ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS

Regeringen ser på när en hel bransch går under

  • BRANSCHKRIS. Besöksnäringen behöver en brygga som gör att de kan behålla medarbetarna under den period när matsalarna, caféerna, konferensstolarna och hotellrummen ekar tomma.

DEBATT. Besöksnäringen riskerar att utraderas med den kris som pågår. Regeringen har presenterat ett paket av åtgärder för att dämpa effekterna av coronakrisen, men beslutsfattarna har inte haft besöksnäringen i fokus när åtgärderna utformats, skriver Stureplansgruppens vd Vimal Kovac.

Ingen kunde förutse det som nu sker. Den första och hårdaste smällen tar besöksnäringen när den värsta ekonomiska krisen i modern tid rullar över världen. En hel bransch riskerar att utraderas, trots att det kan undvikas.

Det är dags att vara tydlig med vad som händer med landets hotell, restauranger, konferensanläggningar och caféer. Om inget sker snarast kommer de allra flesta att tvingas lägga ner sina verksamheter inom kort. Redan nu ser vi hur varslen haglar. Efter bara några dagars kris är över 50 000 personer berörda. 

Konsekvenserna för besöksnäringen är närmast omöjliga att ta in. Det svenska kroglivet som har tagit generationer att bygga upp, med stolta medarbetare som sliter och kämpar, gäster som är trogna i vått och torrt. Allt detta riskerar nu att på ett par veckor raderas.

Det är extremt stora värden som står på spel. Mötesplatser som skänker oss glädje och bidrar till ekonomisk tillväxt försvinner. Arbetsplatser för fler än 100 000 personer kommer inte längre att finnas kvar. Mestadels är det instegsyrken där mångfalden är påtaglig och självklar som nu hotas.

I hela landet kommer våra samhällen att bli fattigare och tråkigare att besöka. Mat och restaurangbesök skänker oss glädje som förenar, det är avgörande för att Sverige i framtiden ska locka till sig internationell turism och investeringar.

Det absurda är att det inte behöver bli så här. Med rätt åtgärder kan slakten av restaurang- och hotellnäringen fortfarande undvikas. För att det ska ske måste beslutsfattarna förstå att dagens besöksnäring kräver andra lösningar än vad gårdagens stora industriföretag behövde.

Det är inte så att alla de hjältar som driver mötesplatser runt om i hela landet har förmått att samla stora reserver. I stället drivs de allra flesta verksamheter av passionen att lunch efter lunch och kväll efter kväll skänka glädje till gästerna. Marginalerna är mycket låga och när gästerna helt plötsligt upphör att komma så finns det ingenting att falla tillbaka på. När inte ens uppskov från leverantörer, vädjan till fastighetsägare, minskade öppettider och frivilliga nedgångar i arbetstid räcker, då återstår bara ett alternativ: att lägga ner verksamheten. Och det är precis vad som redan börjat hända.

Vi kan konstatera att regeringen har agerat och presenterat ett paket av åtgärder för att dämpa effekterna av coronakrisen för landets företagare och löntagare. Men den som förstår hur besöksnäringen fungerar inser att beslutsfattarna inte haft denna bransch i fokus när åtgärderna utformats.

Problemet med regeringens åtgärdspaket är att kostnaden för permitteringar är för hög och att åtgärderna bygger på att tillföra företagen kortfristiga lån med anstånd av skatt, moms och arbetsgivaravgifter. Riksbankens utlåning till bankerna tillför oss ingen direkt likviditet då bankerna står för risken och kreditprövning skall genomföras. Effekten blir att majoriteten av landets restauranger inte kommer att beviljas lån. Många krögare har inom kort förbrukat det egna kapitalet och riskerar därmed att hamna med en stor privat skuld mot staten.

Vad som i stället behövs är ett stöd som gör att vi som bransch kan ta oss igenom krisen. Besöksnäringen behöver helt enkelt en brygga fram till dess att vi fått bukt med smittspridningen, en brygga som gör att vi kan behålla de fast anställda medarbetarna under den period när matsalarna, caféerna, konferensstolarna och hotellrummen ekar tomma. En väldigt enkel åtgärd vore att efterskänka skatter, moms och arbetsgivaravgifter, kanske retroaktivt från 1 januari fram till september 2020. Det skulle få många av oss ta oss igenom krisen och finnas kvar efteråt.

Det här är ett rop på hjälp, men framför allt en varning om att allt det som byggts upp under årtionden just nu kollapsar. Vi har alla ett ansvar att förhindra detta, men då måste regeringen agera nu.

Vi vänder oss direkt till regeringen. Det är ni som avgör hur Sveriges framtid kommer att se ut. Var ska vi människor mötas om ett halvår? Och vad ska alla de människor som tvingas ut i arbetslöshet göra? Bollen ligger hos er.

Vimal Kovac, vd Stureplansgruppen

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer