1515
Annons

Replik: Det behövs investeringar inte fler hindrande regler

DEBATT. Företagen utgör grunden för ett cirkulärt och hållbart samhälle samt skapar möjligheter till ökad miljö- och klimatnytta. 

Paradoxalt nog är ett av de största hindren den svenska miljölagstiftningen, skriver Lina Håkansdotter och Nicklas Skår, Svenskt Näringsliv. 

SSAB:s hybrit:s nya pilotanläggning för framställning av fossilfri järnsvamp.
SSAB:s hybrit:s nya pilotanläggning för framställning av fossilfri järnsvamp.Foto:Henrik Montgomery/TT

Johanna Sandahl på Naturskyddsföreningen skriver den 1 april att föreningen ”jublade” när Klimaträttsutredningen tillsattes 2019. 

Även näringslivet hade stora förhoppningar på utredningen. 

Förväntningarna på företagens bidrag till att möta klimatutmaningarna är högt ställda. Det är också företagen som producerar de varor och tjänster som kan lösa problemen med växthusgasutsläpp och artutarmning. 

Därför är det så viktigt att varje politiskt initiativ som vidtas och varje reglering som införs stöttar investeringsviljan och inte motverkar den. 

I en nyligen presenterad rapport från Material Economics, ”Klimatnyttan av svensk export”, beräknas klimatavtrycket från svenska exportvaror. 

Analysen visar att de varor som exporteras från Sverige årligen hade gett upphov till hela 26 miljoner ton mer CO2 om de framställts i andra länder. Rapporten visar också att den redan stora klimatnyttan av svensk export kan år 2040 uppgå till hela 65 miljoner ton CO2 per år. 

Om det ska bli möjligt krävs emellertid investeringar på en nivå som aldrig tidigare skådats. Det rör sig om en snabb nyindustrialisering av Sverige, där förändringstakten måste öka märkbart jämfört med den som rått de senaste tre till fyra decennierna. 

Nyckelområden är ökat risktagande och snabb teknikutveckling, förnyade verksamhets- och miljötillstånd, utbyggnad av el- och annan infrastruktur, ett konkurrenskraftigt kraftsystem, styrmedel som gör ren produktion lönsam och att de första, avgörande investeringarna blir möjliga. 

Paradoxalt nog är ett av största hindren mot denna utveckling den svenska miljölagstiftningen, vilket även Klimatpolitiska rådet konstaterade i sin rapport för 2021. 

Dagens miljöbalk innebär inte bara att tillståndsprövningar tar för lång tid – lagstiftningen är så omfattande, krånglig och obalanserad att den behöver förändras. 

Därför hade näringslivet förhoppningen att Klimaträttsutredningen skulle kunna bidra till en behövlig reformering av miljöbalken.

Så blev det inte. 

Utredningen, liksom Naturskyddsföreningen, utgår från att många anläggningar inte vidtar åtgärder på klimatområdet och att staten därför måste driva på för att klimatmålen ska uppnås. 

Man bortser från redan existerande styrmedel och investeringar som finns på plats i dag, till exempel Hybrit, Northvolt, det kommande H2 Green med flera. 

Ingen av dessa investeringar har tillkommit som en följd av miljölagstiftningen. 

Utredningens förslag skulle innebära en ökad byråkratisering och detaljreglering som oundvikligen skulle medföra längre handläggningstider. 

Johanna Sandahl och Naturskyddsföreningen tycker dock inte att det är tillräckligt långtgående. Hon hävdar att 50 procent av utsläppen kommer från verksamheter som behöver tillstånd. Men merparten av dessa utsläpp kommer från ett mindre antal anläggningar där utsläppen beror på fysikaliska lagar. 

Hittills har det exempelvis varit svårt att producera stål eller cement utan att det uppstår CO2, men det är på väg att lösas med investeringar och ny teknik - inte tack vare miljöprövningen. 

Däremot skulle ett stort antal andra företag tvingas in i omprövningar där marginalnyttan skulle vara obefintlig, eftersom de knappt genererar CO2. 

Det Sandahl inte heller nämner är att en av de stora utsläpparna, trafiken, ytterst är helt beroende av tillståndsprocesser för att elektrifieringen ska kunna ske. 

Dessutom vill Naturskyddsföreningen införa tidsbegränsade tillstånd. Tanken är här att ett företag efter t.ex. 10 år kan bli av med sitt tillstånd. Frågan är vilka större investeringar som kommer att vidtas i ett sådant läge. Knappast något av de mångmiljardprojekt som annonserats på senare tid.

Företagens utveckling utgör grunden för ett cirkulärt och hållbart samhälle samt en möjlighet till ökad miljö- och klimatnytta, inte bara i Sverige utan också globalt. För att detta ska var möjligt behöver utveckling och mänsklig verksamhet ses som något positivt, som en förutsättning för en hållbar utveckling. 

Lina Håkansdotter, Chef, Avdelningen Hållbarhet och infrastruktur på Svenskt Näringsliv samt expert i Klimaträttsutredningen

Nicklas Skår, Expert miljöjuridik, Svenskt Näringsliv

Läs debattartikeln från Svenska Naturskyddsföreningen här.

 

 


Innehåll från NorwegianAnnons

Så använder piloter på Norwegian data för att minska utsläppen

Niklas Lindfors, trafikpilot på Norwegian.
Niklas Lindfors, trafikpilot på Norwegian.

Genom lösningar som samlar in och analyserar data får piloter på flygbolaget Norwegian tips för att minska utsläppen när de flyger flygplanet.

– Det är alla piloters önskan att flyga så snålt man kan, just för att minska utsläppen och dessutom hålla kostnaden och därmed biljettpriserna nere, säger Niklas Lindfors, trafikpilot på Norwegian.

Flygbolaget Norwegian använder databaserade applikationer för att minska bränsleförbrukningen och därmed utsläppen, vilket är i linje med flygbolagets hållbarhetsmål.

En sådan är SkyBreathe, som registrerar data för hur alla flygbolagets piloter flyger flygplanen på respektive rutter.

– Inför varje flygning kan vi se statistik över hur våra kollegor flugit och hur mycket bränsle som gått åt. Då vet vi vad som är en optimal flygning. Genom att flyga på det sättet kan vi spara bränsle, vilket är bra för både ekonomin och klimatet, förklarar Niklas Lindfors. 

På marken kan det till exempel handla om taxning med en avstängd motor och mer omfattande användning av hjulbromsning istället för motorbromsning.

Dessa tips för piloterna kan hjälpa flygbolaget att spara upp till fem procent på bränsleförbrukningen.

– För en flygning mellan Arlanda och Kiruna kan vi spara ungefär 200 kg koldioxidutsläpp, enkel väg. Det är mer än ett kilo per passagerare, om flygmaskinen är full, säger han.

Norwegian utnyttjar väderdata för mer hållbart flygande

En annan lösning är tjänsten ClearPath från det svenska företaget AVTECH, som levererar optimala flyghöjder i realtid. Kraftfulla datorer på marken analyserar stora mängder väderdata och skickar ett kort meddelande till piloterna i luften om var de bästa väderförhållandena finns på den aktuella rutten.

Genom att till exempel byta höjd vid rätt position kan man utnyttja en bättre vind. Det kan spara drygt två procent bränsle under en flygresa. 

– Det ligger i allas intresse att vi förbrukar så lite bränsle som möjligt, med så små utsläpp som vi bara kan, utan att tumma på vår höga säkerhet. Det försöker vi göra hela tiden, avslutar Niklas Lindfors.

Om Norwegians hållbarhetsarbete

Flygbolaget Norwegian har lanserat en ambitiös hållbarhetsstrategi. Bland annat ska man:

° Minska koldioxidutsläppen per passagerare med 45 procent till 2030.
° Ta bort all icke-återvinningsbar plast ombord senast 2023.
° Minska användningen av engångsplast med 30 procent och återvinna all engångsplast till 2023.

Läs mer på: www.norwegian.com

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Norwegian och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?