1515

Regeringen hindrar svenska företags klimatomställning

Om svensk klimatpolitik ska vara den katalysator för omställning som regeringen talar om, krävs en omläggning av politiken. Sex områden är prioriterade, skriver Jan-Olof Jacke, vd på Svenskt Näringsliv.

Foto:Petronelle Halvorsen

”Sverige ska pressa ned klimatutsläppen och bli världens första fossilfria välfärdsland.” sa Stefan Löfven när han läste upp regeringsförklaringen i riksdagen för en dryg månad sedan. Statsministern slog också fast att: ”Regeringens klimatpolitik gynnar svenska företag och Sveriges konkurrenskraft och skapar nya jobb i Sverige.” Man skulle kunna tillägga att vår viktigaste insats för klimatomställningen är att internationellt bidra med den innovationskraft och den ambitionsnivå som finns i svenska företag. Här kan vi vara ett föregångsland på riktigt och det borde avspegla sig i politiken. Men så är det inte. Svenska företag ges inte möjlighet att vara dragloket i klimatomställningen och därmed förlorar vi både konkurrenskraft, affärsmöjligheter och möjligheten att fullt ut bidra till att nå de globala målen.

Klyftan mellan retoriken och den politiska praktiken är stor. På viktiga områden är politiken tvärtom ett hinder för svenska företag att fullt ut göra den klimatnytta de är kapabla till. Företag med klimatsmarta lösningar med global räckvidd tvingas se sina projekt försenade eller till och med stoppade av regleringar och tillståndsprocesser. Hundratals miljoner läggs på årslånga ansökningsprocesser där lagstiftning och myndigheter tar liten eller ingen hänsyn till vare sig den bredare nyttan för klimatet eller för ekonomin. 

Samtidigt är elförsörjningsfrågan nu direkt avgörande i de investeringsbeslut som många företag står inför. Den fossilfria svenska elproduktion som under lång tid varit grunden i Sveriges starka klimatposition utmanas. Viktiga framtidssatsningar riskerar att skjutas på framtiden, flyttas eller inte bli av alls.

Det måste finnas en helt annan fokus på de stora, grundläggande frågorna som kan frigöra kraften i näringslivets omställningsarbete. Löser man inte dessa kommer andra insatser, om aldrig så välmenande, knappast göra någon skillnad.

Svensk klimatpolitik har alla förutsättningar att vara den katalysator för omställning som regeringen talar om, men det kräver en politikomläggning. Menar Stefan Löfvén allvar med att näringslivet ska vara ett draglok i den svenska klimatomställningen och om vi vill att svenska företag verkligen ska kunna fortsätta visa globalt ledarskap, krävs att formuleringarna i regeringsförklaringen kommer till konkret uttryck i den politiska vardagen.

Ett pris på koldioxid – Det enskilt effektivaste sättet att komma till rätta med klimatutsläppen är att sätta ett pris på dem. Sverige ska vara pådrivande för att EU:s system för utsläppsrätter utvidgas och inkluderar allt fler länder. Ju större ekonomiska zoner som arbetar under ett enhetligt pris, desto bättre.

Fossilfri elektrifiering - Ska Sverige klara omställningen förutspås elanvändningen fördubblas på 25 år. Sverige har i dag en till 98 procent fossilfri elproduktion. Målet att elförsörjningen ska vara förnybar och inte fossilfri försvårar omställningen. Inom EU tas nu initiativ för förnyade satsningar på kärnkraft. Menar vi allvar med vår egen klimatomställning behöver vi vara del av den utvecklingen. Vi behöver skydda de fossilfria kraftresurser vi redan har och öppna upp för investeringar i ny kapacitet.

Försörjningstrygghet – Att vi håller fast vid vårt fossilfria elsystem handlar också om försörjningstryggheten i kraftsystemet. Som det är nu växer den icke-planerbara andelen av elproduktionen, framför allt genom stora satsningar på vindkraft. Det är bra att det byggs mer produktionskapacitet, men om det inte också inkluderar mer planerbar kraft blir elsystemet mer sårbart. Det skadar näringslivets omställningsförmåga och vår långsiktiga konkurrenskraft.

Fungerande elnät – Elen måste finnas där den behövs och när den behövs. Runt om i landet stoppas i dag investeringar på grund av att den lokala tillgången på el inte kan säkras. Det görs insatser för att snabba upp elnätsutbyggnaden, men det räcker inte. Att Svenska Kraftnät under en lång rad år inte förmått använda hela sin investeringsbudget visar att det inte räcker med mer pengar. Utdragna tillståndsprocesser och övriga hinder behöver åtgärdas snabbt.

Moderna tillståndsprocesser – I dag fördröjs eller stoppas omställningsinvesteringar på grund av svårförutsebara och långdragna tillståndsprocesser. Vi har aktuella exempel i Cementa, i LKAB och i flera andra gruvprojekt. Men det är endast toppen av isberget. Mineraler som är nödvändiga för elektrifieringen av samhället, kemi som bidrar till cirkuläritet och grundmaterial som cement, betong och stål som används för att bygga samhället förhindras och försenas. Här finns inget som tyder på en vändning. Flera av de utredningar och uppdrag som ligger riskerar istället att ytterligare försvåra för företagen och klimatomställningen.

Stärk konkurrenskraften – Svenska företag skapar redan i dag en betydande klimatnytta långt bortom Sveriges gränser. Genom att tränga undan smutsigare produktion utomlands sänkte svensk export de globala utsläppen med 26 miljoner ton 2018. Det motsvarar hälften av Sveriges samlade utsläpp. Potentialen är både betydligt större och växande, men det kräver att svenska företag med globala klimatlösningar och innovationer kan verka under bra förutsättningar. Ett gott näringsklimat är en nyckelfråga för att Sverige ska göra sitt för att klara de globala klimatutmaningarna.

Detta krävs för att de visionära formuleringarna i regeringsförklaringarna ska få genomslag i näringslivet. Kunnandet, viljan och pengarna finns för att företagen även i fortsättningen ska vara ledande i omställningen. Det svenska näringslivet är redan i dag den svenska klimatpolitikens effektivaste del, men potentialen är mångfalt större. Hittills har regeringen ägnat sig åt höjda målambitioner och utfästelser. Nu är det hög tid att gå från ord till handling.

 

Jan-Olof Jacke 

vd Svenskt Näringsliv

 


Innehåll från EntrustAnnons

Enhetlig kryptering blir ett viktigt strategiskt verktyg för att skydda data i molnet

Vi hanterar fler känsliga datamängder digitalt som en följd av de stora satsningar vi ser på IoT och molnet. Att skydda data, uppkopplade enheter och 5G-nätverk och säkerställa identiteter blir en allt viktigare uppgift för IT-avdelningarna.

Idag, mer än någonsin, kräver människor sömlösa, säkra upplevelser, oavsett om de korsar gränser, gör ett köp, använder offentliga nätverkstjänster eller loggar in på företagsnätverk. 

– Ett stort problem idag är att många företag fortfarandet inte har en enhetlig kryptering för all den data som hanteras digitalt. Många har längs med den digitala resan skaffat sig isolerade öar av olika krypteringslösningar, säger John Grimm, VP för strategi- och affärsutveckling.

Större behov av krypto-as-a-service

Att inte ha en enhetlig infrastruktur för kryptering kan bli både kostsamt och riskfyllt. Kostsamt, för det krävs fler som hanterar de olika lösningarna, och riskfyllt, då kompetens om kod och nyckelhantering kan försvinna när medarbetare lämnar företaget. 

– I genomsnitt har företag idag 8 – 10 olika krypteringslösningar som ska hanteras. Vad vi nu ser är att det finns ett allt större behov av krypto-as-a-service, att man bygger en infrastruktur med enhetlig krypteringshantering, som följer policys och regelverk, för att skapa ökad säkerhet, berättar John Grimm. 

Tre stora fördelar med en enhetlig lösning är att det är en kostnadsbesparing, minskar riskerna för misstag och att det gör det enklare att skala upp nya tjänster.  

Global Encryption Trends Study 2021

Entrust, som har lång erfarenhet av att hjälpa företag och offentlig sektor globalt att implementera helhetslösningar inom kryptering, digital identifiering och validering, gör också en årlig undersökning ihop med Ponemon Institute. I årets ”Global Encryption Trends Study 2021” sticker Sverige ut inom vissa områden.

– Globalt fanns det många olika anledningar till att man krypterar och vilka data man skyddar, medan det var väldigt tydligt att svenska företag gör det för att skydda sin Intellectual Property, IP. Jag tror att det har att göra med att vi har varit otroligt snabba med både outsourcing och uppkoppling till molnet och det har gett oss en större medvetenhet om vikten av att skydda den data man skickar i väg, förklarar Dick Jacobsson, Försäljningsdirektör för norra Europa och Centraleuropa.

I undersökningen var en av frågorna vilka krypteringsnycklar som var svårast att hantera. 

– Här stack Sverige också ut då man upplever fler problem med signeringsnycklar än andra länder, vilket troligtvis har med regulatoriska krav och att fler krypteringsprocesser görs. I ett globalt perspektiv visar årets undersökning bland annat att så många som 50 procent av de tillfrågade företagen har en övergripande krypteringsplan eller strategi som tillämpas konsekvent i hela företaget, att jämföra med 2015 då bara 37 procent hade det. Vi ser också en stadig ökning av krypteringslösningar inom alla industrisektorer, de största ökningarna sker inom techindustrin, transport och vård & läkemedel, avslutar Dick Jacobsson.

Om Entrust

Entrust håller världen i rörelse på ett säkert sätt genom att möjliggöra betrodda identiteter, betalningar och dataskydd. Entrust erbjuder en oöverträffad bredd av digital säkerhet och lösningar för utfärdande av autentiseringsuppgifter i själva hjärtat av alla dessa interaktioner. Med mer än 2 500 kollegor, ett nätverk av globala partners och kunder i över 150 länder är det inte konstigt att världens mest betrodda organisationer litar på oss.

The Encryption Trends Study Report 

Läs mer om Entrust 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Entrust och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?