1515
Annons

Regeringens livlina till företagen brast

DEBATT. Möjligheten att få retroaktivt anstånd med skatter har blivit mycket mindre värd genom ett beslut av Skatteverket. Momsinbetalningar i januari går nu inte att få anstånd för. Men det är ju i januari de stora beloppen finns, konstaterar Fabian Bengtsson, Företagarna.

ÖDE. Gamla stan i Stockholm, april 2020. Att möjligheten till retroaktivt skatteanstånd inte längre gäller januari har försämrat värdet av just den krisåtgärden, anser skribenten.
ÖDE. Gamla stan i Stockholm, april 2020. Att möjligheten till retroaktivt skatteanstånd inte längre gäller januari har försämrat värdet av just den krisåtgärden, anser skribenten.Foto:Janerik Henriksson/TT

I stormens epicentrum står besöksnäring, hotell och restaurang, och nu även sällanköpshandel. Som företagare är det en sak som är avgörande för att man inte skall gå i konkurs intäkterna försvinner och man enbart sitter med kostnader, nämligen att säkerställa likviditet.

Merparten av regeringens krispaket har haft som syfte att skapa kortsiktig likviditet genom lån för företag som befinner sig i stormens öga. Ett av de första förslagen var att företagare skulle kunna retroaktivt ansöka om anstånd av skatte- och avgiftsinbetalningar som skett från januari 2020. Anståndet innebär ett kortsiktigt uppskov på upp till tolv månader för inbetalda skatter och avgifter för perioden januari-september 2020.

På regeringens hemsida står: ”Den 26 mars och den 3 april beslutade riksdagen om regeringens förslag om att företag ska kunna få anstånd med skatteinbetalningar under ett år. Målet är att snabbt och i en betydande omfattning stärka företagens likviditet – i hela företagssektorn.”

Det brukar sägas att det svåra inte är att komma på en idé, utan att genomföra den, och det är just det som brister i frågan om anstånd av skatteinbetalningar. Skatteverket tolkar regelverket på ett sätt som inte skapar de förutsättningar som vi utgår från var ambitionen – att från statens sida hjälpa företag att tillfälligt få ett tillskott av likviditet för att klara den kris vi nu går igenom.

En av de branscher som nu står inför motsvarande utmaningar som besöksnäringen är sällanköpshandeln. Enligt Svensk Handels julrapport 2019 bidrog svensk detaljhandel med 310 miljarder kronor till statskassan under 2019. Specifikt för december bidras det med 31 miljarder kronor, framför allt genom momsintäkter, som för sällanköpshandeln uppgår till 25 procent av försäljningsvärdet. Julhandeln är en oerhört viktig period för samtliga detaljhandlare, det uppskattas att över 10 procent av årets omsättning skapas under julhandeln och många är helt beroende av den högre försäljningen under julhandeln för att klara sin knappa lönsamhet under resten av året. Staten går inte lottlös i julhandeln, utan gynnas av den ökade försäljningen genom högre moms- och skatteintäkter.

Moms inbetalas i de flesta fall månaden efter att försäljning genomförts, vilket innebär att julhandelns moms inbetalas i januari.

Problemet som nu uppkommit är att Skatteverket tolkar lagtexten som att redovisningsperiod och inbetalningsperiod är olika månader vid ansökan om anstånd med skatteinbetalningar. Detta innebär att företag som de facto har inbetalat moms i januari inte kan begära anstånd för det momsbeloppet, då det härrör från affärer under december och därigenom tidigare redovisningsperioder. Denna tolkning går helt i strid med den avsikt som lagen har.

Skatteexperter från meriterade revisionsbyråer har också gjort bedömningen att om företaget har betalat in moms i januari bör det inrymmas i möjligheten till anstånd. I regeringens motiv till det utökade anståndet har det från första början kommunicerats att syftet är att stärka företagens likviditet i kris, genom att ge möjlighet att få skatt som betalats in under januari-mars återbetald. För sällanköpshandeln sker den största momsinbetalningen per år i just januari till följd av julhandeln. Skatteverkets tolkning medför att regeringens ambition om att i en betydande omfattning stärka företagens likviditet via anstånd nu faller bort. Att i stället söka anstånd för momsinbetalningar i mars 2020 hjälper föga: som om det inte vore tydligt nog är det just i mars som krisen slog till för sällanköpshandeln – med följden ingen omsättning, ingen moms och därmed ingen mening att begära anstånd. Det kan väl knappast ha varit avsikten?

Är det verkligen rimligt att skicka ut en livlina till Sveriges företag, för att sedan förklara att stora grupper inte får använda den? Nu är det upp till bevis – gör om och gör rätt och det omgående.

Fabian Bengtsson, ordförande, Företagarna

 

Läs replik från Skatteverket här.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debatt: Därför blir Soho House vårt nästa Clubhouse

Just nu pågår rekryteringsprocessen till den exklusiva medlemsklubben Soho House som öppnar i en gammal kyrka i Stockholm. Men risken är stor att etableringen av Soho House i Sverige kommer att bli ett nytt Clubhouse, skriver Viggo Cavling, chefredaktör på Travel News.

Foto:Jack Mikrut

Just nu pågår rekryteringen till Stockholms första Soho House. Det hela är ett slags pyramidspel. Befintliga medlemmar ska locka in nya medlemmar. Jag gissar att det blir någon form av kickback om jag tackar ja till att blir medlem. 23 000 kronor kostar det att bli medlem i samtliga hus. Alltså då får jag access till Soho House globala utbud. 13 000 kostar det att bli medlem bara i huset i Stockholm och är jag under 27 år är samma siffror 10 500 kronor och 3 000 kronor.

Det första Soho House öppnade i London 1995. Verksamheten var ett barn av sin tid. Ord som var heta då var credd, indie, arty och cool. Folk (jag) skrattade åt Glenn Killing i Manegen för man vågade inget annat. Den tidens humor var obegriplig, men kunde förklaras med ett enda ord: ironi. Inget var någonsin på riktigt och det fulaste som fanns var folklighet. Jag tänker på detta när jag hör en intervju i P1 med Nina Persson, sångerska i det extremt heta nittiotalsbandet The Cardigans. När koftorna från Småland var på toppen fick de vara husband i världens största tv-serie Beverly Hills. Och hur kändes det då? Jo, bandet skämdes, de ville ju vara indie.

Nu tjugofem år senare ångrar sig Nina. Hon borde ha omfamnat uppskattningen i Hollywood och blivit genuint glad. 

När Soho House öppnade var det samma ideologi som präglade affärsidén. Vi väljer ut de absolut coolaste kreativa människorna och samlar dem i en lokal. Finansmänniskor är tråkiga så de får absolut inte bli medlemmar. Verksamheten var hand i handske med tidsandan och rullade på. Det blev fler hus i New York, Los Angeles och Berlin. Men någonstans på vägen hann verkligheten ifatt grundaren Nick Jones. Verksamheten gick med förlust. Coola människor är tyvärr ofta väldigt dåliga på att tjäna pengar. Följaktligen är de snåla och ja tyvärr fattiga. Lösningen blev att Soho House fick en ny delägare i riskkapitalbolaget Yucaipa. Och vi vet alla hur dessa bolag tjänar pengar: extrem tillväxt är enda vägen fram. Nu efter corona ska Soho House öppna tjugo nya hus och ett av dem ska alltså bli verklighet i en gammal kyrka på Östermalm i Stockholm. Tyvärr tror jag att tiden har sprungit ifrån Soho House för länge sedan. 

Till att börja med så har Stockholm redan en uppsjö av hippa kontorshotell. Vore jag ung och cool i dag skulle jag i första hand söka mig till Klarnagrundaren Niklas Adalberths företagskuvös Norrsken i Spårvagnshallarna. Här kan du både bli miljardär och rädda världen samtidigt. Näst hippast tycker jag att Epicenter på Malmskillnadsgatan är. Här pågår fortfarande den digitala revolutionen för fullt och du kan få ditt medlemskort inopererat som ett chip i handen. Inte många meter bort på samma gata finns amerikanska We Work, kontorshotellet som gick upp som en sol och ner som en pannkaka på bara några år. Själv skriver jag dessa rader i kontorshotellet Convendums lokaler på Vasagatan, en av runt tjugo enheter i Stockholm. Det är inte det minsta hippt, men sofforna är sköna och foajén ser ut som en internationell hotellounge.

Den andra anledningen att jag inte tror på detta är att Stockholmarna inte gillar att vara trea på bollen. Globala koncept imponerar sällan på nollåttorna. Starbucks, världens största kafékedja, blev inte en hit i The Capital of Scandinavia. Trots drömläge och magiska kaffedrinkar finns knappt en enda enhet kvar innanför tullarna.

Inte heller världens mest lönsamma restaurangkoncept Eataly har blivit en framgång i grandiosa lokaler på Biblioteksgatan mitt i huvudstaden. Övervåningen är redan nedsläckt och onda tungor tror att Stureplansgruppen snart tar över det som finns kvar på bottenplan.

Men den tredje och viktigaste anledningen att jag är skeptisk är att ett sällskap utan människor med pengar är helt ointressant hösten 2022. I vår digitala era är siffror allt. Två av vår tids hetaste människor är Bianca Ingrosso och Jan Emanuel Karlsson. De är framgångsrika inte för att de lever upp till orden credd, indie, arty och cool utan för att de äger på sociala medier. Och de är riktigt rika. Det är sådana människor som vår tids kreativa elit vill ha kontakt med. De flesta på Stureplan har en startup i bakfickan som bara väntar på sin första såddinvestering. Den lär ingen hitta på Soho House på Östermalm.

Nej, risken är stor att etableringen av Soho House i Sverige kommer att bli ett nytt Clubhouse. Ni kanske minns pod-appen som ”alla” lyssnade på i en vecka och sen fejdade ut lika snabbt som vi kan säga hipp hajp.

Viggo Cavling, chefredaktör på Travel News, Nordens största affärstidning för reseindustrin

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera