1515
Annons

Replik: Bitcoin - världens mest missförstådda uppfinning

DEBATT. Per Jansson, vice riksbankschef, går hårt ut och dömer ut hela bitcoinprojektet på Di Debatt. Han kallar det en ”dålig investering”.

Vi inom bitcoinsfären blir ofta luttrade över denna sorts kritik, och vill bemöta några av de mest förekommande missuppfattningarna. 

Det skriver Alexander Bottema, Svenska Bitcoinföreningen och Andreas de Blanche, Högskolan Väst.

Foto:Charles Krupa

För det första: Kryptvalutan Bitcoin är inte ett betalningsnätverk; det är ett clearinghus. 

Bitcoin har medvetet begränsat antalet transaktioner, vilket även var en intern strid inom bitcoinsfären. Den striden avgjordes i slutet av 2017; bitcoin är inte längre ett betalningsnätverk. Varför? Det finns nämligen en svår balansgång mellan säkerhet och transaktionskapacitet, och man ansåg att nätverkets säkerhet är viktigare. 

För att ställa det i relation till motsvarande system så finns amerikanska FED-wire som sköter clearing mellan banker och hanterar ca 500.000 transaktioner per dygn (om vi tar antalet transaktioner per månad dividerat med antal dagar i månaden, inklusive helger). Således inte väsensskilt från bitcoins nuvarande kapacitet, och förbättringar är på väg redan under 2021.

För det andra: Den mängd el som produceras är inte relaterad till transaktionerna utan för att nätverket ska vara säkert, så säkert att till och med stater (som inte litar på varandra) kan överföra värde i ett gemensamt system.

För det tredje: Bitcoin är världens första ohackningsbara nätverk. Börser/banker/privatpersoner kan givetvis bli bestulna och hackade på bitcoinpengar, men bitcoinnätverket självt kan inte hackas. 

Detta var länge ett olösbart problem inom datavetenskapen, nämligen att det verkar omöjligt att skapa en säker servermiljö. Exempelvis kan du aldrig skydda dig mot spionage, att personer på insidan kan mutas, plantering av trojanska hästar, m.m. Detta problem formulerades 1982 och löstes först 2009 av en anonym upphovsman, som kombinerade ett antal existerande idéer och lyckades placera ett välriktat svärdshugg mot den Gordiska knuten. 

Priset du betalar är att ge upp kontroll för ett relativt ineffektivt system (i termer av antalet transaktioner) men i gengäld blir det supersäkert.

För det fjärde: Det är alldeles riktigt att bitcoin har en väldigt volatil växlingskurs till andra valutor. Alla bitcoin hade 2009 ett samlat värde på 0 kr. I dag handlas en bitcoin för drygt 500.000 kr. Det är uppenbart att priset under en sådan resa blir volatilt. Kortsiktig volatilitet under en tillväxtfas betyder inte att priset kommer fortsätta vara volatilt om fem eller tio år.

För det femte: Bitcoin kallas för ”det digitala guldet” för det påminner om investeringsguld i så många avseenden. Investeringsguld är inte värdefullt för att det går att göra smycken med (då skulle guldpriset vara betydligt lägre än i dag) utan guld är värdefullt för att det är sällsynt och att det inte går att producera nytt guld. Guld kan också äkthetskontrolleras även om den processen är relativt dyr. 

Så nej, du kan inte göra smycken av bitcoin, men du kan däremot skicka dem över internet och att kontrollera dess äkthet är nästan gratis.

För det sjätte: Det finns en ytterligare styrka i bitcoin; det går att göra programmerbara transaktioner i smarta kontrakt. Med dessa kan man bygga ett betalningsnätverk ovanpå bitcoin utan att en betalning blir en transaktion på blockkedjan. 

Vidare så finns ingenting som hindrar att banker kan erbjuda kunder bitcoinkonton. Betalningar sker på vanligt sätt och clearing kan ske när banken så önskar. Med detta tankesätt så finns ingen begränsning på antalet betaltransaktioner.

En kort sammanfattning: Bitcoin är en av världens mest missförstådda uppfinningar, men de som förstår den inser också vidden av dess innovation. 

Vi ser nya exempel på detta när diverse företag och investmentbolag börjar köpa bitcoin. Det är världens första ohackningsbara nätverk, dvs vi behöver inte oroa oss för amerikanska, kinesiska, eller ryska spioner och hackare. Det är ett clearinghus som kommer att användas av internationella företag inklusive stater. 

Det finns ett stort värde att två länder kan utföra en slutgiltig betalning mellan sig utan att blanda in amerikansk jurisdiktion. 

Så är det en bra investering? Vi får väl sticka ut hakan och säga ja.

Alexander Bottema, tekniskt sakkunnig, Svenska Bitcoinföreningen

Andreas de Blanche, doktor i datateknik, Högskolan Väst


Innehåll från EnergiEngagemangAnnons

Därför är det smart att arrendera ut din mark till storskalig solenergi

Erik Rindeskär på EnergiEngagemang.
Erik Rindeskär på EnergiEngagemang.

Är du markägare i Sverige söder om Dalälven och har stora arealer i träda eller liknande? I så fall är det bara att säga grattis, för du kan sitta på en guldgruva.

– Det är ett enormt tryck på att bygga större solcellsparker nu, något som kan ge den som har mark att arrendera ut riktigt bra avkastning, förklarar Erik Rindeskär, projektutvecklare på solelsföretaget EnergiEngagemang.

Nyttja din mark till en solcellspark – läs mer här. 

Som en del i klimatomställningen ökar elanvändningen i Sverige explosionsartat, de flesta analytiker tror på en fördubbling av förbrukningen på bara 20 år. Framförallt sker ökningen söder om Dalälven där majoriteten av befolkningen bor, men där det i dag inte finns så mycket elproduktion som krävs. Därför har byggandet av större solcellsparker ökat explosionsartat.

– Vi byggde den första stora under 2020. Strax därefter blev ytterligare en klar, och jag vet att det byggs på flera ställen och planeras för ännu fler. Alla i branschen upplever ett väldigt tryck, och det kommer att poppa upp jättemånga de kommande åren.

Kommersiellt gångbart att bygga

En solcellspark är enkelt uttryck en markbit där man sätter upp solpaneler som sedan med hjälp av transformatorer och växelriktare bildar ett kraftverk som kan kopplas upp på elnätet. Tekniken i dag är relativt billig, och i takt med den ökade efterfrågan och det höjda elpriset har det blivit kommersiellt gångbart att bygga. Men för det här behövs det mark. Därför är branschföretag som EnergiEngagemang ständigt på jakt efter fler markägare som är sugna på att arrendera ut mark till en solcellspark.

– Det handlar om ganska mycket pengar, vi betalar 6 000 – 12 000 kronor per hektar och år beroende på hur lättbearbetad marken är, närhet till elnätet och solinstrålning. Markägaren behöver inte göra mycket mer än att ta den första kontakten med oss. Vi söker alla tillstånd, vi bygger och ser till att anläggningen sköts.

Vad är det då för mark som passar till en solcellspark? Frågar du Erik Rindeskär behöver det vara minst tio hektar sammanhängande yta som är enkel att påla, vilket ofta betyder gammal jordbruksmark som inte är för stenig.

– Självklart ska bra jordbruksmark användas för att odla mat, men i Sverige finns det mycket mark som i dag ligger i träda eller inte används alls, och då blir det en mycket bättre affär att bygga solcellsparker.

”Jättemöjlighet att tjäna pengar på sin mark”

Det finns också mycket mark som används för annan typ av energiproduktion, till exempel energiskogarna från 90-talet eller de stora rapsodlingarna.

– I Sverige används ungefär hundra tusen hektar till energiodling. Schablonmässigt ger exempelvis ett hektar raps fem ton rapsolja vilket motsvarar 50 000 kilowattimmar. På motsvarande yta på halvbra mark med halvbra solinstrålning får du generellt sett ut 500 000 kilowattimmar per år med solceller. Samma förhållande gäller även energiskog. Så vi behöver bara tio procent av ytan för att få ut samma mängd energi om vi har solceller istället.

Dessutom kan en solcellspark öka den biologiska mångfalden. Eftersom det området får vila från besprutning och gödsel samt slås några gånger per år gynnas en mångfald av växter.

– Och det i sin tur gynnar pollinerare som i sin tur gynnar omkringliggande odlingsmark.

Och intresset för att arrendera ut sin mark är stor, framför allt i områden där det saknas annan användning av marken.

– I snabbväxande kommuner används marken kanske till annat, men i kommuner som inte har så stor tillväxttakt är det här en jättemöjlighet för att ändå kunna tjäna bra med pengar på sin mark.

Läs mer om hur det går till – och boka ett kostnadsfritt besök här. 

Mer från EnergiEngagemang

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EnergiEngagemang och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?