1515
Annons

Regeringen: Nu ökar vi tryggheten för Sveriges företagare

DEBATT. Regeringen lägger en proposition om att även företagare med aktiebolag ska få särskilda regler under uppbyggnadsskedet så att deras SGI-nivå motsvarar den hos anställda. Samma regler ska gälla oavsett bolagsform, skriver Mikael Damberg, Annika Strandhäll och Per Bolund.

FLER SKA VÅGA STARTA EGET. Det är prioriterat att ta bort hindren i trygghetssystemen för företagare , skriver statsråden Per Bolund, Mikael Damberg och Annika Strandhäll.
FLER SKA VÅGA STARTA EGET. Det är prioriterat att ta bort hindren i trygghetssystemen för företagare , skriver statsråden Per Bolund, Mikael Damberg och Annika Strandhäll.Bild:Jessica Gow, Maja Suslin, Hossein Salmanzadeh

Sveriges småföretagare bär på en enorm innovationskraft och är viktiga kuggar i samhällsbygget. De moderniserar Sverige, skapar jobbtillfällen och utvecklar smarta produkter och tjänster som bidrar till ett bättre och mer hållbart samhälle.

Den rödgröna regeringen har under mandatperioden genomfört flera viktiga reformer för att underlätta för de allra minsta företagen att ta steget att börja anställa. Vi har sänkt arbetsgivaravgiften för ensamföretagare som anställer och vi har infört fördelaktiga regler för personaloptioner i små och växande företag. Men vi vill också underlätta för att fler ska våga ta det allra första steget: att starta företaget. Undersökningar visar att brist på trygghet är ett av de största hindren för att starta och driva företag. Det gäller i ännu högre utsträckning för kvinnor, som generellt sett ser större hinder för att bli företagare än män.

Regeringen ser det därför som prioriterat att ta bort de hinder i trygghetssystemen som finns för företagare. Sverige har ett unikt system i det att vi valt att försäkra oss gemensamt. Det är ett smart system med sjukförsäkring och föräldraförsäkring som gör att vi alla är skyddade ekonomiskt. Det är ingen slump utan resultatet av medvetna val. Det är ekonomiskt smart, men också bra för samhället. För trygga människor vågar.

För att fler människor ska se företagande som ett naturligt steg måste trygghetssystemen fungera lika bra för ensamföretagaren som för den som är anställd. Så är det inte i dag.

För företagare ser dessutom reglerna vid sjukdom och föräldraledighet olika ut beroende på vilket bolagsform man väljer. Så ska det inte vara. Även småföretagarna ska veta att tryggheten i våra gemensamma försäkringar finns där för dem när olyckan inträffar, sjukdomen tar ut sin rätt eller barnen är på väg. Så får vi fler, både kvinnor och män, att våga starta företag. Och det vet vi är bra för Sverige.

Dagens regler gör att den som startar en enskild firma kan använda särskilda regler under sitt uppbyggnadsskede under de första två åren. Då kan företagaren få en sjukpenninggrundande inkomst (SGI, det som sjukpenning och föräldrapenning beräknas på) som minst motsvarar lönen för den som har ett liknande arbete som anställd. Detta gäller i dag inte för den som startar ett företag i form av ett aktiebolag, den skillnaden ser regeringen som orimlig och föreslås att den ska tas bort. Samma regler ska gälla oavsett företagsform för dig som startar ett eget företag.

För att flera ska våga starta ett företag behöver tryggheten för företagare öka, särskilt under tiden som verksamheten är i ett uppbyggnadsskede. Vi vet att situationen under uppbyggnadsskedet är likartad oavsett bolagsform. Under verksamhetens uppbyggnadsskede tar dessutom många aktiebolagsägare ut mycket liten lön, eller ingen lön alls och har därför svagt eller inget försäkringsskydd vid föräldraledighet och sjukdom.

Regeringen lägger därför fram ett lagförslag som innebär att samma skydd gäller, oavsett bolagsform. För att stärka skyddet för alla egenföretagare förlänger vi också uppbyggnadsskedet från två till tre år.

Så ökar vi tryggheten och gör att fler vågar starta företag som kan vara med och bidra till ett bättre och mer hållbart samhälle. Så stärker vi svensk ekonomi. Två centrala delar i regeringens samhällsbygge.


Per Bolund, biträdande finansminister (MP)
Mikael Damberg, närings- och innovationsminister (S)
Annika Strandhäll, socialminister (S)


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Debatt: Reformer nästa regering måste prioritera

En ny regering måste efter valet lösa en rad reformer. Patrik Wahlén, styrelseordförande Volati, listar de fem områden där reformbehovet är störst.

Foto:Jack Mikrut

Sverige är fantastiskt men vi kan inte blunda för misslyckad integration, skenande brottslighet, låg tillväxt och en minst sagt svajig energiförsörjning. Att få bukt med dessa problem är en förutsättning för att Sverige ska utvecklas i rätt riktning – med möjligheter för högre tillväxt och därmed fungerande välfärd, men minst lika mycket för alla i Sverige skall få en fungerande vardag. 

Oavsett vilken statsminister Sverige får efter valet, finns en rad reformer som hans eller hennes regering måste ta tag i. Här är de fem områden där reformbehovet är störst.

Bidragen. Många företag har svårt att hitta personal. Samtidigt är det enligt Statistiska Centralbyrån 800 000 personer som lever på bidrag i Sverige. Höjd a-kassa, lägre krav i sjukförsäkringen, mer generösa villkor för förtidspension och Nooshitillägget i pensionssystemet är alla exempel på bidragshöjningar som gör det mindre lönsamt att arbeta. Tillsammans kostar de skattebetalarna miljarder och försvårar för företag att rekrytera och växa. 

Nu behövs en tydlig, sammanhållen självförsörjningspolitik. Bidragstak, krav på motprestation vid mottagande av försörjningsstöd och lägre kostnader att anställa genom lärlingsanställningar är några reformer som är helt nödvändiga. Både i Sverige och utomlands finns tydliga bevis på att detta fungerar för att mota utanförskapet. Det finns stora besparingar att hämta genom att med bättre kontroller minska det omfattande fusket.

Skolan. En välfungerande skola är grunden i ett civiliserat samhälle, både på samhällelig nivå och för den enskilde. I en fri marknadsekonomi kommer det alltid att finnas skillnader i utfall, men goda och likvärdiga möjligheter i livets början krävs för att alla ska få en chans. Då krävs en kunskapsskola med ordning och reda i centrum som klarar av att hantera det faktum att många elever inte har svenska som modersmål. 

Under Alliansregeringen så genomfördes framgångsrika reformer av både läroplaner och betygssystem. Det arbetet behöver fortsätta, med mer katederundervisning och en skärpt tillsyn av svenska skolor, oavsett huvudman. Ett återkommande sorgebarn, den svenska lärarutbildningen, behöver göras om i grunden med fokus på kognitionsvetenskap och praktisk metodik. Trots att vi vet mer än någonsin om hur hjärnan fungerar och hur barns inlärning går till, är inte all undervisning evidensbaserad. Flumpedagogiken, som saknar stöd i forskningen, har letat sig in i både läroplaner och på lärarutbildningen. 

Skatterna. Det som gör Sverige till ett av världens rikaste och mest framgångsrika länder är företagandet. Privat sektor finansierar sjukvården, polisen och försvaret. Som litet land i utkanten av Europa måste vi slå vakt om vår konkurrenskraft. Därför bör skatterna inte hämma ansträngning och ekonomisk tillväxt samtidigt som de bör underlätta omställning mot ett mer hållbart samhälle.

Borttagandet av värnskatten under mandatperioden var ett steg i rätt riktning, och nästa regering behöver fortsätta på samma väg. Sverige har fortfarande världens tredje högsta effektiva marginalskatt och även människor med relativt små inkomster betalar internationellt sätt mycket höga skatter. Ytterligare sänkta skatter på arbete skulle stärka drivkrafterna för människor i bidragsberoende att söka och ta ett jobb. Det vore också önskvärt med en rak kapitalbeskattning, enhetlig moms och en minskande omfattning av speciallösningar som ROT och RUT. 

Energi. För fyrtio år sedan hade Sverige ett av värdens bästa energisystem. Det fanns bara tre länder – Sovjetunionen, USA och Sverige – som utvecklade teknologi för lättvattenreaktorer. Tillsammans med rejäla satsningar på överföring och strategiskt belägna reaktorer i södra och mellersta Sverige ledde det till mängder av billig, ren och helt koldioxidfri el långt innan andra västländer.

Sedan 90-talet har utvecklingen gått i motsatt riktning. Kortsiktigheten i politiken har gjort att antalet reaktorer, kärnkraftskompetensen och överföringskapaciteten steg för steg har avvecklats. Idag har vi kraftigt varierande – och stigande – priser. För första gången någonsin riskerar vi till och med planerade strömavbrott. Läget är nu så pass illa att investeringar i tung industri i vissa delar av landet är helt uteslutna.

Att åter göra Sverige till ett energimässigt föregångsland kommer att ta tid – och kräva en uthållig politik. De juridiska hindren för ny kärnkraft måste tas bort och driftgarantier ställas ut så att den som vill investera inte avskräcks av risken för plötsliga avvecklingskrav. Staten, som ansvarar för den långväga elöverföringen, behöver också ta fram en effektiv prissättning av systemtjänster och slutligen begrava systemet med elcertifikat, som snedvrider marknaden mellan olika energislag. Billig och fossilfri el är avgörande för både klimatfrågan och konkurrenskraften.

Rättsväsendet. Sverige går just nu igenom en trygghetskris. Antalet dödsskjutningar har tredubblats och ungdomsrånen dubblerats sedan 2014. Det här drabbar även hederliga företagare, särskilt i utsatta områden. Enligt organisationen Företagarna uppger var femte företagare som utsatts för brott att de funderat på att lägga ner sin verksamhet på grund av brottsligheten. På bara ett år har siffran ökat från 13 till 19 procent. 40 procent uppgav att de blivit utsatta för brott de senaste fem åren, och fler än hälften av alla företagare uppgav att de upplever otrygghet som en konsekvens av låg polisnärvaro.

Politiken måste därför bli bättre på att klara sitt mest grundläggande kärnuppdrag, nämligen att upprätthålla lag och ordning. Det är självaste grunden i en liberal rättsstat. Även om den sittande regeringen gärna påstår sig ha genomfört förändringar, har Sverige fortfarande få poliser och låga straff för allvarlig brottslighet. Vi betalar bland de högsta skatterna i världen, men ändå får Sveriges domstolar och Åklagarmyndigheten mindre än vad de anser sig behöva. Då är det något fel i prioriteringarna.

Det är lättare att styra i högkonjunktur än under sämre ekonomiska tider. Nu blir svenskarnas plånböcker tunnare: bolåneräntor stiger, drivmedels- och energipriser ligger kvar på höga nivåer och den allmänna prisutvecklingen följer med. En politik för en återupprättad arbetslinje, en kunskapsskola i världsklass och tuffare tag mot kriminella – tillsammans med en återgång till Sveriges historiska energipolitik borde vara vägen framåt för en ny regering.

Patrik Wahlén, styrelseordförande Volati

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera