Annons

Rektorerna för Chalmers och KTH: Inför avdrag för kompetensinvesteringar

DEBATT. Fortlöpande utbildning blir allt viktigare för att säkra svensk konkurrenskraft. För första gången presenterar vi nu gemensamma förslag på hur livslångt lärande kan främjas konkret, skriver företrädare för sju lärosäten, sex arbetsgivarorganisationer och Sveriges Ingenjörer. 

REGERINGSSAMARBETE. Enligt den nya ministern för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans (S) har det livslånga lärandet högsta prioritet. Vårt förslag ligger i linje med denna ambition. Vi söker nu samarbete med regeringen för att underlätta ett genomförande, skriver artikelförfattarna.
REGERINGSSAMARBETE. Enligt den nya ministern för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans (S) har det livslånga lärandet högsta prioritet. Vårt förslag ligger i linje med denna ambition. Vi söker nu samarbete med regeringen för att underlätta ett genomförande, skriver artikelförfattarna.Foto:Fredrik Sandberg / TT

Tid, struktur och tydlighet. Det är grundbultar i vårt förslag till modell för livslångt lärande och därmed basen för att svenska företag ska kunna hävda sig globalt även i framtiden. 

Vi kallar modellen, eller ramverket, Study Friday och den öppnar för en fördjupad och effektiv samverkan mellan lärosäten och företag med fokus på individens möjlighet att utbildas och utvecklas till gagn för svensk konkurrenskraft.

Svensk ekonomi är till stora delar byggd på en framgångsrik exportsektor som numera omfattar såväl produkter som tjänster. 

Ett högt teknikinnehåll i dessa har genom tiderna varit både ett kännetecken och en framgångsfaktor. En huvudfråga blir därför hur den tekniska spetskompetensen ska kunna stärkas för att möta en ökad global konkurrens.

Det är viktigt att det finns möjlighet att till sin befintliga utbildning och erfarenhet addera ny kunskap och kompetens. Våra lärosäten måste få tydliggjort vilken utbildning som efterfrågas av företagen och anställda samt när man förväntas kunna tillhandahålla denna. En företagsledning måste kunna planera både för den nästkommande leveransen av varor eller tjänster och sin långsiktiga förmåga att ta fram nya sådana. 

Det måste med andra ord finnas möjlighet för företag att få sitt behov av spetsutbildning tillgodosett i rimlig omfattning och form. Enskilda medarbetare måste på eget initiativ också kunna hitta och söka till liknande kurser med avsikt att ta ansvar för sin egen kompetensutveckling och stärka sin position på arbetsmarknaden.   

Vi kallar detta ramverk för Study Friday, men det innebär inte att all kompetenshöjning måste äga rum på fredagar. Begreppet får stå som metafor för att man definierar när kompetensutveckling ska äga rum och vilka den omfattar. 

Det kan göras lokalt i överenskommelser mellan flera företag och lärosäten och med enskilda individer. För att möjliggöra detta med utgångspunkt i dagens system ser vi nedan nämnda ändringar som nödvändiga. 

Den här delen av utbildningssystemet måste fungera väl för Sverige som kunskapsnation men det är också en avgörande fråga för det arbete med att skapa en dynamisk arbetsmarknad som arbetsmarknadens parter nu genomför för att skapa nya regler för anställningsskydd, omställning och kompetensutveckling.

- Utveckla antagningssystemen. Antagningssystemen behöver förenklas och utvecklas för dem som redan har en examen från en högre utbildning. Redan i dag kan alumner lätt välkomnas tillbaka till sitt tidigare lärosäte för att ta del av ny kunskap. Detta sker på några lärosäten, men fler skulle kunna göra detta möjligt. 

För att det ska bli möjligt att ta emot en person med examen från ett annat lärosäte eller meningsfullt att skräddarsy relevant utbildning, till exempel genom att bryta ut moduler ur ordinarie kursutbud, behöver även det nationella systemet utvecklas. En förebild kan vara hur antagning fungerar för specialistsjuksköterskor och barnmorskor.

- Ändamålsenlig finansiering för kurser för yrkesverksamma. Det är inte nödvändigt att fort- och vidareutbildning för redan yrkesverksamma måste resultera i traditionella högskolepoäng på samma sätt som för en student som genomgår en grundutbildning. Fort- och vidareutbildning är en av flera former för livslångt lärande. 

Poäng är dock den måttstock som staten använder i dag för att ersätta lärosäten ekonomiskt. Statens ersättning till lärosäten för att anordna utbildning måste förändras så att även bidrag till det livslånga lärandet belönas. Genom tydlig finansiering ökar lärosätens incitament, inte minst för sin långsiktiga planering.

- Anpassning av kurser till yrkesverksamma. Med detta ramverk och fungerande finansiering får våra lärosäten incitament att ändra och anpassa sitt kursutbud till en ny målgrupp, de yrkesverksamma. Då blir det intressant att dela upp kurser i olika moduler och utveckla nya former för utbildning på distans, vilket ger flexibilitet och därmed nya möjligheter att möta ingenjörernas och företagens behov av utbildning. 

- Tillåt avdrag för investeringar i kompetens. En investering även i spetskompetensen gynnar Sverige som helhet. Avancerad forskning, utveckling och innovation måste även framöver vara kännetecken för vårt land. 

2012 införde den dåvarande regeringen möjligheten för företag att göra avdrag på arbetsgivaravgiften för investeringar i forskning. Vi vill se ett motsvarande system när det gäller investeringar i anställdas kompetens. Då kan även avancerade studier bedrivas på arbetstid.

Vårt förslag kommer som en positiv sidoeffekt att leda till att vi i framtiden kommer att få se yrkeserfarna personer vistas på samma föreläsning, workshop eller laboration som morgondagens medarbetare vilka är dagens studenter. Mötet mellan unga och erfarna kommer att vara ett helt nytt moment i undervisningen och skapa nya kreativa miljöer och lärande. Yrkesverksamma kan på så sätt också bidra till att utveckla utbildningen.

Vi undertecknare företräder sju stora lärosäten med ingenjörsutbildning, sex tekniktunga branscher och mer än 150 000 enskilda ingenjörer. Vi föresatte oss att inte skapa nya system eller institutioner för att göra förändringen möjlig. I stället har vi utgått ifrån hur det ser ut i dag och skruvat på förutsättningarna.

Sveriges nya minister för högre utbildning och forskning, Matilda Ernkrans, har klart uttalat att det livslånga lärandet har högsta prioritet. Vårt förslag ligger i linje med denna ambition. Vi söker nu samarbete med regeringen och dess myndigheter för att underlätta ett genomförande.

Hans Adolfsson, rektor, Umeå universitet

Stefan Bengtsson, rektor Chalmers

Birgitta Bergvall-Kåreborn rektor Luleå Tekniska universitet

Ulf Nilsson, dekan Linköpings Universitet

Jonas Hagelqvist, VD Innovations- och kemiindustrierna

Per Hidesten, VD Industriarbetsgivarna

Carina Håkansson, VD Skogsindustrierna

Magnus Höij, förbundsdirektör Innovationsföretagen

Åsa Zetterberg, förbundsdirektör IT- och Telekomföretagen

Sigbritt Karlsson, rektor Kungliga Tekniska Högskolan

Ulrika Lindstrand, ordförande Sveriges Ingenjörer

Klas Wåhlberg, VD Teknikföretagen

Eva Åkesson, rektor Uppsala universitet

Viktor Öwall, rektor Lunds Tekniska Högskola


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från NesteAnnons

Semestra hållbart – det här bör du tänka på

Sirpa Tuomi, marknadschef hos Neste.
Sirpa Tuomi, marknadschef hos Neste.

En unik semester vid havet – med minimala klimatavtryck.

Nu finns Zero Vacation på Lidö i Stockholms skärgård.

– Vi har visat att det går att turista hållbart utan att behöva göra avkall på upplevelsen, säger Sirpa Tuomi, marknadschef hos Neste.

Så förvandlades Lidö till Zero Island – läs mer

Turismen står för ungefär tio procent av våra utsläpp av växthusgaser. Men det finns resmål som redan 2019 har nollutsläpp, exempelvis Lidö strax utanför Norrtälje.

– Det är en semesterutflykt som kan göras helt fossilfri, alltså raka motsatsen till vad vi är vana vid. Vi ville visa att det är möjligt att inte bara prata om förändringar utan genomföra dessa på riktigt, berättar Sirpa Tuomi.

”Detta är helt unikt”

Ön ingår i projektet Zero Island som skapats av Neste, världens största tillverkare av förnybara drivmedel. Genom en rad olika insatser har man på bara ett år lyckats sänka Lidös utsläpp av koldioxid med 78 procent (se faktaruta nedan). En av pusselbitarna i sänkningen är Zero Vacation – där besökarna bor i den unikt designade Zero Cabin med utsikt över havet. Stugan, som är nio kvadratmeter och innehåller två sängar, är byggd av hållbara material och får sin el från solpaneler. Ett utedass finns intill, men man kan också använda värdshusets toaletter.

Till middag bjuds gästerna på Zero Menu, en lokalproducerad nollmeny framtagen av kockstjärnan Jonas Svensson.

– Detta är helt unikt och vi har inte hört talas om något liknande. Vi var ju långt ifrån säkra på att projektet skulle lyckas, men vi visste att det var en otrolig möjlighet och vi hade stora ambitioner, säger hon.

”Arkitekturen är spektakulär”

Hugo Olofsson, som driver Lidö Värdhus tillsammans med affärspartnern Olle Tejle, är Zero Islands ambassadörer på ön. Enligt honom har Zero Cabin, som ritats av finske industridesignern Robin Falck, varit en fullträff och har lockat mängder med övernattande besökare:

– Den är väldigt populär och uppskattad, vi har haft en bra beläggning på den. Det är ingen stor byggnad, men arkitekturen är spektakulär. Vi tyckte faktiskt att den var så häftig att vi nu har har sökt byggnadslov för tre stycken till. Tanken är att kunna erbjuda en helt fossilfri konferens framöver, säger han.

Bästa tipset: Fossilfria resor

Den som inte kan att besöka Zero Island, men ändå vill minska sitt klimatavtryck på resande fot, har flera valmöjligheter. Här är Sirpas bästa tips:

– Prioritera färdsätt som drivs av fossilfria alternativ. Har du en vanlig dieselbil så se till att du tankar med exempelvis Neste MY Förnybar Diesel. Till Lidö lyckades vi med att få färjan att byta till förnybart drivmedel och vi hoppas att flyget blir näst på tur, där har Neste redan tagit fram alternativ. Du kan också resa mer i Norden, vi har fantastisk natur som fler borde upptäcka.

I slutändan handlar det inte bara om resandet – vi måste gemensamt ställa om vår livsstil med tanke på klimatet, anser Sirpa:

– Vi står inför en stor utmaning och nästa generation kommer fråga dig: ”Vad gjorde du?”. Man kan återanvända plastflaskor, köpa lokalt producerade grönsaker och sluta slänga mat i onödan. Det kommer inte bli tråkigare bara för att du är mer medveten om dina val.

Så förvandlades Lidö till Zero Island – läs mer 

FAKTA: ZERO ISLAND

– Är en del av Journey to Zero, Nestes initiativ för en fossilfri framtid.

– Platsen är Lidö i Stockholms norra skärgård. På ön finns Lidö Värdshus, vars ägare Hugo Olofsson och Olle Tejle är lokala ambassadörer för projektet. 

– Projektet pågick i 365 dagar under 2018 och 2019. Under perioden sänktes koldioxidutsläppen med 78 procent, från 180 ton koldioxid till 40 ton. De återstående 22 procenten klimatkompenserades.

– Totalt 18 redan existerande lösningar användes för att sänka koldioxidutsläppen. Dessa innefattade energiproduktion i form av solpaneler, värmepumpar för uppvärmning, byte till förnybart drivmedel på öns transportfordon och på färjorna som trafikerar ön, klimatsmart meny, samt förbättrad hantering och kompostering av matavfall.

– Lidö är helt öppen för allmänheten, som har möjlighet att semestra på ön genom Zero Vacation. Boende i Zero Cabin, byggd av material med minimal påverkan och hållbara menyn Zero Meny, ingår i den fossilfria semestern. Genom en ”skattjakt” på ön kan besökarna lära sig mer om projektet och hur de själva kan leva mer klimatsmart.

FAKTA: NESTE

– Grundat 1948 i Finland. Neste har raffinaderier för produktion av förnybar diesel i Singapore, Nederländerna och Finland.

– Är världens största tillverkare av förnybar diesel, Neste MY.

– Internationellt hjälpte Nestes förnybara drivmedel att minska koldioxidutsläppen med 7,9 miljoner ton, vilket motsvarar utsläppen från tre miljoner personbilar. 

– Rankades 2019 som nummer tre bland världens mest hållbara företag av Corporate Knights Global 100 listning

Mer från Neste

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Neste och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?