1515
Annons

Regeringens riskskatt slår mot kommuner

Tidigare i höst lanserade regeringen, tillsammans med C och L, ett förslag om en ny riskskatt för banker och andra kreditinstitut. Vi är mycket bekymrade för hur den påverkar kommuner och regioner, skriver företrädare för Uppsala kommun.

Att från statens sida skjuta mot en av de bästa samverkansstrukturer som kommunsektorn byggt upp förefaller både ologiskt och irrationellt, skriver företrädare för Uppsala kommun.
Att från statens sida skjuta mot en av de bästa samverkansstrukturer som kommunsektorn byggt upp förefaller både ologiskt och irrationellt, skriver företrädare för Uppsala kommun.

Det verkar som om det kommunala perspektivet inte har getts den uppmärksamhet som det borde ha fått i utvärdering och beredning. Därmed har förslaget också landat snett i några avgörande detaljer.

Eftersom skatten skulle omfatta Kommuninvest skulle effekterna för kommuner och regioner bli mycket negativa. Kommuninvest, som ägs av 292 kommuner och regioner, är en samverkan utan vinstsyfte för att säkra billiga och stabila lån till välfärden. Ägarna garanterar Kommuninvests skulder och andra åtaganden genom en solidarisk borgen. Pengar lånas upp på kreditmarknaden, för att sedan lånas ut till kommuner och regioner. Storskaligheten ger lägre räntor och trygghet i kristider. Solidaritet innebär också att Uppsala kommun och andra kommuner och regioner genom att vara medlemmar i Kommuninvest får ränta på insatskapital och återbäring. Bara de senaste två åren har Uppsala fått cirka 17 miljoner. Något som självklart gynnar välfärden.  

I dagsläget svarar Kommuninvest för nära 60 procent av kommunsektorns totala upplåning på cirka 700 miljarder. Detta samverkansverktyg är alltså mycket viktigt. Uppsala kommun har stor nytta av Kommuninvest: både för en betydande del av upplåningen och för en säker tillgång till lånemöjligheter även i perioder av allvarlig marknadsturbulens. Kommuninvest har rejäla kapital- och likviditetsreserver för att kunna parera störningar i marknaden. Det har inte vi som enskild kommun. 

De negativa effekterna skulle vara av två slag. För det första skulle kommunsektorn påföras stora extrakostnader. Riskskatten för Kommuninvest skulle uppgå till cirka 330 miljoner för 2022 och ca 385 miljoner för 2023 och framåt. Dessa kostnader skulle behöva läggas direkt på kommuner och regioner i form av kraftigt höjda räntor på lånen. Många kommuner och regioner, inklusive Uppsala kommun, är i ett läge där det är nödvändigt att låna till kritiska välfärdsinvesteringar – i till exempel förskolor, skolor, äldreboenden och sjukhus. Att då medvetet höja lånekostnaderna vore helt fel väg att gå. 

För det andra skulle riskskatten underminera den så viktiga samverkan som realiseras genom Kommuninvest. De kraftiga räntehöjningarna skulle skapa starka incitament för ett antal av de största kommunerna och regionerna att utöka sin egen direktupplåning i kreditmarknaden. Sådan upplåning påverkas inte av riskskatten. Detta skulle göra att Kommuninvests volymer och storskalighetsfördelar skulle minska, vilket skulle driva fram nya räntehöjningar. Kommuninvest skulle snabbt försvagas som samverkansverktyg. En sådan utveckling vore mycket olycklig. Att från statens sida skjuta mot en av de bästa samverkansstrukturer som kommunsektorn byggt upp förefaller både ologiskt och irrationellt.

Kommuninvest erbjuder också Gröna lån för att ge förutsättningar för kommunsektorn att minska sitt klimatavtryck. Den möjligheten har vi utnyttjat och det är en viktig del i vårt hållbarhetsarbete. En riskskatt skulle öka kostnaderna även för Gröna lån, vilket skulle inverka negativt på vår och sektorns klimatanpassning.

Som tur är finns det en högst rimlig lösning på problemet. I EU-lagstiftningen skapas nu den regulatoriska kategorin ”offentligt utvecklingskreditinstitut”. Detta är kreditinstitut som etablerats på offentlig basis, som har ett samhällsnyttigt syfte och vars skulder och andra åtaganden är garanterade av offentlig sektor. Risknivån är alltså väldigt låg. Syftet med kategorin är att etablera proportionerliga bestämmelser för dessa aktörer. I linje med detta menar vi att det måste skapas ett undantag från riskskatten för offentliga utvecklingskreditinstitut – och därmed för Kommuninvest.

Vår uppmaning till regeringen, C och L är följaktligen att justera förslaget så att riskskatten inte slår mot välfärdsinvesteringarna.

Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande Uppsala 

Mohamad Hassan (L), kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Uppsala

Fredrik Ahlstedt (M), kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Uppsala


Debatt: Skapa ett tryggare Sverige för företagare

Brott mot företagare är inte ett företagarproblem – det är ett samhällsproblem. Malin Björk, riksdagsledamot Justitieutskottet (C) och kammaråklagare (tjl) listar tre punkter för ett tryggare Sverige. 

Foto:Anna Bredberg
Foto:Jesper Frisk

Varje brott som anmäls och kan utredas ska tas om hand av polis och åklagare. Varje brottsoffer som drabbas ska tas på allvar av våra rättsvårdande myndigheter. Det här är nogsamt reglerat och borde vara självklarheter för såväl brottsoffer som den som är satt att utreda brott. 

Men tyvärr ser det inte så ut, att alla som anmäler brott får ett korrekt bemötande och en rättssäker hantering av sitt ärende. Faktum är att för en viss grupp brottsoffer finns det anledning att fråga sig om deras anmälningar ens tas på allvar – det gäller landets företagare.

Tidigare i år har både Svenskt Näringsliv och Företagarna presenterat siffror som visar på den stora omfattningen och de skyhöga kostnaderna för brottsligheten mot landets företagare. Förra året utsattes närmare vartannat företag i Sverige för brott. Det handlar om allt ifrån upprepade stölder till systematiska bedrägerier, men även hot och våld. Och kostnaderna för brottsligheten uppskattas till närmare 100 miljarder kronor årligen. Flera företagare uppger att brottsligheten påverkar dem så mycket att de överväger att ge upp sin verksamhet. Och av dem som utsattes för brott valde de flesta att inte ens polisanmäla. Varför? För att det inte är någon idé, det tar bara massa tid och ärendet kommer ändå att läggas ner, ofta direkt. Det här är en minst sagt oroande utveckling och borde leda till brådskande handling från oss politiker. 

Men från regeringen är det knäpptyst. Eller har så varit tills helt nyligen, när justitieministern kommenterade de omfattande dieselstölderna från företag runt om i landet. Och hör och häpna, istället för att tala om hur polisen behöver förbättra sitt arbete placerade Morgan Johansson ansvaret för stölderna på företagarna. Företagare, en grupp som tjänar pengar, ska visst se till att skydda sin egendom. Det är ett minst sagt anmärkningsvärt synsätt på en grupp i samhället som med sitt slit utgör en grundläggande förutsättning för vårt välfärdssamhälle. Budskapet till dem är att samhällskontraktet, där polisen är satt att värna allas vår trygghet, inte helt gäller dem. Det är oacceptabelt.

Nu i dagarna kommer en rapport från Livsmedelshandlarna, som stärker bilden av att företagare inte ses som brottsoffer som polisen gärna bistår. Några handlare har inom ramen för projekt Överklaga bestämt sig för att anmäla alla de brott de utsätts för, när gärningspersonen är känd och det finns bevisning. Genom att bistå polisen med bra underlag i samband med anmälan var förhoppningen att fler brott skulle klaras upp. Har det då blivit så? Nej, långt därifrån. Övervakningsfilmer som lämnats till polisen har slarvats bort, handlare som uppgett att det finns vittnen har ombetts att själva hålla förhör, och de flesta anmälningar har bara blivit liggande utan åtgärd. Och i de fall beslut har tagits att lägga ner ärendet har det skett på felaktiga grunder. Kort och gott, handlarnas anmälningar har inte hanterats varken rättssäkert eller professionellt. 

Foto:Jesper Frisk

Många politiska röster kräver fler poliser. Och Centerpartiet instämmer i att vi behöver fler polisanställda och en högre polisnärvaro i landet, nära våra invånare, såväl i glesbygd som i storstäder. Men för att vända utvecklingen med en allt mer omfattande och grövre kriminalitet, är det inte bara antal huvuden hos polisen som gör skillnad. Det är främst den kunskap som finns i dessa huvuden, så att polisen arbetar med rätt saker, på ett rättssäkert och effektivt sätt. 

För att komma till bukt med problemen om brottslighet mot företagare vill Centerpartiet bland annat:

Höja polislönerna, så att yrkets status höjs, blir mer attraktivt och lockar samt bibehåller kompetens. 

Införa kvalitetssäkrande mått i polisens utredningsarbete.

Ge Brottsförebyggande rådet i uppdrag att dels särredovisa brott som drabbar företagare, dels i sin årliga trygghetsundersökning inkludera hur näringsidkare upplever sin trygghet.

Brott mot företagare är inte ett företagarproblem – det är ett samhällsproblem. För näringslivet är lag och ordning en förutsättning för att kunna – och våga – driva företag, att våga anställa och investera. För Centerpartiet är det självklart att brott mot företag ska förebyggas, bekämpas och följas upp. Tillsammans kan vi skapa ett tryggare Sverige för alla, inklusive företagen och de som driver dem.  

Malin Björk, riksdagsledamot Justitieutskottet (C) och kammaråklagare (tjl)


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?