För det första: Kryptvalutan Bitcoin är inte ett betalningsnätverk; det är ett clearinghus.
Bitcoin har medvetet begränsat antalet transaktioner, vilket även var en intern strid inom bitcoinsfären. Den striden avgjordes i slutet av 2017; bitcoin är inte längre ett betalningsnätverk. Varför? Det finns nämligen en svår balansgång mellan säkerhet och transaktionskapacitet, och man ansåg att nätverkets säkerhet är viktigare.
För att ställa det i relation till motsvarande system så finns amerikanska FED-wire som sköter clearing mellan banker och hanterar ca 500.000 transaktioner per dygn (om vi tar antalet transaktioner per månad dividerat med antal dagar i månaden, inklusive helger). Således inte väsensskilt från bitcoins nuvarande kapacitet, och förbättringar är på väg redan under 2021.
För det andra: Den mängd el som produceras är inte relaterad till transaktionerna utan för att nätverket ska vara säkert, så säkert att till och med stater (som inte litar på varandra) kan överföra värde i ett gemensamt system.
För det tredje: Bitcoin är världens första ohackningsbara nätverk. Börser/banker/privatpersoner kan givetvis bli bestulna och hackade på bitcoinpengar, men bitcoinnätverket självt kan inte hackas.
Detta var länge ett olösbart problem inom datavetenskapen, nämligen att det verkar omöjligt att skapa en säker servermiljö. Exempelvis kan du aldrig skydda dig mot spionage, att personer på insidan kan mutas, plantering av trojanska hästar, m.m. Detta problem formulerades 1982 och löstes först 2009 av en anonym upphovsman, som kombinerade ett antal existerande idéer och lyckades placera ett välriktat svärdshugg mot den Gordiska knuten.
Priset du betalar är att ge upp kontroll för ett relativt ineffektivt system (i termer av antalet transaktioner) men i gengäld blir det supersäkert.
För det fjärde: Det är alldeles riktigt att bitcoin har en väldigt volatil växlingskurs till andra valutor. Alla bitcoin hade 2009 ett samlat värde på 0 kr. I dag handlas en bitcoin för drygt 500.000 kr. Det är uppenbart att priset under en sådan resa blir volatilt. Kortsiktig volatilitet under en tillväxtfas betyder inte att priset kommer fortsätta vara volatilt om fem eller tio år.
För det femte: Bitcoin kallas för ”det digitala guldet” för det påminner om investeringsguld i så många avseenden. Investeringsguld är inte värdefullt för att det går att göra smycken med (då skulle guldpriset vara betydligt lägre än i dag) utan guld är värdefullt för att det är sällsynt och att det inte går att producera nytt guld. Guld kan också äkthetskontrolleras även om den processen är relativt dyr.
Så nej, du kan inte göra smycken av bitcoin, men du kan däremot skicka dem över internet och att kontrollera dess äkthet är nästan gratis.
För det sjätte: Det finns en ytterligare styrka i bitcoin; det går att göra programmerbara transaktioner i smarta kontrakt. Med dessa kan man bygga ett betalningsnätverk ovanpå bitcoin utan att en betalning blir en transaktion på blockkedjan.
Vidare så finns ingenting som hindrar att banker kan erbjuda kunder bitcoinkonton. Betalningar sker på vanligt sätt och clearing kan ske när banken så önskar. Med detta tankesätt så finns ingen begränsning på antalet betaltransaktioner.
En kort sammanfattning: Bitcoin är en av världens mest missförstådda uppfinningar, men de som förstår den inser också vidden av dess innovation.
Vi ser nya exempel på detta när diverse företag och investmentbolag börjar köpa bitcoin. Det är världens första ohackningsbara nätverk, dvs vi behöver inte oroa oss för amerikanska, kinesiska, eller ryska spioner och hackare. Det är ett clearinghus som kommer att användas av internationella företag inklusive stater.
Det finns ett stort värde att två länder kan utföra en slutgiltig betalning mellan sig utan att blanda in amerikansk jurisdiktion.
Så är det en bra investering? Vi får väl sticka ut hakan och säga ja.
Alexander Bottema, tekniskt sakkunnig, Svenska Bitcoinföreningen
Andreas de Blanche, doktor i datateknik, Högskolan Väst
