Annons

Regeringens riskskatt slår mot kommuner

Tidigare i höst lanserade regeringen, tillsammans med C och L, ett förslag om en ny riskskatt för banker och andra kreditinstitut. Vi är mycket bekymrade för hur den påverkar kommuner och regioner, skriver företrädare för Uppsala kommun.

Att från statens sida skjuta mot en av de bästa samverkansstrukturer som kommunsektorn byggt upp förefaller både ologiskt och irrationellt, skriver företrädare för Uppsala kommun.
Att från statens sida skjuta mot en av de bästa samverkansstrukturer som kommunsektorn byggt upp förefaller både ologiskt och irrationellt, skriver företrädare för Uppsala kommun.

Det verkar som om det kommunala perspektivet inte har getts den uppmärksamhet som det borde ha fått i utvärdering och beredning. Därmed har förslaget också landat snett i några avgörande detaljer.

Eftersom skatten skulle omfatta Kommuninvest skulle effekterna för kommuner och regioner bli mycket negativa. Kommuninvest, som ägs av 292 kommuner och regioner, är en samverkan utan vinstsyfte för att säkra billiga och stabila lån till välfärden. Ägarna garanterar Kommuninvests skulder och andra åtaganden genom en solidarisk borgen. Pengar lånas upp på kreditmarknaden, för att sedan lånas ut till kommuner och regioner. Storskaligheten ger lägre räntor och trygghet i kristider. Solidaritet innebär också att Uppsala kommun och andra kommuner och regioner genom att vara medlemmar i Kommuninvest får ränta på insatskapital och återbäring. Bara de senaste två åren har Uppsala fått cirka 17 miljoner. Något som självklart gynnar välfärden.  

I dagsläget svarar Kommuninvest för nära 60 procent av kommunsektorns totala upplåning på cirka 700 miljarder. Detta samverkansverktyg är alltså mycket viktigt. Uppsala kommun har stor nytta av Kommuninvest: både för en betydande del av upplåningen och för en säker tillgång till lånemöjligheter även i perioder av allvarlig marknadsturbulens. Kommuninvest har rejäla kapital- och likviditetsreserver för att kunna parera störningar i marknaden. Det har inte vi som enskild kommun. 

De negativa effekterna skulle vara av två slag. För det första skulle kommunsektorn påföras stora extrakostnader. Riskskatten för Kommuninvest skulle uppgå till cirka 330 miljoner för 2022 och ca 385 miljoner för 2023 och framåt. Dessa kostnader skulle behöva läggas direkt på kommuner och regioner i form av kraftigt höjda räntor på lånen. Många kommuner och regioner, inklusive Uppsala kommun, är i ett läge där det är nödvändigt att låna till kritiska välfärdsinvesteringar – i till exempel förskolor, skolor, äldreboenden och sjukhus. Att då medvetet höja lånekostnaderna vore helt fel väg att gå. 

För det andra skulle riskskatten underminera den så viktiga samverkan som realiseras genom Kommuninvest. De kraftiga räntehöjningarna skulle skapa starka incitament för ett antal av de största kommunerna och regionerna att utöka sin egen direktupplåning i kreditmarknaden. Sådan upplåning påverkas inte av riskskatten. Detta skulle göra att Kommuninvests volymer och storskalighetsfördelar skulle minska, vilket skulle driva fram nya räntehöjningar. Kommuninvest skulle snabbt försvagas som samverkansverktyg. En sådan utveckling vore mycket olycklig. Att från statens sida skjuta mot en av de bästa samverkansstrukturer som kommunsektorn byggt upp förefaller både ologiskt och irrationellt.

Kommuninvest erbjuder också Gröna lån för att ge förutsättningar för kommunsektorn att minska sitt klimatavtryck. Den möjligheten har vi utnyttjat och det är en viktig del i vårt hållbarhetsarbete. En riskskatt skulle öka kostnaderna även för Gröna lån, vilket skulle inverka negativt på vår och sektorns klimatanpassning.

Som tur är finns det en högst rimlig lösning på problemet. I EU-lagstiftningen skapas nu den regulatoriska kategorin ”offentligt utvecklingskreditinstitut”. Detta är kreditinstitut som etablerats på offentlig basis, som har ett samhällsnyttigt syfte och vars skulder och andra åtaganden är garanterade av offentlig sektor. Risknivån är alltså väldigt låg. Syftet med kategorin är att etablera proportionerliga bestämmelser för dessa aktörer. I linje med detta menar vi att det måste skapas ett undantag från riskskatten för offentliga utvecklingskreditinstitut – och därmed för Kommuninvest.

Vår uppmaning till regeringen, C och L är följaktligen att justera förslaget så att riskskatten inte slår mot välfärdsinvesteringarna.

Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande Uppsala 

Mohamad Hassan (L), kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Uppsala

Fredrik Ahlstedt (M), kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Uppsala

 


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?