Annons

Regeringen motarbetar kvinnliga företagare

DEBATT. Andelen företag som startas av kvinnor i Sverige sjunker enligt en internationell mätning. Regeringen måste låta 3:12-reglerna vara och säkerställa konkurrensvillkoren mellan offentliga och privata aktörer i välfärdssektorn om utvecklingen ska vändas, skriver entreprenören Hellen Wohlin Lidgard.

MISSAR POTENTIALEN. Sverige måste bli ett företagarland igen och för det krävs nya lagar och regler. Men också en helt ny inställning till företagande från det offentliga Sverige, skriver Hellen Wohlin Lidgard. På bilden finansminister Magdalena Andersson (S).
MISSAR POTENTIALEN. Sverige måste bli ett företagarland igen och för det krävs nya lagar och regler. Men också en helt ny inställning till företagande från det offentliga Sverige, skriver Hellen Wohlin Lidgard. På bilden finansminister Magdalena Andersson (S).Foto:Pontus Lundahl/TT

Sverige går mot recession. Samtidigt fortsätter nyföretagandet att falla kraftigt enligt den senaste Global Entrepreneurship Monitor-rapporten. Särskilt oroväckande är att endast 4 procent av svenska kvinnor startat företag under de senaste två åren – en minskning med en tredjedel på ett år.

Detta är ett stort problem för landet. Dels går vi miste om den innovationskraft och de effektiviseringar som nya företag bidrar med, särskilt inom vård, omsorg och skola, där behovet av nya lösningar är stort. Dels går vi miste om alla de jobb som nya företag skulle kunna skapa, inte minst bland ungdomar och utrikes födda.

Det fallande företagandet bland kvinnor är också ett problem ur ett jämställdhetsperspektiv, då ägande är en väg till ökat inflytande, ekonomisk framgång och jämställdhet. Vad gäller kvinnoledda företag ligger Sverige i nivå med Irland, Grekland, Schweiz och Sydkorea – länder som på olika sätt reser hinder för kvinnor i näringslivet.

Debatten om vinster i välfärden och Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) nya regler har tillsammans lett till att antalet nystartade bolag inom välfärdssektorn minskat kraftigt. Även de nya regler för tillståndsprövning som antagits i år har effektivt satt stopp för företagsetableringar i sektorn.

Det kostar nu 30 000 kronor för varje ny ansökan per verksamhetsgren och område, samt per ny ansvarig, vilket leder till att sammanlagda kostnader ibland kan uppgå till 100 000 kronor.

Det tar nio månader för IVO att fatta beslut och den nya företagaren måste visa upp ekonomisk styrka och ett långt CV i branschen för att verksamheten ska få grönt ljus. Detta slår hårdast mot kvinnor, mindre företag och utrikes födda som inte är etablerade.

Även osäkerheten kring reglerna för rut-avdraget minskar incitamenten för att starta och finansiera bolag i berörda sektorer, liksom debatten om 3:12-reglerna. Tid ägnas åt att försöka förutspå framtida regler i stället för att utveckla produktiv verksamhet.

Även bemötandet av nyanlända gör att vi går miste om många potentiella företagare. Många nyanlända är småföretagare med betydligt större erfarenhet av att driva mindre verksamheter än infödda svenskar. I stället för att coachas till att starta eget, får de lära sig att söka jobb via arbetsförmedlingen samt fylla i bidragsblanketter. Att utanförskapet då ökar är en självklarhet. I USA driver till exempel 5 procent av alla invandrade somalier egna företag, att jämföra med 0,5 procent i Sverige.

Det finns flera saker vi kan göra för att vända utvecklingen:

• Låt Konkurrensverket granska i vilken mån privata och offentliga utförare har samma villkor inom vård, skola och omsorg. Vi vet till exempel att momsbestämmelser snedvrider konkurrensen. Låt även Konkurrensverket granska vilka inträdesbarriärer vi satt upp för mindre företag till förmån för större koncerner med bättre förutsättningar att leva upp till såväl kostnader som krav.

• Behåll 3:12 reglerna i dess nuvarande form. Ändringar leder till osäkerhet. Behåll speciellt de lägre skattesatserna för utdelning från bolag med stort löneunderlag. Deras tillväxt är viktig för hela den svenska ekonomin.

• Skapa en mångfald av utförare inom vård, skola och omsorg med tydliga och långvariga regler. Då kommer också många innovativa medicin- och techbolag inom området kunna utvecklas i Sverige och vi snabbar på införandet av till exempel digitala metoder. Foodtech, Healthtech, Edtech och Greentech är områden där kvinnor är på frammarsch. Här kan Sverige nå stor framgång.

• Inför starta eget-coachning för nyanlända och stötta lokalt näringsliv med ökad trygghet mot brott, lokala rådgivare kring företagsfrågor, ökad tillgänlighet av lokaler för mindre företag och butiker. Se till att kommuner utbildas i småföretagsfrämjande.

Sverige måste bli ett företagarland igen och för det krävs nya lagar och regler. Men också en helt ny inställning till företagande från det offentliga Sverige. Det är bråttom nu om vi ska klara nästa lågkonjunktur.

Hellen Wohlin Lidgard, entreprenör och medlem i  17-nätverket


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Visiba CareAnnons

Digitala vårdmöten är här för att stanna

Med hjälp av AI-teknik guidar Visiba Cares tjänst Red Robin patienter och vårdpersonal. 
Med hjälp av AI-teknik guidar Visiba Cares tjänst Red Robin patienter och vårdpersonal. 

Behovet och användandet av digitala lösningar inom vården har ökat drastiskt under coronapandemin. Dessa lösningar kommer fortsätta att nyttjas även efter krisen, menar Peter Tyreholt, produktchef på Visiba Care, och pekar på mer patienttid för vårdgivaren som en av många fördelar. 

Efter coronavirusets utbrott har vården tagit stor plats i debatter och på nyhetssidor. Vårdpersonal är hårt belastad och vård som inte är kopplad till pandemin har skjutits upp. 

- Det kommer inte bli en tydlig avslutning på covid-19 i Sverige inom förutsebar tid, utan vi kommer förmodligen behöva leva med pandemin länge. Samtidigt finns det ett stort behov att börja beta av den vård som blivit uppskjuten. Då är digitala lösningar ett viktigt stöd för att kunna hantera en längre period av en pandemi och samtidigt få den övriga verksamheten att fungera, säger Peter Tyreholt, produktchef på Visiba Care.

Dramatisk ökning av digitala vårdmöten under coronakrisen

Visiba Care grundades 2014 och har sedan dess gett vården möjlighet att möta patienter digitalt, antingen via videosamtal eller chatt beroende på ärende. Behovet av digitala vårdmöten har skjutit i höjden under rådande kris – sedan 11 mars har volymen av digitala möten per dag ökat med 660 procent. 

- Vi har haft en del att göra, milt uttryck. Många av våra befintliga kunder har varit oerhört flexibla i sina arbetssätt och flera av dem ställde om på dagen, säger Peter Tyreholt. 

EXTERN LÄNK: Så funkar Visiba Cares lösning  

Lätt för vårdorganisationer att anpassa sitt vårdutbud med plattformen

Bolaget riktar sig främst till stora vårdorganisationer – som regioner, kommuner eller större privata vårdgivare – till vilka de levererar en skalbar digital plattform under organisationens eget varumärke där de kan öppna en eller flera digitala mottagningar och anpassa sina erbjudanden. Detta har många också gjort under våren. Peter Tyreholt berättar:

- Ett exempel är vårdcentralerna Bra Liv, som är Jönköpings primärvård. De har flera gånger konfigurerat sina vårderbjudanden för att anpassa sig efter händelseutvecklingen av viruset, till exempel att patienter med luftvägssymtom först tas emot digitalt och nu senast för att hantera det utökade uppdraget runt provtagning.

EXTERN LÄNK: Läs hur Visiba Care med hjälp av AI-teknik guidar patienter till rätt plats i vårdkedjan

Peter Tyreholt tror inte att svensk sjukvård kommer att återgå till det normala när väl pandemin har lagt sig. Undersökningar visar exempelvis att både patienter och vårdutövare ställer sig positiva till digitala möten efter att ha provat dem.

- Det har också pratats länge om att flytta point of care, alltså var du behandlas, så nära hemmet som möjligt. Detta kommer nu att öka kraftigt eftersom det blivit tydligare än kanske någonsin att centrala samlingsplatser är sårbara när något är smittosamt, säger han och avslutar:

- Digitalisering erbjuder helt nya sätt att organisera vården och den möjliggör att man kan automatisera många processer, vilket frigör livsviktig tid som vårdgivarna kan lägga på sina patienter istället. 

Fakta Visiba Care
Visiba Care lanserades 2014 och är idag Nordens ledande plattform för digitala vårdbesök. Plattformen används av över hälften av Sveriges regioner, på över 1 500 mottagningar och inom en stor bredd av vårdverksamheter, både inom hemsjukvård, primärvård och specialistvård. Visiba Care har stor erfarenhet av att hjälpa vårdgivare att komma igång och framgångsrikt införa digitala vårdmöten.
Läs mer på www.visibacare.com 

Mer från Visiba Care

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Visiba Care och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?