Annons

Replik: Ett svenskt medlemskap i Nato skadar Sveriges säkerhetspolitik

I en artikel i Dagens industri den 13 december argumenterar en grupp säkerhetspolitiska debattörer för att Sverige för sin egen och de baltiska staternas skull bör gå med i Nato. Resonemanget är felaktigt på en rad punkter.

Bild:Henrik Montgomery

För det första är deras premiss att Ryssland i något oklart läge skulle ha ett egenintresse att sätta i gång ett krig mot stater som är medlemmar i Nato och eller EU felaktig. Det finns inga som helst belägg eller indicier för att den ryska statsledningen skulle vilja starta ett krig mot västmakterna, vilket skulle få förödande konsekvenser för Rysslands ekonomiska återhämtning och för det ryska folket. Ryssland har, i motsats till tänkandet i Japan och i Tyskland på 1930-talet, tillräckliga landområden och resurser för att inte behöva eller vilja sträva efter andras territorier. Landet har också nog av erfarenheter av krig på rysk mark. 

För det andra, om den säkerhetspolitiska situationen i Europa ytterligare skulle försämras – och den är redan dålig till följd av den ryska konflikten med Ukraina, västmakternas sanktioner mot Ryssland, den historiskt betingade oron i Baltikum och Polen samt det amerikanska vapenskramlet – har Ryssland tillräckligt med defensiva resurser i sin försvarsmakt för att inte behöva, eller vilja, ta initiativet till ett nytt världskrig. 

För det tredje, Sverige har inga försvarspolitiska förpliktelser gentemot de baltiska staterna. Deras säkerhet tryggas av deras egen politik och deras medlemskap i Nato och i EU.

För det fjärde, om det otänkbara skulle inträffa och ett stormaktskrig mellan Ryssland och USA/Nato skulle utbryta i Europa, kommer det förvisso att beröra Sverige. Riktas i detta läge anfall mot Sverige måste vi räkna med utländskt stöd.  Ett sådant stöd kommer att vara beroende av de säkerhetspolitiska realiteterna och det strategiska tänkandet i Washington och i Bryssel, inte av det ena eller andra avtalet.

För det femte, det verkliga problemet i vårt säkerhetspolitiska närområde är den höga spänningsnivån grundad i den djupa misstron mellan Ryssland och västmakterna. Ett svenskt medlemskap i Nato ökar denna spänningsnivå ytterligare, eftersom den på rysk sida uppfattas som ett framflyttande av Natos positioner mot Ryssland. Detta är till nackdel för Sverige.

För det sjätte, den polariserade Nato-debatten i Sverige, den onyanserade inställningen till Ryssland, det ökade militära beroendet av president Trumps USA, oklarheterna om det svenska försvarets utformning, de olika signalerna från försvars- respektive utrikesdepartementet samt den tvehågsna svenska inställningen till den pågående förstärkningen av samarbetet mellan medlemsstaterna i Euro-zonen skapar osäkerhet om Sveriges säkerhetspolitik. Ingen kan i dag veta vilken politik vi i själva verket skulle föra om säg fem år, om vårt land skulle utsättas för allvarliga utmaningar. Ett land som Sverige behöver en säkerhetspolitik som är förutsägbar och omfattas av förtroende inom och utom landet. Den nuvarande osäkerheten skadar Sverige.  

Nej, Sveriges politik bör inte vara att bidra till att höja den militära spänningen i Östersjöområdet, utan stött av ett förbättrat territoriellt totalförsvar bör vi i samarbete med Finland och andra stater och organisationer verka för avspänning och samarbete mellan stormakterna och fredlig lösning av konflikter. Det är en politik som har starkt stöd i svensk nutidshistoria och hos den svenska befolkningen.  


Sven Hirdman, f.d. statssekreterare och ambassadör, författare till boken Sverige i stormaktspolitikens mitt, Hjalmarson & Högberg  


Läs debattinlägget om Nato här.        

Läs svar på denna replik från de 26 debattörerna här.

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.    

 


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från SynchAnnons

Advokatbyrå har utvecklat unik AI för avtalsgranskning

I ett projekt som inte har någon motsvarighet i Norden har advokatbyrån Synch utvecklat ett AI-verktyg som kan granska om avtal uppfyller GDPR-krav. Det tar bara några sekunder, och kvaliteten blir bättre än vid manuell granskning.

Synch Advokat är en affärsorienterad advokatbyrå som har innovation och teknologi som en viktig del av verksamheten. Byrån underlättar hanteringen av juridiska frågor genom tekniska lösningar. Det innebär att Synch kan arbeta närmare sina kunder jämfört med traditionella advokatbyråer.

– Som i många andra delar av samhället kommer sådana här tekniskt avancerade lösningar även bli mycket viktiga inom juridiken. Därför vill vi ligga i framkant och visa vilka möjligheter det finns med den nya tekniken, säger Magnus Sundqvist, Head of Digital Services, Synch Advokat.

Verktyget, som baseras på AI och djupinlärning, används för granskning av Data Processing Agreements, DPA, eller personuppgiftsbiträdesavtal. Alla företag som delar personuppgifter på något sätt måste sluta sådana avtal. Verktyget kan indikera om kraven i dataskyddsförordningen GDPR efterlevs, och om de inte gör det kan verktyget tala om vad som är felaktigt. Granskningen tar några sekunder. Kvaliteten blir högre än vid manuell granskning.

För att utveckla lösningen har Synch fått stöd av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. 

– Syftet med lösningen är dels att vi ska kunna använda den själva, dels att vi ska sälja den till kunder, säger Magnus Sundqvist. Allt för att skapa värde för våra kunder. Än så länge granskar verktyget bara avtal som är skrivna på engelska då detta är den största marknaden. Med tiden kommer fler språk läggas till. 

Synch har tagit fram AI-lösningen i samarbete med tre av sina kunder. En av dem är Dustin, en ledande onlinebaserad IT-partner med verksamhet i Norden och Nederländerna. 

– Vi tycker att det här är ett spännande sätt att både effektivisera våra processer och att öka kvaliteten på dem. Lösningen stöder vår vision att möjliggöra för våra kunder att ligga i framkant, säger Sara Edlund, chefsjurist, Dustin. 

Med cirka 450 000 kunder och 2 800 tillverkare sluter Dustin ett stort antal avtal. En stor del av dem är standardavtal. De avtal som avviker från standardavtalen behöver granskas.

– Vi sluter avtal som behöver granskas i stort sett varje dag. I samband med att GDPR trädde i kraft behövde ett stort antal DPA slutas med såväl leverantörer som kunder, och det visade sig att den manuella granskningen av DPA är mycket tidskrävande. Behovet av att effektivisera avtalshanteringen kommer öka med utvecklingen av vår affär, säger Tomas Gate, försäljningschef, Dustin. 

– Därför insåg vi att ett smart digitalt verktyg som kan automatisera vår DPA-granskning var en klockren lösning för oss, säger Sara Edlund. 

Ett avtal på tio sidor kanske tar två timmar att granska manuellt. Det kan jämföras med AI-verktyget som klarar av granskningen på i genomsnitt tre sekunder. Om avtalet inte uppfyller kraven i GDPR får användaren tillbaka det med kommentarer, till exempel att två specificerade uppgifter saknas.

– Lösningen innebär att vi kan spara mycket tid, säger Sara Edlund. Men det innebär också att vi kan uppnå en jämnare kvalitet i granskningen. När man granskar manuellt kan resultatet påverkas av personlig riskaptit och dagsform. 

AI-verktygets träffsäkerhet ligger uppåt 99 procent, vilket är högre än vid manuell granskning.

– Men det kommer alltid krävas en viss manuell hantering, säger Sara Edlund. Vi kommer göra stickprovskontroller för att säkerställa att granskningen håller hög kvalitet, och analysen av avvikelser kommer fortsatt ske manuellt. 

– AI-lösningen är också positiv för Dustins kunder och leverantörer eftersom lösningen innebär en effektivisering och förenkling av affärsflöden, säger Tomas Gate. 

Synch har sedan tidigare utvecklat ett annat AI-verktyg, Privacypolicycheck.ai, som företag kan använda för att granska om deras integritetspolicy följer bestämmelserna i GDPR. Denna tjänst finns på Synchs webbplats och kan användas gratis av vem som helst.

– Än så länge har vi bara tagit de första stegen. Vi kommer utveckla det nya AI-verktyget så att det blir ännu mer avancerat. Vi kommer också utveckla liknande verktyg för andra typer av avtal och dokument, säger Magnus Sundqvist.

Läs mer här

Mer från Synch

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Synch och ej en artikel av Dagens industri
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?