Annons

Rektorerna för Chalmers och KTH: Inför avdrag för kompetensinvesteringar

DEBATT. Fortlöpande utbildning blir allt viktigare för att säkra svensk konkurrenskraft. För första gången presenterar vi nu gemensamma förslag på hur livslångt lärande kan främjas konkret, skriver företrädare för sju lärosäten, sex arbetsgivarorganisationer och Sveriges Ingenjörer. 

REGERINGSSAMARBETE. Enligt den nya ministern för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans (S) har det livslånga lärandet högsta prioritet. Vårt förslag ligger i linje med denna ambition. Vi söker nu samarbete med regeringen för att underlätta ett genomförande, skriver artikelförfattarna.
REGERINGSSAMARBETE. Enligt den nya ministern för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans (S) har det livslånga lärandet högsta prioritet. Vårt förslag ligger i linje med denna ambition. Vi söker nu samarbete med regeringen för att underlätta ett genomförande, skriver artikelförfattarna.Foto:Fredrik Sandberg / TT

Tid, struktur och tydlighet. Det är grundbultar i vårt förslag till modell för livslångt lärande och därmed basen för att svenska företag ska kunna hävda sig globalt även i framtiden. 

Vi kallar modellen, eller ramverket, Study Friday och den öppnar för en fördjupad och effektiv samverkan mellan lärosäten och företag med fokus på individens möjlighet att utbildas och utvecklas till gagn för svensk konkurrenskraft.

Svensk ekonomi är till stora delar byggd på en framgångsrik exportsektor som numera omfattar såväl produkter som tjänster. 

Ett högt teknikinnehåll i dessa har genom tiderna varit både ett kännetecken och en framgångsfaktor. En huvudfråga blir därför hur den tekniska spetskompetensen ska kunna stärkas för att möta en ökad global konkurrens.

Det är viktigt att det finns möjlighet att till sin befintliga utbildning och erfarenhet addera ny kunskap och kompetens. Våra lärosäten måste få tydliggjort vilken utbildning som efterfrågas av företagen och anställda samt när man förväntas kunna tillhandahålla denna. En företagsledning måste kunna planera både för den nästkommande leveransen av varor eller tjänster och sin långsiktiga förmåga att ta fram nya sådana. 

Det måste med andra ord finnas möjlighet för företag att få sitt behov av spetsutbildning tillgodosett i rimlig omfattning och form. Enskilda medarbetare måste på eget initiativ också kunna hitta och söka till liknande kurser med avsikt att ta ansvar för sin egen kompetensutveckling och stärka sin position på arbetsmarknaden.   

Vi kallar detta ramverk för Study Friday, men det innebär inte att all kompetenshöjning måste äga rum på fredagar. Begreppet får stå som metafor för att man definierar när kompetensutveckling ska äga rum och vilka den omfattar. 

Det kan göras lokalt i överenskommelser mellan flera företag och lärosäten och med enskilda individer. För att möjliggöra detta med utgångspunkt i dagens system ser vi nedan nämnda ändringar som nödvändiga. 

Den här delen av utbildningssystemet måste fungera väl för Sverige som kunskapsnation men det är också en avgörande fråga för det arbete med att skapa en dynamisk arbetsmarknad som arbetsmarknadens parter nu genomför för att skapa nya regler för anställningsskydd, omställning och kompetensutveckling.

- Utveckla antagningssystemen. Antagningssystemen behöver förenklas och utvecklas för dem som redan har en examen från en högre utbildning. Redan i dag kan alumner lätt välkomnas tillbaka till sitt tidigare lärosäte för att ta del av ny kunskap. Detta sker på några lärosäten, men fler skulle kunna göra detta möjligt. 

För att det ska bli möjligt att ta emot en person med examen från ett annat lärosäte eller meningsfullt att skräddarsy relevant utbildning, till exempel genom att bryta ut moduler ur ordinarie kursutbud, behöver även det nationella systemet utvecklas. En förebild kan vara hur antagning fungerar för specialistsjuksköterskor och barnmorskor.

- Ändamålsenlig finansiering för kurser för yrkesverksamma. Det är inte nödvändigt att fort- och vidareutbildning för redan yrkesverksamma måste resultera i traditionella högskolepoäng på samma sätt som för en student som genomgår en grundutbildning. Fort- och vidareutbildning är en av flera former för livslångt lärande. 

Poäng är dock den måttstock som staten använder i dag för att ersätta lärosäten ekonomiskt. Statens ersättning till lärosäten för att anordna utbildning måste förändras så att även bidrag till det livslånga lärandet belönas. Genom tydlig finansiering ökar lärosätens incitament, inte minst för sin långsiktiga planering.

- Anpassning av kurser till yrkesverksamma. Med detta ramverk och fungerande finansiering får våra lärosäten incitament att ändra och anpassa sitt kursutbud till en ny målgrupp, de yrkesverksamma. Då blir det intressant att dela upp kurser i olika moduler och utveckla nya former för utbildning på distans, vilket ger flexibilitet och därmed nya möjligheter att möta ingenjörernas och företagens behov av utbildning. 

- Tillåt avdrag för investeringar i kompetens. En investering även i spetskompetensen gynnar Sverige som helhet. Avancerad forskning, utveckling och innovation måste även framöver vara kännetecken för vårt land. 

2012 införde den dåvarande regeringen möjligheten för företag att göra avdrag på arbetsgivaravgiften för investeringar i forskning. Vi vill se ett motsvarande system när det gäller investeringar i anställdas kompetens. Då kan även avancerade studier bedrivas på arbetstid.

Vårt förslag kommer som en positiv sidoeffekt att leda till att vi i framtiden kommer att få se yrkeserfarna personer vistas på samma föreläsning, workshop eller laboration som morgondagens medarbetare vilka är dagens studenter. Mötet mellan unga och erfarna kommer att vara ett helt nytt moment i undervisningen och skapa nya kreativa miljöer och lärande. Yrkesverksamma kan på så sätt också bidra till att utveckla utbildningen.

Vi undertecknare företräder sju stora lärosäten med ingenjörsutbildning, sex tekniktunga branscher och mer än 150 000 enskilda ingenjörer. Vi föresatte oss att inte skapa nya system eller institutioner för att göra förändringen möjlig. I stället har vi utgått ifrån hur det ser ut i dag och skruvat på förutsättningarna.

Sveriges nya minister för högre utbildning och forskning, Matilda Ernkrans, har klart uttalat att det livslånga lärandet har högsta prioritet. Vårt förslag ligger i linje med denna ambition. Vi söker nu samarbete med regeringen och dess myndigheter för att underlätta ett genomförande.

Hans Adolfsson, rektor, Umeå universitet

Stefan Bengtsson, rektor Chalmers

Birgitta Bergvall-Kåreborn rektor Luleå Tekniska universitet

Ulf Nilsson, dekan Linköpings Universitet

Jonas Hagelqvist, VD Innovations- och kemiindustrierna

Per Hidesten, VD Industriarbetsgivarna

Carina Håkansson, VD Skogsindustrierna

Magnus Höij, förbundsdirektör Innovationsföretagen

Åsa Zetterberg, förbundsdirektör IT- och Telekomföretagen

Sigbritt Karlsson, rektor Kungliga Tekniska Högskolan

Ulrika Lindstrand, ordförande Sveriges Ingenjörer

Klas Wåhlberg, VD Teknikföretagen

Eva Åkesson, rektor Uppsala universitet

Viktor Öwall, rektor Lunds Tekniska Högskola


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från ScriveAnnons

Lista: Här är alla dokument ditt företag kan digitalisera

Digitalisera dokument- och avtalsprocesser kan spara både tid och pengar.
Digitalisera dokument- och avtalsprocesser kan spara både tid och pengar.

Osmidig fakturahantering, utdragna kontraktsprocesser och krångliga anställningsavtal kostar företag tid och energi.

Tillväxtbolaget Scrives lösning på problemet – att transformera pappersintensiva arbetsflöden till digitala processer.

Kom igång säkert med Nordens ledare inom e-signering – läs mer om Scrive här

Alla företag, små som stora, lever i en vardag där dokumenthanteringen är något av en tragglig vedermöda. Hos många bolag saknas insikten om hur stor andel avtal och dokument – allt från arbetsordrar till sekretessavtal – som faktiskt skickas iväg dagligen av dess organisationer och avdelningar.

Trots det har de allra flesta företag inte insett att det faktiskt går att transformera sina mest pappersintensiva arbetsflöden till digitala processer.

Här är några exempel på hur elektronisk signering kan förenkla företagarnas vardag. 

HR

En av de vanligaste orsakerna till att kandidater väljer att hoppa av en rekryteringsprocess är relaterade till tid. Många HR-avdelningar har insett vikten av ett kvickt och smidigt agerande vid anställningar på en konkurrensutsatt marknad. Talangerna kan fångas in snabbare med hjälp av smidiga, elektroniska anställnings- och kontraktsprocesser.

Sälj

När ett avtal med kunden eller partnern ska undertecknas kan slutanvändarna e-signera och hantera sina dokument var de än befinner sig, på vilken enhet som helst. Är kunden krånglig och inte kan bestämma sig, skicka ett nytt avtal på några sekunder.

IT

För IT-avdelningarna blir det nu enklare att hantera och fylla i allt från incidentrapporter till ändringsbegäran. Både interna och externa dokument kan med fördel skickas med e-signering. Speciellt i tider när man kanske inte har möjlighet att sitta på samma kontor. 

Legal

De som snabbt behöver fylla i ett sekretessavtal eller ett internt dokument kan signera elektroniskt, oavsett om de befinner sig på kontoret eller på språng. Det har aldrig varit viktiga att hålla koll på datan och se till att man till exempel efterlever GDPR. 

Inköp

Med digitala processer förenklas vardagen för inköpsavdelningarna som behöver få en inköpsorder eller ett leverantörskontrakt undertecknat. Ibland måste avtal även skickas fram och tillbaka innan man är överens om vad som gäller.

Kort sagt, det finns alltid ett dokument eller en överenskommelse som behöver signeras.

Scrive har sedan starten 2010 hjälpt kunder i flera olika branscher att digitalisera och effektivisera olika arbetsflöden och dokumentprocesser. Trenden är tydlig – behovet av elektroniskt undertecknade avtal och kontrakt finns i alla branscher, i alla bolag och på alla avdelningar.

– Genom att digitalisera dokument- och avtalsprocesser kan man spara både tid och pengar, och företaget kan därmed kan göra fler affärer, säger Scrives vd Viktor Wrede.

Testa Scrive gratis i 30 dagar – läs mer här

Mer från Scrive

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Scrive och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?