1515
Annons

Rektorerna för Chalmers och KTH: Inför avdrag för kompetensinvesteringar

DEBATT. Fortlöpande utbildning blir allt viktigare för att säkra svensk konkurrenskraft. För första gången presenterar vi nu gemensamma förslag på hur livslångt lärande kan främjas konkret, skriver företrädare för sju lärosäten, sex arbetsgivarorganisationer och Sveriges Ingenjörer. 

REGERINGSSAMARBETE. Enligt den nya ministern för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans (S) har det livslånga lärandet högsta prioritet. Vårt förslag ligger i linje med denna ambition. Vi söker nu samarbete med regeringen för att underlätta ett genomförande, skriver artikelförfattarna.
REGERINGSSAMARBETE. Enligt den nya ministern för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans (S) har det livslånga lärandet högsta prioritet. Vårt förslag ligger i linje med denna ambition. Vi söker nu samarbete med regeringen för att underlätta ett genomförande, skriver artikelförfattarna.Foto:Fredrik Sandberg / TT

Tid, struktur och tydlighet. Det är grundbultar i vårt förslag till modell för livslångt lärande och därmed basen för att svenska företag ska kunna hävda sig globalt även i framtiden. 

Vi kallar modellen, eller ramverket, Study Friday och den öppnar för en fördjupad och effektiv samverkan mellan lärosäten och företag med fokus på individens möjlighet att utbildas och utvecklas till gagn för svensk konkurrenskraft.

Svensk ekonomi är till stora delar byggd på en framgångsrik exportsektor som numera omfattar såväl produkter som tjänster. 

Ett högt teknikinnehåll i dessa har genom tiderna varit både ett kännetecken och en framgångsfaktor. En huvudfråga blir därför hur den tekniska spetskompetensen ska kunna stärkas för att möta en ökad global konkurrens.

Det är viktigt att det finns möjlighet att till sin befintliga utbildning och erfarenhet addera ny kunskap och kompetens. Våra lärosäten måste få tydliggjort vilken utbildning som efterfrågas av företagen och anställda samt när man förväntas kunna tillhandahålla denna. En företagsledning måste kunna planera både för den nästkommande leveransen av varor eller tjänster och sin långsiktiga förmåga att ta fram nya sådana. 

Det måste med andra ord finnas möjlighet för företag att få sitt behov av spetsutbildning tillgodosett i rimlig omfattning och form. Enskilda medarbetare måste på eget initiativ också kunna hitta och söka till liknande kurser med avsikt att ta ansvar för sin egen kompetensutveckling och stärka sin position på arbetsmarknaden.   

Vi kallar detta ramverk för Study Friday, men det innebär inte att all kompetenshöjning måste äga rum på fredagar. Begreppet får stå som metafor för att man definierar när kompetensutveckling ska äga rum och vilka den omfattar. 

Det kan göras lokalt i överenskommelser mellan flera företag och lärosäten och med enskilda individer. För att möjliggöra detta med utgångspunkt i dagens system ser vi nedan nämnda ändringar som nödvändiga. 

Den här delen av utbildningssystemet måste fungera väl för Sverige som kunskapsnation men det är också en avgörande fråga för det arbete med att skapa en dynamisk arbetsmarknad som arbetsmarknadens parter nu genomför för att skapa nya regler för anställningsskydd, omställning och kompetensutveckling.

- Utveckla antagningssystemen. Antagningssystemen behöver förenklas och utvecklas för dem som redan har en examen från en högre utbildning. Redan i dag kan alumner lätt välkomnas tillbaka till sitt tidigare lärosäte för att ta del av ny kunskap. Detta sker på några lärosäten, men fler skulle kunna göra detta möjligt. 

För att det ska bli möjligt att ta emot en person med examen från ett annat lärosäte eller meningsfullt att skräddarsy relevant utbildning, till exempel genom att bryta ut moduler ur ordinarie kursutbud, behöver även det nationella systemet utvecklas. En förebild kan vara hur antagning fungerar för specialistsjuksköterskor och barnmorskor.

- Ändamålsenlig finansiering för kurser för yrkesverksamma. Det är inte nödvändigt att fort- och vidareutbildning för redan yrkesverksamma måste resultera i traditionella högskolepoäng på samma sätt som för en student som genomgår en grundutbildning. Fort- och vidareutbildning är en av flera former för livslångt lärande. 

Poäng är dock den måttstock som staten använder i dag för att ersätta lärosäten ekonomiskt. Statens ersättning till lärosäten för att anordna utbildning måste förändras så att även bidrag till det livslånga lärandet belönas. Genom tydlig finansiering ökar lärosätens incitament, inte minst för sin långsiktiga planering.

- Anpassning av kurser till yrkesverksamma. Med detta ramverk och fungerande finansiering får våra lärosäten incitament att ändra och anpassa sitt kursutbud till en ny målgrupp, de yrkesverksamma. Då blir det intressant att dela upp kurser i olika moduler och utveckla nya former för utbildning på distans, vilket ger flexibilitet och därmed nya möjligheter att möta ingenjörernas och företagens behov av utbildning. 

- Tillåt avdrag för investeringar i kompetens. En investering även i spetskompetensen gynnar Sverige som helhet. Avancerad forskning, utveckling och innovation måste även framöver vara kännetecken för vårt land. 

2012 införde den dåvarande regeringen möjligheten för företag att göra avdrag på arbetsgivaravgiften för investeringar i forskning. Vi vill se ett motsvarande system när det gäller investeringar i anställdas kompetens. Då kan även avancerade studier bedrivas på arbetstid.

Vårt förslag kommer som en positiv sidoeffekt att leda till att vi i framtiden kommer att få se yrkeserfarna personer vistas på samma föreläsning, workshop eller laboration som morgondagens medarbetare vilka är dagens studenter. Mötet mellan unga och erfarna kommer att vara ett helt nytt moment i undervisningen och skapa nya kreativa miljöer och lärande. Yrkesverksamma kan på så sätt också bidra till att utveckla utbildningen.

Vi undertecknare företräder sju stora lärosäten med ingenjörsutbildning, sex tekniktunga branscher och mer än 150 000 enskilda ingenjörer. Vi föresatte oss att inte skapa nya system eller institutioner för att göra förändringen möjlig. I stället har vi utgått ifrån hur det ser ut i dag och skruvat på förutsättningarna.

Sveriges nya minister för högre utbildning och forskning, Matilda Ernkrans, har klart uttalat att det livslånga lärandet har högsta prioritet. Vårt förslag ligger i linje med denna ambition. Vi söker nu samarbete med regeringen och dess myndigheter för att underlätta ett genomförande.

Hans Adolfsson, rektor, Umeå universitet

Stefan Bengtsson, rektor Chalmers

Birgitta Bergvall-Kåreborn rektor Luleå Tekniska universitet

Ulf Nilsson, dekan Linköpings Universitet

Jonas Hagelqvist, VD Innovations- och kemiindustrierna

Per Hidesten, VD Industriarbetsgivarna

Carina Håkansson, VD Skogsindustrierna

Magnus Höij, förbundsdirektör Innovationsföretagen

Åsa Zetterberg, förbundsdirektör IT- och Telekomföretagen

Sigbritt Karlsson, rektor Kungliga Tekniska Högskolan

Ulrika Lindstrand, ordförande Sveriges Ingenjörer

Klas Wåhlberg, VD Teknikföretagen

Eva Åkesson, rektor Uppsala universitet

Viktor Öwall, rektor Lunds Tekniska Högskola

Innehåll från FlasheyeAnnons

”Extra ögon” larmar om oförutsedda händelser innan de sker

Den så kallade lidartekniken har tidigare varit dyr och avancerad - men nu ska den göras tillgänglig för alla. Sensorer som ser avvikelser som människor har svårt att upptäcka, som fungerar lika bra i mörker som i dagsljus och dessutom inte inkräktar på integriteten kommer snart vara vardag i flera branscher, menar Flasheyes vd och grundare Ulf Lindström.

Sensorerna skannar sin miljö med tusentals mätningar och skapar en 3D-modell. De kan ”se” volymer, former och avstånd, däremot kan den inte identifiera personer. När priserna nu sjunker ser Flasheye möjligheten att fler ska kunna använda den smarta tekniken.

– Vi vill demokratisera tekniken. Den gör som mest nytta när vem som helst kan ha råd med den, sätta upp och drifta den, säger Ulf Lindström, vd och grundare.

Inom kort kommer Flasheye lansera ett teknikpaket till aktörer inom säkerhetsbranschen där kunden smidigt kan installera och anpassa tekniken i sina befintliga system. Det följs av en liknande lösning för industrin. 

Hindrar olyckor och produktionsstopp

Många industrier använder fortfarande videokameror för att övervaka produktionen. En teknik som har funnits länge och har begränsningar.

– Det mänskliga ögat har inte möjlighet att se mindre avvikelser. Sensorerna fungerar som extra ögon och larmar direkt om något håller på att hända. Då undviker man kostsamma produktionsstopp, säger Ulf Lindström. 

Brett användningsområde

Inom en snar framtid spår Ulf att tekniken även kommer att appliceras i flera branscher, bland annat i vården, i trafiken och på byggarbetsplatser. 

– 3D-bilden visar volymen och dess rörelse och riktning, inga kläder eller ansiktsdrag. Säkerheten förbättras när rörliga föremål kan vara synliga och följas utan att det inkräktar på integriteten.

Om Flasheye: 

Flasheye grundades 2019 av Ulf Lindström med lång bakgrund inom industrin, där felhändelser som inte upptäcks i tid kan få förödande konsekvenser. Större tillgänglighet av avancerad teknik med hög kapacitet ger nytta i både industrin och samhället 

Läs mer på flasheye.se 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Flasheye och ej en artikel av Dagens industri

Debatt: Hyrorna i Stockholm behöver höjas med 9,5 procent

Onsdag 28 september 2022 startar den största samlade hyresförhandlingen i Sverige, ramavtalsförhandlingen för Stockholm. Hyrorna måste höjas rejält - i Stockholm handlar det om en höjning med 9,5 procent från den 1 januari 2023, skriver företrädare för Fastighetsägarna Stockholm. 

I dag inleds Sveriges största samlade hyresförhandling om ett ramavtal för nästa års bostadshyror i Stockholm. Förhandlingen berör direkt nästan 100 000 hushåll i huvudstaden, men i förläningen handlar det om hyresnivåerna i hela Stockholmsregionen. För första gången ska dessa förhandlingar utgå från en modell som bostadsmarknadens parter tagit fram tillsammans. Det är en modell som gör att hyresgästerna inte drabbas fullt lika hårt som många andra hushåll, eftersom hyresvärdarna själva får bära stora delar av kostnadsökningarna. Trots det behöver hyrorna behöva höjas mer än vad vi vant oss vid. I Stockholm handlar det om en höjning med 9,5 procent från den 1 januari 2023. 

Den ekonomiska verkligheten har förändrats snabbt, radikalt och brutalt. Stigande räntor, hög inflation och ett krig i vår del av världen innebär att kostnaderna ökar för alla, både företag och hushåll. Det finns tyvärr heller ingenting som pekar på att de stigande priserna i samhället är ett snabbt övergående problem. Konsumentpriserna är i dagsläget nio procent högre än för ett år sedan. För bygg- och producentpriser handlar det om ökningar med 15 till 25 procent. Det väsentligt höjda ränteläget innebär i praktiken att många fastighetsägare behöver hantera tresiffriga ränteuppgångar.  

I denna nya verklighet inleds nu förhandlingarna om nästa års justering av hyrorna i landets lägenheter. Vi har stor respekt för de förhandlingar som stundar och är mycket tacksamma att bostadsmarknadens parter – Hyresgästföreningen, Sveriges Allmännytta och Fastighetsägarna – enats om en ny, kostnadsbaserad modell där vi har en samsyn om vilka faktorer som ska vara styrande. Samsynen kring grunderna är en styrka, även om modellen nu sjösätts under utmanande omständigheter.   

Om modellen bara hade tagit hänsyn till årets kostnadsutveckling, skulle hyrorna behöva höjas med upp mot 25 procent. Det kommer dock inte att ske, vilket modellen är en garanti för. Det beror på att hyresjusteringen ska bygga på ett snitt av utvecklingen i år och under de närmast föregående åren. För Stockholms del pekar modellen på att hyreshöjningen därför bör kunna stanna på cirka 9,5 procent under 2023. Detta trots att kostnadsökningen för hyresvärdarna är väsentligt högre och handlar om bland annat stigande fjärrvärmepriser, förvaltningskostnader och taxor för vatten- och avlopp. 

9,5 procent är samtidigt en stor höjning jämfört med det vi har vant oss vid. Hyresgästkollektivet är dock skyddat mot många av de kostnader som drabbar den som äger sitt boende. Räntekostnaden för ett bostadslån på tre miljoner kronor, med en räntebindningstid på tre månader, har under året ökat med cirka 2 000 kronor per månad efter ränteavdrag. Om Riksbankens prognos slår in, kommer ökningen om ett halvår att handla om drygt 5 000 kronor per månad. Lägg till de mycket kraftigt ökade kostnaderna för el- och värme så handlar ökningen för många hushåll om minst det dubbla. Utöver detta kan många bostadsrättsföreningar behöva justera sina avgifter för att hantera föreningens gemensamma lån. 

Tack vare den nya hyresförhandlingsmodellen kommer hyresgäster att skyddas mot många av de kostnadsökningar som med full kraft slår mot alla som äger sitt boende. För en normal hyreslägenhet om tre rum och kök motsvarar den föreslagna justeringen av hyran ungefär 700 kronor mer i månaden. Skillnaden mellan dessa 700 kronor och de faktiska kostnaderna kommer hyresvärden att få stå för. Det blir en rejäl ekonomisk utmaning för många hyresvärdar, av vilka majoriteten utgörs av mindre företag med små marginaler. Företag vars enda intäkt är hyran.  

Trots de ekonomiska utmaningarna, avser vi hedra den överenskommelse som träffats mellan bostadsmarknadens parter. Gör vi så, bedömer vi att förutsättningarna för hyresrättens långsiktiga utveckling kommer att stärkas. Om den nya modellen faller, gäller det omvända. Då kommer möjligheten att bygga nya hyresrätter och underhålla befintliga lägenheter att försvåras avsevärt. Tillsammans med Hyresgästföreningen har vi därmed ett stort ansvar att axla i de kommande hyresförhandlingarna.

Oskar Öholm, Vd, Fastighetsägarna Stockholm

Nathalie Brard, förhandlingschef, Fastighetsägarna Stockholm

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera