Regeringen motarbetar kvinnliga företagare

Sverige går mot recession. Samtidigt fortsätter nyföretagandet att falla kraftigt enligt den senaste Global Entrepreneurship Monitor-rapporten. Särskilt oroväckande är att endast 4 procent av svenska kvinnor startat företag under de senaste två åren – en minskning med en tredjedel på ett år.

Detta är ett stort problem för landet. Dels går vi miste om den innovationskraft och de effektiviseringar som nya företag bidrar med, särskilt inom vård, omsorg och skola, där behovet av nya lösningar är stort. Dels går vi miste om alla de jobb som nya företag skulle kunna skapa, inte minst bland ungdomar och utrikes födda.

Det fallande företagandet bland kvinnor är också ett problem ur ett jämställdhetsperspektiv, då ägande är en väg till ökat inflytande, ekonomisk framgång och jämställdhet. Vad gäller kvinnoledda företag ligger Sverige i nivå med Irland, Grekland, Schweiz och Sydkorea – länder som på olika sätt reser hinder för kvinnor i näringslivet.

Debatten om vinster i välfärden och Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) nya regler har tillsammans lett till att antalet nystartade bolag inom välfärdssektorn minskat kraftigt. Även de nya regler för tillståndsprövning som antagits i år har effektivt satt stopp för företagsetableringar i sektorn.

Det kostar nu 30 000 kronor för varje ny ansökan per verksamhetsgren och område, samt per ny ansvarig, vilket leder till att sammanlagda kostnader ibland kan uppgå till 100 000 kronor.

Det tar nio månader för IVO att fatta beslut och den nya företagaren måste visa upp ekonomisk styrka och ett långt CV i branschen för att verksamheten ska få grönt ljus. Detta slår hårdast mot kvinnor, mindre företag och utrikes födda som inte är etablerade.

Även osäkerheten kring reglerna för rut-avdraget minskar incitamenten för att starta och finansiera bolag i berörda sektorer, liksom debatten om 3:12-reglerna. Tid ägnas åt att försöka förutspå framtida regler i stället för att utveckla produktiv verksamhet.

Även bemötandet av nyanlända gör att vi går miste om många potentiella företagare. Många nyanlända är småföretagare med betydligt större erfarenhet av att driva mindre verksamheter än infödda svenskar. I stället för att coachas till att starta eget, får de lära sig att söka jobb via arbetsförmedlingen samt fylla i bidragsblanketter. Att utanförskapet då ökar är en självklarhet. I USA driver till exempel 5 procent av alla invandrade somalier egna företag, att jämföra med 0,5 procent i Sverige.

Det finns flera saker vi kan göra för att vända utvecklingen:

• Låt Konkurrensverket granska i vilken mån privata och offentliga utförare har samma villkor inom vård, skola och omsorg. Vi vet till exempel att momsbestämmelser snedvrider konkurrensen. Låt även Konkurrensverket granska vilka inträdesbarriärer vi satt upp för mindre företag till förmån för större koncerner med bättre förutsättningar att leva upp till såväl kostnader som krav.

• Behåll 3:12 reglerna i dess nuvarande form. Ändringar leder till osäkerhet. Behåll speciellt de lägre skattesatserna för utdelning från bolag med stort löneunderlag. Deras tillväxt är viktig för hela den svenska ekonomin.

• Skapa en mångfald av utförare inom vård, skola och omsorg med tydliga och långvariga regler. Då kommer också många innovativa medicin- och techbolag inom området kunna utvecklas i Sverige och vi snabbar på införandet av till exempel digitala metoder. Foodtech, Healthtech, Edtech och Greentech är områden där kvinnor är på frammarsch. Här kan Sverige nå stor framgång.

• Inför starta eget-coachning för nyanlända och stötta lokalt näringsliv med ökad trygghet mot brott, lokala rådgivare kring företagsfrågor, ökad tillgänlighet av lokaler för mindre företag och butiker. Se till att kommuner utbildas i småföretagsfrämjande.

Sverige måste bli ett företagarland igen och för det krävs nya lagar och regler. Men också en helt ny inställning till företagande från det offentliga Sverige. Det är bråttom nu om vi ska klara nästa lågkonjunktur.

Hellen Wohlin Lidgard, entreprenör och medlem i  17-nätverket