle utbryta i Europa, kommer det förvisso att beröra Sverige. Riktas i detta läge anfall mot Sverige måste vi räkna med utländskt stöd.  Ett sådant stöd kommer att vara beroende av de säkerhetspolitiska realiteterna och det strategiska tänkandet i Washington och i Bryssel, inte av det ena eller andra avtalet.

För det femte, det verkliga problemet i vårt säkerhetspolitiska närområde är den höga spänningsnivån grundad i den djupa misstron mellan Ryssland och västmakterna. Ett svenskt medlemskap i Nato ökar denna spänningsnivå ytterligare, eftersom den på rysk sida uppfattas som ett framflyttande av Natos positioner mot Ryssland. Detta är till nackdel för Sverige.

För det sjätte, den polariserade Nato-debatten i Sverige, den onyanserade inställningen till Ryssland, det ökade militära beroendet av president Trumps USA, oklarheterna om det svenska försvarets utformning, de olika signalerna från försvars- respektive utrikesdepartementet samt den tvehågsna svenska inställningen till den pågående förstärkningen av samarbetet mellan medlemsstaterna i Euro-zonen skapar osäkerhet om Sveriges säkerhetspolitik. Ingen kan i dag veta vilken politik vi i själva verket skulle föra om säg fem år, om vårt land skulle utsättas för allvarliga utmaningar. Ett land som Sverige behöver en säkerhetspolitik som är förutsägbar och omfattas av förtroende inom och utom landet. Den nuvarande osäkerheten skadar Sverige.  

Nej, Sveriges politik bör inte vara att bidra till att höja den militära spänningen i Östersjöområdet, utan stött av ett förbättrat territoriellt totalförsvar bör vi i samarbete med Finland och andra stater och organisationer verka för avspänning och samarbete mellan stormakterna och fredlig lösning av konflikter. Det är en politik som har starkt stöd i svensk nutidshistoria och hos den svenska befolkningen.  


Sven Hirdman, f.d. statssekreterare och ambassadör, författare till boken Sverige i stormaktspolitikens mitt, Hjalmarson & Högberg  


Läs debattinlägget om Nato här.        

Läs svar på denna replik från de 26 debattörerna här.

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.    

 


Innehåll från AdyenAnnons

Ett år med restriktioner – en flexibel kundresa blev nyckeln till framgång

Tobias Lindh, VD för Adyen i Norden och Baltikum.
Tobias Lindh, VD för Adyen i Norden och Baltikum.

För över ett år sedan infördes de första restriktionerna i Sverige, vilket medförde stora konsekvenser för handeln. Begreppet unified commerce har under den här perioden blivit alltmer aktuellt och var under 2020 en av framgångsfaktorerna för att möta de förändrade kundbeteendena för flera företag, menar Tobias Lindh på betalteknikbolaget Adyen.

Enligt Adyens Retailbarometer från 2020 hade företag som kopplat samman sina försäljningskanaler lyckats hantera pandemin bäst. Med all betalningsdata samlad i ett system – även kallat unified commerce – möjliggjordes en enhetlig och flexibel kundupplevelse, oavsett om köpet skedde online eller i den fysiska butiken.

Få reda på hur er verksamhet kan förbättra kundupplevelsen med Adyens Retailquiz  

Genom en smidigare teknisk infrastruktur, med en bättre överblick av data, kunde företagen också enklare förutspå och hantera kundernas skiftande efterfrågan. Med sammanlänkade kanaler tillgängliggjordes mer detaljerade insikter som i slutändan ledde till en ökad kundlojalitet – något många omnikanaltjänster saknar idag då de hanterar olika kanaler som separata dataflöden.

– E-handeln har varit på framfart under en längre tid, men under året som gått har den accelererat och vi såg en ökad vana bland svenska konsumenter att beställa hem varor direkt till dörren. En välfungerande teknisk infrastruktur var avgörande för den enorma omställning och logistik det krävt. På vår plattform kunde vi se att unified commerce blev en förutsättning för att lyckas skapa en personaliserad och sömlös upplevelse och den här typen av effektiviseringar kommer att vara nödvändiga för att möta kundbehoven i framtiden, säger Tobias Lindh, VD för Adyen i Norden och Baltikum.

Nya betaltekniker kommer att vara centrala vid återöppningen

Även om många företag fortfarande fokuserar på e-handeln visar Retailbarometern att majoriteten av svenska konsumenter föredrar att handla i fysiska butiker. Dessutom omfattar kundernas ökade efterfrågan på bättre betalteknik alla kanaler, vilket deras beteenden också vittar om.

– När vi börjar se lättade restriktioner och fler kunder letar sig tillbaka till de fysiska butikerna är det vissa förändringar handlare bör vara extra uppmärksamma på. En av dem är skiftet i föredragna betalningsmetoder och majoriteten av svenskarna handlar nu med kontaktlösa betalningar i fysiska butiker. Dessutom börjar mobila plånböcker som Apple Pay och Google Pay få fäste. Att erbjuda den här typen av betalningssätt är viktigt för att förbättra köpupplevelsen, undvika onödig kontakt och minimera risken för långa köer, fortsätter Tobias Lindh.

Få reda på hur er verksamhet kan förbättra kundupplevelsen med Adyens Retailquiz  

Om Adyen:

Adyen är betalteknikbolaget bakom många av världens ledande företag. Adyen är den enda plattformen företag behöver för att ta betalt på nätet, i app och i butik på global och lokal nivå. Plattformen samlar världens ledande betalsätt och möjliggör för handlare att nå nya kunder, varje dag. Bolaget grundades 2006 i Amsterdam och idag finns de med över 20+ kontor världen över och 1 500 anställda. Bland kunderna hittar man Spotify, H&M, Electrolux, Åhléns och Telia Company. 

Läs mer om Adyen här.

 

Mer från Adyen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Adyen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?