1515
Annons

Regeringen har råd att spendera

DEBATT. Trots stödåtgärderna kommer Sverige att ha exceptionellt starka offentliga finanser även i fortsättningen. Den ekonomiska politiken bör redan nu bli mer framåtblickande och fokusera på att möta de långsiktiga utmaningar svensk ekonomi står inför, skriver bland andra Swedbanks tillförordnade chefsekonom Andreas Wallström.

ÅTERHÄMTAD KONSUMTION. Mer generell stimulanspolitik för att stödja konsumtion är inte lösningen. Swedbanks data över korttransaktioner i Sverige indikerar att konsumtionen har ökat påtagligt under de senaste månaderna och är tillbaka på förra årets nivå redan nu, skriver ekonomer på Swedbank Makroanalys.
ÅTERHÄMTAD KONSUMTION. Mer generell stimulanspolitik för att stödja konsumtion är inte lösningen. Swedbanks data över korttransaktioner i Sverige indikerar att konsumtionen har ökat påtagligt under de senaste månaderna och är tillbaka på förra årets nivå redan nu, skriver ekonomer på Swedbank Makroanalys.Foto:ERIK ABEL / TT

Sverige och svensk ekonomi befinner sig i en historiskt djup kris. Men samtidigt fortsätter vi att vara ett land med exceptionellt starka offentliga finanser. Trots de breda krisåtgärder som satts in för att stödja företag och hushåll så kan regeringen utnyttja Sveriges fördelaktiga finansiella läge ännu mer. De berömda offentliga ladorna är långt ifrån tomma.

I de pågående budgetförhandlingarna bör fokus ligga på att lösa Sveriges långsiktiga utmaningar. Svensk arbetsmarknad har allvarliga problem och vi behöver gå från ord till handling när det gäller den gröna omställningen av ekonomin.

Ekonomiska beslutsfattare runt om i världen har haft en hektisk vår. Åtgärder för att stötta hushåll och företag som drabbats av coronakrisen stod som spön i backen i flera länder. I Sverige lyckades regeringen och samarbetspartierna baxa igenom hela nio tilläggsbudgetar för 2020 i riksdagen. Omfattningen av åtgärderna beräknades uppgå till drygt 250 miljarder kronor och utgör de största i modern tid.

En vanlig föreställning är att Sveriges starka offentliga finanser har varit viktiga för att kunna möta krisen med ekonomiska stimulanser. Det låter intuitivt rimligt. Årtionden av nitiskt sparande i de berömda offentliga ladorna kommer nu till användning. Vår senaste konjunkturrapport som släpps på tisdagen pekar dock mot en mer sammansatt verklighet. När vi jämför krisåtgärder i olika länder hittar vi inget samband mellan finanspolitiska åtgärder under krisen och storlek på statsskuld i utgångsläget. Länder som hade starka offentliga finanser före krisen har inte spenderat mer på åtgärder i förhållande till BNP under krisen, jämfört med de länder som redan före krisen brottades med en hög statsskuld.

Dessutom visar det sig att de uppskattningar av kostnaden för genomförda åtgärder i Sverige som gjordes för några månader sedan var kraftigt överskattade. Vi reviderar nu ned den förväntade kostnaden för regeringens åtgärder med 100 miljarder kronor för 2020. Den främsta förklaringen till detta är att flera av de åtgärder som satts in inte har nyttjats fullt ut av företagen.

Det här innebär att Sverige trots stödåtgärderna kommer att ha exceptionellt starka offentliga finanser i en internationell jämförelse även i fortsättningen. Regeringen har hittills alltså inte utnyttjat Sveriges fördelaktiga offentlig-finansiella läge. Det är olyckligt eftersom utrymmet finns och behoven är många.

Den ekonomiska politiken bör redan nu bli mer framåtblickande och fokusera på att möta de långsiktiga utmaningar svensk ekonomi står inför. Trots den branta nedgången i ekonomin anser vi alltså inte att det är mer generell stimulanspolitik för att stödja konsumtion som är lösningen. Hushållens och företagens finansiella ställning är generellt sett god. Swedbanks data över korttransaktioner i Sverige indikerar att konsumtionen har ökat påtagligt under de senaste månaderna och är tillbaka på förra årets nivå redan nu. Dessutom räknar vi i vår prognos med att hushållens konsumtion ökar betydligt snabbare än normalt under både 2021 och 2022.

Två områden som särskilt behöver prioriteras är i stället arbetsmarknaden och den gröna omställningen.

Medan arbetslösheten fortsatte att minska i övriga Europa under 2019, så började den stiga i Sverige. Det beror främst på en ökande arbetslöshet bland utrikes födda. Detta är inte ett nytt bekymmer på svensk arbetsmarknad. Exempelvis visar Entreprenörskapsforum i en rapport att en majoritet av utrikes födda i arbetsför ålder under perioden 1990 till 2016 inte uppnådde självförsörjning. Trots en förhållandevis stark återhämtning i ekonomin räknar vi med att arbetslösheten kommer att ligga kvar på en hög nivå. Inte ens under slutet av 2022 når vi tillbaka till den nivå vi låg på före coronakrisen. Här behövs såväl politik för omställning och ökade incitament att bidra på arbetsmarknaden.

Det har talats mycket om grön återhämtning men än så länge är det mer prat än verklighet. En uppskattning från Bloomberg visar att de sammantagna coronastimulanserna från ett femtiotal länder bara innehåller 0,2 procent gröna satsningar. Sverige har hittills aviserat mindre gröna coronasatsningar än övriga nordiska länder. Det är otillräckligt!

Även om EU:s återhämtningsfond kan komma att allokera mer pengar till gröna satsningar som Sverige kan ta del av så kommer det också att krävas åtgärder från regeringen. Sverige ser inte heller ut att nå sina högt uppsatta mål för att minska koldioxidutsläppen. Därför bör klimatpolitiken stärkas, exempelvis genom statligt stöd till elnät, gröna transporter och energieffektiviseringar -åtgärder som både gynnar klimatet och skapar jobb. Det skulle bidra till att hjälpa både sysselsättningen och Sveriges konkurrenskraft på sikt.

Det ekonomiska utrymmet finns där. Nu återstår politisk vilja och mod.

Andreas Wallström, tf chefsekonom Swedbank Makroanalys

Pernilla Johansson, seniorekonom Swedbank Makroanalys

Maija Kaartinen, ekonom på Swedbank Makroanalys


Debatt: Låt de små företagen stå för den stora mängden jobb

Små och medelstora företag är avgörande för Sveriges framgångssaga. Ett bra företagsklimat måste vara i fokus i valet, skriver företrädarna för Företagarna. 

Foto:DRAGO PRVULOVIC / TT

Sverige är ett av världens bästa länder. Svenska företag har skapats, växt, anställt fler och en del har till och med blivit globala. Sedan 1990 har fyra av fem nya jobb skapats i små och medelstora företag. Med andra ord är vi helt beroende av företagen för landets framtida tillväxt och välfärd. Samtidigt är det uppenbart att Sverige halkar efter som företagsnation och att vi allt oftare lever på gamla meriter. Utifrån en mängd parametrar som indikerar ett lands konkurrenskraft kan vi se att Sverige nu har fallit från toppen och hamnar runt snittet av OECD-länderna. 

Utmaningarna vi står inför är många och kommer både utifrån och inifrån. Det är krig i vårt närområde, klimatkrisen är akut, brottslighet och otrygghet har tillåtits breda ut sig i landet och vi ser ett utanförskap som har cementerats när omkring 800 000 människor saknar självförsörjning.  

För att samhället ska vara tåligt nog att klara dessa utmaningar krävs att så många som möjligt har ett arbete att gå till. Nästan alla nya jobb skapas i de mindre och växande företagen, varför politikens fokus bör ligga på dem. Menar Sveriges beslutfattare allvar med de ofta upprepade ambitionerna om att vända Sveriges negativa utveckling, måste de se fakta i vitögat och våga att göra nödvändiga förändringar, bortom ideologiska låsningar och politiska läger. 

Att hitta rätt kurs, och att sedan hålla den långsiktigt har visat sig övermäktigt för Sveriges politiker. Under det senaste decenniet har våra folkvalda visat allvarlig okunskap om företagandets villkor och oförståelse inför dess betydelse. När ombud för de 60 000 företagare som Företagarna representerar samlas till kongress i helgen presenteras de 106 viktigaste förslagen för att få ett bättre företagsklimat. Listan är besvärande lång, men ett område är särskilt prioriterat: Jobben. 

Om vi ska få fler jobb måste kostnaden att anställa vara låg. I valplattformen - som fått namnet ”106 förslag för ett företagsklimat för framtiden” - är det just jobben som står i fokus. Arbetstillfällen som skapas av Sveriges 500 000 företagare. 

Tre prioriterade reformområden: 

Minskad beskattning av företag och företagande 

Minskad regelbörda 

Sänkta kostnader att anställa och ökad tillgång till kompetent arbetskraft 

Bilderna av vad ett företag är många, men hur ser företagandet i Sverige ut egentligen? Totalt arbetar två miljoner svenskar i företag med färre än 50 anställda. Den vanligaste företagsformen i Sverige är familjeföretagen. En del av företagen har nyss startat medan andra har drivits i generationer. Somliga är lönsamma, medan andra går med förlust. Ibland startas företaget för att förverkliga en dröm, ibland för att tillgodose ett behov och ibland eftersom det inte finns något annat försörjningsalternativ. Små företag finns i hela landet - de är en grund för att människor ska kunna bo och leva på landsbygden, men de är också en förutsättning för att livet i storstaden ska fungera. 

Allt hänger ihop. Företagen skapar jobb och därigenom finansiering till den offentliga välfärden. Ett bättre företagsklimat innebär fler jobb och mer pengar till välfärden - vård, skola och omsorg. På kommunal nivå står småföretagen för den största andelen av skatteintäkterna i hela 189 av Sveriges 290 kommuner. Men samspelet mellan företag och offentlig verksamhet måste bygga på en samsyn om att skattepengar används till rätt saker och att staten, regionerna och kommunerna inte ska ta ut mer skatt än vad som verkligen behövs.   

Därför är det egentligen självklart att företagare uppger traditionella välfärdsfrågor som de viktigaste politiska frågorna: vård och omsorg, skola och utbildning, tätt följt av lag och ordning. Som finansiärer av välfärden är företagare genuint oroade för hur välfärdstjänster sköts och kommer medborgarna till del. Alarmerande är att två av tre företagare uppger att de saknar förtroende för att skattemedel används till rätt utgifter. Hade den förda näringspolitiken varit en högprofilerad tv-serie så hade vi sannolikt inte kunnat förvänta oss en ny säsong, men i stället fortsätter allt som om ingenting hänt.  

Utvecklingen går tvärtemot tydligt åt fel håll när regeringen vid upprepade tillfällen prioriterar bidrag före fler arbetstillfällen. Den 1 maj 2022 presenterade statministern förslag om högre ersättning för dem som inte arbetar. Allt som sagts om fler arbetstillfällen har tydligen mött döva öron och regeringen vill nu ge bidrag till arbetslösa på ytterligare 6 400 kr i månaden.  

Vi uppmanar våra politiker att lyssna noga: de som finansierar varje nytt löfte – vare sig det är ökade försvarsanslag eller högre a-kassa – har tappat förtroendet för er förmåga att hantera pengarna på ett ansvarsfullt sätt. Förtroende förtjänas i teskedar och förverkas i hinkar, och den nuvarande situationen kommer ta tid och hängivet arbete att vända på. 

Företag och företagare är beroende av sina medarbetare för att kunna växa. Kostnaderna och ansvaret förenat med att anställa inkluderar lön och arbetsgivaravgifter samt arbetsgivaransvar och risker, vilket inkluderar sjuklöne- och rehabiliteringsansvar, LAS och riskerna som finns med minskad produktivitet i samband med exempelvis sjukdom. Förslag om att binda upp mer av arbetsgivaravgifterna till nya bidrag begränsar möjligheten att bygga det välfungerande företagsklimat alla företagare så starkt efterlängtar.  

Företagande är en förutsättning för att lösa Sveriges problem, nu och i framtiden. Alla svenskar har därför anledning att glädjas när det går bra för svenska företag. Det innebär att företagarens hårda slit och risktagande har lönat sig, men också återinvesteringar och nyanställningar som gynnar fler. I fantasins värld är en skattjakt ofta något spännande, men när regeringen i verkligheten hittar på skatt efter skatt fastnar skrattet lätt i halsen. De små och medelstora företagen har varit avgörande för Sverige framgångssaga, och när vi i höst går till val måste ett bra företagsklimat vara i fokus.

 

Fabian Bengtsson 

Ordförande, Företagarna 

Charlotte Wall 

Förste vice ordförande, Företagarna 

Günther Mårder 

VD, Företagarna 

Fredrik Östbom 

Samhällspolitisk chef, Företagarna 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?