Annons

Regeringen måste hålla löftet att betala för coronaepidemin

DEBATT. Fallande skatteintäkter, ökade kostnader för sjukvård och minskade intäkter för kollektivtrafiken har drabbat regionerna under coronakrisen. När regeringen nu budgetförhandlar behöver regionerna få full kostnadstäckning för både sjukvård och kollektivtrafik. Det skriver det blågröna styret i Region Stockholm. 

I Sverige är sjukvården och stora delar av kollektivtrafiken organiserad av landets regioner. Båda dessa områden har varit i fokus för debatten om hur besluten kring coronapandemin ska hanteras och finansieras. Det övergripande ansvaret och besluten om de nationella strategierna och lagarna för smittskydd, ersättningssystem eller social distansering är regeringens och de nationella myndigheternas. Men i den svenska modellen ligger utförandet av verksamhet som berörs av besluten till stor del på regionerna.

Hälso- och sjukvården har klarat sitt viktiga uppdrag. Trots ett aldrig tidigare upplevt tryck har regionerna klarat av att leverera intensivvårdsplatser för alla akut sjuka. Bara för att ta ett exempel från Region Stockholms verksamhet så fyrfaldigades antalet intensivvårdsplatser under pandemin. Det hade varit omöjligt utan det hårda slit och självuppoffrande arbete vårdens medarbetare har utfört. Även kollektivtrafiken har fortsatt att leverera under hårt tryck – även där tack vare ovärderliga insatser från medarbetarna. Men det är också omöjligt att i längden hålla uppe ett sådant arbete utan rätt resurser. 

De huvudsakliga intäkterna för en region kommer direkt från skatt från alla de invånare som går till arbetet. Bara runt 20 procent kommer från skattemedel som fördelas av staten via statsbidrag. Under pandemin har den svenska ekonomin krympt på ett historiskt sätt. BNP för andra kvartalet minskade med 8,6 procent vilket är det största tappet på 40 år. I rapporteringen kan det lätt låta abstrakt med minskad BNP, sjunkande eller negativ tillväxt och lägre sysselsättning. I regionerna kommer detta att märkas direkt och tydligt genom lägre skatteintäkter. I korthet innebär det en risk för färre bussturer och färre antal händer i vården, vilket är dåligt både för klimatet och tillgänglighet i vård och kollektivtrafik. 

Regeringen har tidigare gjort utfästelser om att regionernas vårdkostnader för coronapandemin ska täckas av staten. Det är naturligtvis ett välkommet löfte, men det har varit svårt att få tydliga besked om nivåer och principer för hur stödet ska utbetalas. Inte minst saknas besked från regeringen i frågan om omfattningen av behovet i landets alla regioner. Vissa kostnader är enkla att identifiera, även om de är svåra att bedöma på förhand. Många regioner och kommuner har haft också haft betydande merkostnader. Region Stockholm är inget undantag, hitintills har regionen haft direkta kostnader för pandemin för drygt 2 miljarder vilket motsvarar 3400 sjuksköterskelöner. 

Den nationella strategin är tydlig om att kollektivtrafiken bör undvikas för att minska smittspridning. För att minska risk för trängseln och smittspridningen för alla de resenärer som faktiskt inte har ett alternativ har det krävts att trafiken och turtätheten inte minskar. Detta innebär att tappet i biljettintäkter från resande ska kombineras med oförändrad eller utökad verksamhet. Det är en coronastrategi som kostar regionerna miljardbelopp och som behöver kompenseras fullt ut. Bara i Region Stockholm handlar det om ca 7 miljarder kronor för 2020 och ca 3 miljarder 2021. 

När vi kommit ur den akuta fasen är den stora frågan hur hälso- och sjukvården i stort påverkas av de vårdköer som byggts upp över hela landet i pandemins fotspår. Redan tidigare har tillgängligheten i vården varit en viktig fråga. I Region Stockholm har vi under lång tid prioriterat korta köer och också lyckats väl, vi hade innan pandemin Sveriges kortaste vårdköer. Även i andra regioner har viktigt arbete bedrivits för att alla patienter ska få vård i tid. Region Stockholms mål om en vård helt utan köer ligger fortfarande fast, men arbetet måste nu bedrivas med hela pandemin som ryggsäck. I många andra regioner är utmaningarna liknande. 

Att regeringen har tillsatt en ködelegation för att se hur köerna ska kunna åtgärdas är välkommet, men det finns en komponent som saknas. Varje åtgärd inom vården kräver resurser och om landets regioner ska kunna arbeta bort vårdskulden krävs att staten hjälper till med finansieringen. Därför behöver ködelegationens arbete kompletteras med att frågan om vårdskuldens hantering läggs samman med löftet om att staten ska täcka regionernas kostnader för pandemin. 

Även näringslivet i Stockholmsregionen är hårt drabbat. Regionen hade innan krisen ca 25 procent av de sysselsatta i Sverige, men nästan 50 procent av alla varsel som lagts finns i Stockholmsregionen och antalet arbetslösa har ökat med 40.000. Region Stockholm har gjort många krisinsatser men fler behövs och våra egna tillväxtfonder är uttömda. Inom såväl ICT (it, kommunikation) som Life Science finns många startups med stor långsiktig potential, och en utslagning av dessa kan ha en särskilt negativ verkan på regionens och Sveriges långsiktiga tillväxt och konkurrenskraft. 

Alla regioner har olika förutsättningar redan i utgångsläget. Att smittan har spridits i olika takt över landet gör att det inte finns någon enhetlig bild över läget i regionerna just nu. Tydligt är dock att alla har gjort och gör allt vad de kan utifrån sina förutsättningar. Vissa regioner har precis klarat sig igenom vad vi hoppas är toppen på pandemin, medan andra är fullt uppe i arbetet. Alla känner osäkerhet inför hur pandemin kommer att utvecklas – kommer en andra våg, hur länge gäller restriktioner och rekommendationer från nationella myndigheter och andra frågor.  Utöver den gemensamma oron för framtiden kring pandemin finns dessvärre även en osäkerhet i hur ersättningen från staten kommer att fungera och omfatta. 

Det är nu avgörande att regeringen ger regionerna besked om full kostnadstäckning som utlovat för pandemin – såväl pandemivård som vårdskuld och kollektivtrafikens biljettbortfall samt för fallande skatteintäkter.

Irene Svenonius (M)

Gustav Hemming (C) 

Anna Starbrink (L)

Ella Bohlin (KD)

Tomas Eriksson (MP)

 


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?