1515
Annons

Regeringen motarbetar kvinnliga företagare

DEBATT. Andelen företag som startas av kvinnor i Sverige sjunker enligt en internationell mätning. Regeringen måste låta 3:12-reglerna vara och säkerställa konkurrensvillkoren mellan offentliga och privata aktörer i välfärdssektorn om utvecklingen ska vändas, skriver entreprenören Hellen Wohlin Lidgard.

MISSAR POTENTIALEN. Sverige måste bli ett företagarland igen och för det krävs nya lagar och regler. Men också en helt ny inställning till företagande från det offentliga Sverige, skriver Hellen Wohlin Lidgard. På bilden finansminister Magdalena Andersson (S).
MISSAR POTENTIALEN. Sverige måste bli ett företagarland igen och för det krävs nya lagar och regler. Men också en helt ny inställning till företagande från det offentliga Sverige, skriver Hellen Wohlin Lidgard. På bilden finansminister Magdalena Andersson (S).Foto:Pontus Lundahl/TT

Sverige går mot recession. Samtidigt fortsätter nyföretagandet att falla kraftigt enligt den senaste Global Entrepreneurship Monitor-rapporten. Särskilt oroväckande är att endast 4 procent av svenska kvinnor startat företag under de senaste två åren – en minskning med en tredjedel på ett år.

Detta är ett stort problem för landet. Dels går vi miste om den innovationskraft och de effektiviseringar som nya företag bidrar med, särskilt inom vård, omsorg och skola, där behovet av nya lösningar är stort. Dels går vi miste om alla de jobb som nya företag skulle kunna skapa, inte minst bland ungdomar och utrikes födda.

Det fallande företagandet bland kvinnor är också ett problem ur ett jämställdhetsperspektiv, då ägande är en väg till ökat inflytande, ekonomisk framgång och jämställdhet. Vad gäller kvinnoledda företag ligger Sverige i nivå med Irland, Grekland, Schweiz och Sydkorea – länder som på olika sätt reser hinder för kvinnor i näringslivet.

Debatten om vinster i välfärden och Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) nya regler har tillsammans lett till att antalet nystartade bolag inom välfärdssektorn minskat kraftigt. Även de nya regler för tillståndsprövning som antagits i år har effektivt satt stopp för företagsetableringar i sektorn.

Det kostar nu 30 000 kronor för varje ny ansökan per verksamhetsgren och område, samt per ny ansvarig, vilket leder till att sammanlagda kostnader ibland kan uppgå till 100 000 kronor.

Det tar nio månader för IVO att fatta beslut och den nya företagaren måste visa upp ekonomisk styrka och ett långt CV i branschen för att verksamheten ska få grönt ljus. Detta slår hårdast mot kvinnor, mindre företag och utrikes födda som inte är etablerade.

Även osäkerheten kring reglerna för rut-avdraget minskar incitamenten för att starta och finansiera bolag i berörda sektorer, liksom debatten om 3:12-reglerna. Tid ägnas åt att försöka förutspå framtida regler i stället för att utveckla produktiv verksamhet.

Även bemötandet av nyanlända gör att vi går miste om många potentiella företagare. Många nyanlända är småföretagare med betydligt större erfarenhet av att driva mindre verksamheter än infödda svenskar. I stället för att coachas till att starta eget, får de lära sig att söka jobb via arbetsförmedlingen samt fylla i bidragsblanketter. Att utanförskapet då ökar är en självklarhet. I USA driver till exempel 5 procent av alla invandrade somalier egna företag, att jämföra med 0,5 procent i Sverige.

Det finns flera saker vi kan göra för att vända utvecklingen:

Låt Konkurrensverket granska i vilken mån privata och offentliga utförare har samma villkor inom vård, skola och omsorg. Vi vet till exempel att momsbestämmelser snedvrider konkurrensen. Låt även Konkurrensverket granska vilka inträdesbarriärer vi satt upp för mindre företag till förmån för större koncerner med bättre förutsättningar att leva upp till såväl kostnader som krav.

Behåll 3:12 reglerna i dess nuvarande form. Ändringar leder till osäkerhet. Behåll speciellt de lägre skattesatserna för utdelning från bolag med stort löneunderlag. Deras tillväxt är viktig för hela den svenska ekonomin.

Skapa en mångfald av utförare inom vård, skola och omsorg med tydliga och långvariga regler. Då kommer också många innovativa medicin- och techbolag inom området kunna utvecklas i Sverige och vi snabbar på införandet av till exempel digitala metoder. Foodtech, Healthtech, Edtech och Greentech är områden där kvinnor är på frammarsch. Här kan Sverige nå stor framgång.

Inför starta eget-coachning för nyanlända och stötta lokalt näringsliv med ökad trygghet mot brott, lokala rådgivare kring företagsfrågor, ökad tillgänlighet av lokaler för mindre företag och butiker. Se till att kommuner utbildas i småföretagsfrämjande.

Sverige måste bli ett företagarland igen och för det krävs nya lagar och regler. Men också en helt ny inställning till företagande från det offentliga Sverige. Det är bråttom nu om vi ska klara nästa lågkonjunktur.

Hellen Wohlin Lidgard, entreprenör och medlem i  17-nätverket


Innehåll från IT-Juristen i SundsvallAnnons

Därför bör alla organisationer anlita en IT-jurist

Anna Kamf, IT-jurist på företaget IT-Juristen i Sundsvall. Foto: Anna Thors
Anna Kamf, IT-jurist på företaget IT-Juristen i Sundsvall. Foto: Anna Thors

Det är snårigt med GDPR och informationssäkerhet. Beroende på hur IT införs och data behandlas i en organisation kan rättssäkerhet, effektivitet och affärsmässighet förstärkas eller försvagas.

Genom att i ett tidigt skede anlita en jurist med specialkompetens om informationssäkerhet kan dyrbara misstag undvikas.

– Gör man fel när man handskas med känslig data riskerar man att drabbas av böter och skadestånd som kan försätta företaget i konkurs, varnar Anna Kamf, IT-jurist.

Den pågående digitaliseringen och flytten av data från egna servrar till publika, globala molntjänster skapar nya juridiska utmaningar.  

Hantering av myndigheters eller privata organisationers data regleras av en rad olika lagstiftningar såsom offentlighets- och sekretesslagen, GDPR, arkivlagen och säkerhetsskyddslagen. 

Att lagra information i ett publikt moln kan innebära att man släpper en viss kontroll till molntjänstleverantören. Information kan komma att lagras på servrar som är placerade utanför EU- och EES-området eller kan även komma att hanteras av företag som omfattas av annan lagstiftning. Ett sådant exempel är den amerikanska regleringen Cloud Act, som gör att amerikanska myndigheter kan begära att få ut information från amerikanska företag som har servrar i Europa.

– Juridiken kring IT är svår och något som alla organisationer som hanterar känslig data ska ta på allvar, säger Anna Kamf.

IT-Juristen i Sundsvall arbetar med olika typer av organisationer

Anna Kamf är grundare av och driver företaget IT-Juristen i Sundsvall, som specialiserat sig på juridiken inom IT. Bland kunderna finns både stora organisationer med närmare 500 anställda och små startups. Gemensamt för kunderna är att de hanterar data som av olika skäl är känslig.

– Rent generellt måste jag säga att man inom många organisationer saknar kunskaper om de här frågorna och hur viktiga de är, säger hon.

Konsekvenserna av att hantera data på ett felaktigt sätt och inte följa lagstiftningen kan bli förödande för en organisation, med böter på upp till 20 miljoner Euro eller 4 procent av den totala globala årsomsättningen.

Men även privatpersoner som anser att deras personliga data missbrukats, har lagstiftningen på sin sida för att rikta ett skadeståndsanspråk.

– Är det då många personer så kan det bli ännu dyrare än en sanktionsavgift. Det kan försätta ett företag i konkurs, säger hon.

IT-Juristen i Sundsvall har bred leverans

Bland de tjänster som Anna Kamf erbjuder finns bland annat olika typer av juridiska utredningar, konsekvensbedömningar avseende dataskydd och riskanalyser inom datahantering.

En viktig tjänst är också den som dataskyddsombud, vars roll är kontrollera att GDPR följs inom en organisation. Inom offentlig förvaltning är funktionen obligatorisk medan den i vissa fall är frivillig för organisationer i privat regi.

IT-juridik kan också påverka ett företags affärsmässighet.

– När jag går in på en hemsida ser jag direkt om detta företag har rätt kunskaper, rätt inställning till sin verksamhet och om de följer lagstiftningen. Jag tittar på deras cookie-banner, jag ser efter om de har en chat-bot, något fritextfält eller formulär någonstans och jag läser deras integritets- och cookie-policy. Det här är företagets ansikte utåt och visar om de är seriösa eller inte, avslutar hon.

 

Läs mer på: www.it-juristen.se/ 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med IT-Juristen i Sundsvall och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?