Annons

Regeringen måste agera för att undgå ny migrationskris

DEBATT. Turkiet har öppnat sin gräns mot EU för asylsökande. Det innebär en tydlig risk för en återgång till läget 2015. Regeringen måste nu visa ledarskap och göra ett antal saker för att inte upprepa de fatala misstag som då begicks, skriver Mikael Sandström, tidigare statssekreterare.

MITT EUROPA BYGGER INTE MURAR. Statsministern på manifestation till stöd för flyktingar 2015.
MITT EUROPA BYGGER INTE MURAR. Statsministern på manifestation till stöd för flyktingar 2015.Foto:Maja Suslin/TT

En akut migrationskris, liknande hösten 2015, kan vara på väg. Den gången vidtog Sverige drastiska åtgärder; gränskontroller infördes; den tillfälliga lagen om begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd stiftades. Men det var inte våra egna åtgärder som var avgörande, utan att Turkiet, efter en överenskommelse med EU, stängde gränsen för asylsökande till EU.

Turkiet har nu öppnat gränsen. Det innebär en tydlig risk för en återgång till läget 2015. Grekland säger sig vilja hålla EU:s yttre gräns. EU:s gränsbevakningsmyndighet hjälper till. Men vad händer om Grekland misslyckas, eller ändrar sig, och åter släpper igenom migrantströmmarna? Vad händer om övriga länder längs Balkanrutten gör likadant, så att ”situationen kan liknas vid att Sverige har landgräns mot Turkiet”, som Migrationsverkets generaldirektör beskrev läget i oktober 2015? Vad händer i vår, när vädret blir bättre över Medelhavet, och det blir lättare att färdas med båt?

Vi kan hoppas att EU lyckas blidka Erdogan, så att han stoppar migrantströmmen, och att Grekland lyckas hålla gränsen. Men krisberedskap måste kännetecknas av att man hellre agerar i onödan, än en gång för lite. Skulle brandkåren aldrig rycka ut förrän man är helt säker på att det brinner, så lär man komma fram till många övertända hus.

Regeringen måste göra ett antal saker nu, för att inte upprepa de fatala misstag som begicks 2015. Att stå bakom, och bistå, Greklands strävan att hålla gränsen är självklart, men räcker inte.

Statsministern och regeringen måste visa ledarskap. Ett allvarligt misstag 2015 var att regeringen väntade på att någon annan, till exempel Polisen eller Migrationsverket, skulle tala om vad som behövde göras. Trots det uppenbart ohållbara läget, hänvisade regeringen gång på gång till att den inte hade fått någon begäran om att införa gränskontroller.

Hösten 2015 agerade regeringen först när Moderaterna tog initiativ till samtal. Avgörande var att arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, förmodligen med finansministern i bakgrunden, tog befälet över regeringens hantering. Viktiga veckor gick förlorade; krisen förvärrades av att statsministern höll högtidstal om att ”Europa inte bygger murar”.

Nu måste regeringen otvetydigt klargöra att Sverige benhårt kommer att tillämpa principen om första asylland. Nästan alla asylsökande kommer till Sverige via ett säkert land; asyl ska sökas där. Sverige kan inte en gång till ta emot i särklass flest asylsökande i förhållande till befolkning. Ord räcker dock inte. Regeringen måste visa att den tänker vidta alla åtgärder som behövs för att upprätthålla första-asyllandsprincipen. I diskussioner inom EU om fördelning av asylsökande, måste inställningen vara att vi tagit vår andel för många år framöver.

Ny lagstiftning kan krävas för att ge regeringen de verktyg som behövs. Ett arbete med att ta fram sådan lagstiftning måste börja nu, så att vi denna gång slipper halvmesyrer och hafsverk.

Att antalet asylsökande inte kan påverkas genom egna åtgärder faller på sin egen orimlighet. Sverige, med under två procent av EU:s befolkning, stod 2015 för 12,3 procent av EU:s flyktingmottagande. Danmark, Norge eller Finland tog, i förhållande till folkmängd, emot mellan en femtedel och en tredjedel så många. I absoluta tal tog Frankrike emot hälften så många asylsökande som Sverige, trots nästan sju gånger större befolkning.

Hänvisningar till internationella konventioner är också ihåliga. Hur kan konsekvenserna av sådana regler bli helt andra i Sverige än i andra EU-länder? Inställningen att endast den svenska tolkningen är korrekt är lite som mamman vars son gick högvakten: Tänk att bara min Pelle kan gå i takt!

Förmågan att värna gränsen är avgörande, men inte tillräcklig. Vi måste ändra de regler som gör Sverige mer attraktivt att söka asyl i än andra EU-länder. Ett effektivt, brett och stramt försörjningskrav måste införas, eftersom erfarenheten visar att generösa villkor för familjeåterförening är en av de viktigaste faktorerna för ett lands attraktivitet som asylland. Ett stort problem med den svenska migrationspolitiken är att ett nej alltför ofta inte varit ett nej. En betydande andel av de som fått avslag på sin ansökan lämnar inte Sverige, kanske uppåt 40 procent. En förklaring är att även personer som inte har rätt att vistas i Sverige har rätt till ekonomiska fördelar, till exempel sjukvård och skola. Ett skuggsamhälle har skapats, med sannolikt över 100 000 människor som lever i Sverige, men inte har rätt att befinna sig här.

Att vänta och inte agera förrän det är absolut nödvändigt kan få allvarliga konsekvenser. Mottagningssystemet lider av sviterna från 2015. Belastningen i landets kommuner syns nu tydligt, inte minst inom skolan. Den redan stora grupp utlandsfödda som har mycket svårt att komma in på arbetsmarknaden har växt ytterligare, som en följd av den stora tillströmningen asylsökande under 2015. Orsakerna till den gängrelaterade brottsligheten är komplexa, men att ifrågasätta att den kraftiga tillströmningen av asylsökande under de senaste åren varit en bidragande orsak är att förneka det uppenbara.

Alla de problem som uppstått på grund av, eller förvärrats av de senaste årens kraftiga tillströmning av asylsökande, skulle bli ännu värre om vi genomgår ytterligare en kris liknande 2015. Ju tydligare och trovärdigare regeringen är, desto mindre är risken att stora migrantströmmar söker sig till Sverige. Ju tidigare åtgärder sätts in, desto mindre drastiska behöver de vara. Det kommer alltså inte att räcka med allmänna deklarationer om att ”vi inte vill se en upprepning av 2015”. Det krävs konkreta förberedelser och åtgärder som sätter kraft bakom orden. Och det måste ske nu.

En invändning mot det resonemang jag anför är att jag inte svarar på vart de människor som är på flykt ska ta vägen. Invändningen är korrekt, men Sverige kan inte ha lösningen på alla världens problem. Vi ska fortsatt hjälpa de drygt 70 miljoner människor som är på flykt i världen, främst genom FN:s flyktingskommissariat. Men vårt huvudfokus måste vara på hur den halva miljon människor som finns i Sverige som en följd av asylmottagandet under det gångna dryga decenniet, ska integreras och få ett så bra liv som möjligt i Sverige. Därför får vi inte riskera en upprepning av migrationskrisen 2015. Den här gången kan ingen säga att vi inte såg den komma.

Mikael Sandström, Statssekreterare hos Fredrik Reinfeldt 2006-2014


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Telia CompanyAnnons

Så kan chefen slippa IT-bördan

IT-ansvaret blir ofta ett ”grupparbete” där allt från vd:n till vanliga anställda tar olika delar, visar en ny undersökning. Att outsourca IT har flera fördelar: Minskade IT-kostnader, ökad säkerhet och nöjdare medarbetare.
IT-ansvaret blir ofta ett ”grupparbete” där allt från vd:n till vanliga anställda tar olika delar, visar en ny undersökning. Att outsourca IT har flera fördelar: Minskade IT-kostnader, ökad säkerhet och nöjdare medarbetare.

Är du vd och trött på IT-frågor som ständigt landar på ditt bord?

Allt fler företag löser problemet med att outsourca sin IT.

– Att frigöra tid och minska IT-kostnaderna är två viktiga vinster, säger Daniel Stark, chef för strategi och affärsutveckling på Telia.

Upptäck fler fördelar med IT-avdelning som tjänst 

Att outsourca IT är en växande trend – särskilt bland små och mellanstora svenska företag. Det visar en ny uppföljande undersökning till den årliga rapporten ”Telias digitala index”. Andelen företag med 10-49 anställda som lägger ut IT-ansvaret har ökat från 29 till 33 procent bara det senaste året.

Daniel Stark, chef för strategi och affärsutveckling på Telia:

– Tekniken blir allt mer komplex, kraven på IT-säkerhet ökar och det är svårt att hänga med – inte minst för mindre företag. Hos dessa företag brukar det dessutom finnas en eller flera ofrivilligt IT-ansvariga som samtidigt har andra arbetsuppgifter. Och många teknikfrågor tenderar att hamna på chefens bord.

IT-ansvaret – ett grupparbete

Undersökningen visar att IT-ansvaret ofta blir ett otydligt ”grupparbete” där såväl IT-chef och verksamhetschef som vd och vanliga medarbetare tar ansvar för olika delar.

– Genom att outsourca sin IT kan mindre företag få tillgång till samma kompetens och säkerhet som ett stort IT-bolag. Dessutom brukar man få nöjdare medarbetare som får fokusera på kärnverksamheten, säger Daniel Stark.

”Inte funnits för mindre företag”

För att möta det växande behovet av outsourcing erbjuder Telia ”IT-avdelning som tjänst” som vänder sig till företag från 10 anställda.

Tjänsten innebär att ett expertteam från Telia blir företagets IT-avdelning, med support, övervakning av företagets IT-miljö och ansvar för säkerheten.

– Den här typen av tjänst har länge funnits för stora bolag, men har tidigare inte varit tillgänglig för mindre företag, säger Daniel Stark.

Företaget kan samla både sina IT- och kommunikationstjänster i Telias unika erbjudande.

– Traditionellt finns en uppdelning mellan IT och telekom. Idag finns stora möjligheter att förenkla genom att samla alla teknikfrågor.

Minskade kostnader och mer tid

Vilka vinster kan då ett företag göra på att outsourca sin IT?

I undersökningen svarar företagen att de två viktigaste är att minska de totala IT-kostnaderna och att frigöra tid för medarbetarna.

– Att outsourca IT är i regel kostnadseffektivt i och med att företaget bara debiteras för de funktioner de behöver och faktiskt använder. Interna IT-kostnader kan dra iväg, och uppstår problem slukar det dessutom förlorad arbetstid, säger Daniel Stark och pekar på tre andra fördelar:

1 Ökad konkurrenskraft

”Ni kan fokusera helt på er affärsidé. Samtidigt får ni en IT-miljö som uppdateras och utvecklas av tekniker med spetskompetens.”

2 Kunskap och service

”Oavsett IT-problem – ni har alltid en support att kontakta som är experter på er IT-miljö och kan lösa problemen direkt.”

3 Ökad säkerhet

”Verksamheten blir mer sårbar om IT-frågorna hänger på interna medarbetare.

När ni outsourcar er IT tar leverantören ansvar för säkerheten och jobbar proaktivt för att undanröja alla teknikrelaterade risker.” 

Så kommer ni igång

Telias ”IT-avdelning som tjänst” inleds med en grundlig analys av företagets IT-miljö. Därefter tar ett expertteam ansvar för och har full koll på IT-miljön dygnet runt.

– Supporten och säkerheten är centrala delar. Man kan kontakta oss och få återkoppling direkt. De allra flesta frågor åtgärdar vi utan att besöka företaget, säger Daniel Boström, IT-konsult på IT-avdelning som tjänst.

Kontrollerar säkerheten löpande

Vad gäller säkerheten jobbar teamet proaktivt genom löpande kontroller.

– Eventuella fel kan åtgärdas innan de skapar problem. Dessutom gör vi en noggrann undersökning en gång om året för att säkerställa att företagets IT-miljö är säker och uppdaterad.

Telia erbjuder också utbildning – det kan handla om smartare arbetssätt eller om att agera IT-säkert vid distansjobb.

Daniel Boström lyfter fram den personliga kontakten:

– Du kommer inte till en tekniker-vem-som-helst, utan till ett tight team som kan er IT-miljö utan och innan. Varje företag ska känna att vi är deras IT-avdelning.

Upptäck fler fördelar med IT-avdelning som tjänst 

Fakta: IT-avdelning som en tjänst

• Telia hanterar IT- och kommunikationstjänster för företaget. Vänder sig till företag från 10 anställda.

• Tjänsten är prenumerationsbaserad och erbjuder ett expertteam som gör en grundlig analys för att skräddarsy tjänsten utifrån verksamhetens behov. Därefter tar teamet ansvar för och har full koll på IT-miljön dygnet runt.

• Telia jobbar proaktivt genom löpande säkerhetskontroller så att eventuella fel kan åtgärdas innan de skapar problem. Dessutom gör Telia en grundlig undersökning en gång om året för att säkerställa att företagets IT-miljö är uppdaterad, säker och tillgänglig.

• I tjänsten ingår support och konsultation med syftet att frigöra tid och skapa effektivare arbetssätt.

 

Mer från Telia Company

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Telia Company och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?