Annons

Regeringen har råd att spendera

DEBATT. Trots stödåtgärderna kommer Sverige att ha exceptionellt starka offentliga finanser även i fortsättningen. Den ekonomiska politiken bör redan nu bli mer framåtblickande och fokusera på att möta de långsiktiga utmaningar svensk ekonomi står inför, skriver bland andra Swedbanks tillförordnade chefsekonom Andreas Wallström.

ÅTERHÄMTAD KONSUMTION. Mer generell stimulanspolitik för att stödja konsumtion är inte lösningen. Swedbanks data över korttransaktioner i Sverige indikerar att konsumtionen har ökat påtagligt under de senaste månaderna och är tillbaka på förra årets nivå redan nu, skriver ekonomer på Swedbank Makroanalys.
ÅTERHÄMTAD KONSUMTION. Mer generell stimulanspolitik för att stödja konsumtion är inte lösningen. Swedbanks data över korttransaktioner i Sverige indikerar att konsumtionen har ökat påtagligt under de senaste månaderna och är tillbaka på förra årets nivå redan nu, skriver ekonomer på Swedbank Makroanalys.Foto:ERIK ABEL / TT

Sverige och svensk ekonomi befinner sig i en historiskt djup kris. Men samtidigt fortsätter vi att vara ett land med exceptionellt starka offentliga finanser. Trots de breda krisåtgärder som satts in för att stödja företag och hushåll så kan regeringen utnyttja Sveriges fördelaktiga finansiella läge ännu mer. De berömda offentliga ladorna är långt ifrån tomma.

I de pågående budgetförhandlingarna bör fokus ligga på att lösa Sveriges långsiktiga utmaningar. Svensk arbetsmarknad har allvarliga problem och vi behöver gå från ord till handling när det gäller den gröna omställningen av ekonomin.

Ekonomiska beslutsfattare runt om i världen har haft en hektisk vår. Åtgärder för att stötta hushåll och företag som drabbats av coronakrisen stod som spön i backen i flera länder. I Sverige lyckades regeringen och samarbetspartierna baxa igenom hela nio tilläggsbudgetar för 2020 i riksdagen. Omfattningen av åtgärderna beräknades uppgå till drygt 250 miljarder kronor och utgör de största i modern tid.

En vanlig föreställning är att Sveriges starka offentliga finanser har varit viktiga för att kunna möta krisen med ekonomiska stimulanser. Det låter intuitivt rimligt. Årtionden av nitiskt sparande i de berömda offentliga ladorna kommer nu till användning. Vår senaste konjunkturrapport som släpps på tisdagen pekar dock mot en mer sammansatt verklighet. När vi jämför krisåtgärder i olika länder hittar vi inget samband mellan finanspolitiska åtgärder under krisen och storlek på statsskuld i utgångsläget. Länder som hade starka offentliga finanser före krisen har inte spenderat mer på åtgärder i förhållande till BNP under krisen, jämfört med de länder som redan före krisen brottades med en hög statsskuld.

Dessutom visar det sig att de uppskattningar av kostnaden för genomförda åtgärder i Sverige som gjordes för några månader sedan var kraftigt överskattade. Vi reviderar nu ned den förväntade kostnaden för regeringens åtgärder med 100 miljarder kronor för 2020. Den främsta förklaringen till detta är att flera av de åtgärder som satts in inte har nyttjats fullt ut av företagen.

Det här innebär att Sverige trots stödåtgärderna kommer att ha exceptionellt starka offentliga finanser i en internationell jämförelse även i fortsättningen. Regeringen har hittills alltså inte utnyttjat Sveriges fördelaktiga offentlig-finansiella läge. Det är olyckligt eftersom utrymmet finns och behoven är många.

Den ekonomiska politiken bör redan nu bli mer framåtblickande och fokusera på att möta de långsiktiga utmaningar svensk ekonomi står inför. Trots den branta nedgången i ekonomin anser vi alltså inte att det är mer generell stimulanspolitik för att stödja konsumtion som är lösningen. Hushållens och företagens finansiella ställning är generellt sett god. Swedbanks data över korttransaktioner i Sverige indikerar att konsumtionen har ökat påtagligt under de senaste månaderna och är tillbaka på förra årets nivå redan nu. Dessutom räknar vi i vår prognos med att hushållens konsumtion ökar betydligt snabbare än normalt under både 2021 och 2022.

Två områden som särskilt behöver prioriteras är i stället arbetsmarknaden och den gröna omställningen.

Medan arbetslösheten fortsatte att minska i övriga Europa under 2019, så började den stiga i Sverige. Det beror främst på en ökande arbetslöshet bland utrikes födda. Detta är inte ett nytt bekymmer på svensk arbetsmarknad. Exempelvis visar Entreprenörskapsforum i en rapport att en majoritet av utrikes födda i arbetsför ålder under perioden 1990 till 2016 inte uppnådde självförsörjning. Trots en förhållandevis stark återhämtning i ekonomin räknar vi med att arbetslösheten kommer att ligga kvar på en hög nivå. Inte ens under slutet av 2022 når vi tillbaka till den nivå vi låg på före coronakrisen. Här behövs såväl politik för omställning och ökade incitament att bidra på arbetsmarknaden.

Det har talats mycket om grön återhämtning men än så länge är det mer prat än verklighet. En uppskattning från Bloomberg visar att de sammantagna coronastimulanserna från ett femtiotal länder bara innehåller 0,2 procent gröna satsningar. Sverige har hittills aviserat mindre gröna coronasatsningar än övriga nordiska länder. Det är otillräckligt!

Även om EU:s återhämtningsfond kan komma att allokera mer pengar till gröna satsningar som Sverige kan ta del av så kommer det också att krävas åtgärder från regeringen. Sverige ser inte heller ut att nå sina högt uppsatta mål för att minska koldioxidutsläppen. Därför bör klimatpolitiken stärkas, exempelvis genom statligt stöd till elnät, gröna transporter och energieffektiviseringar -åtgärder som både gynnar klimatet och skapar jobb. Det skulle bidra till att hjälpa både sysselsättningen och Sveriges konkurrenskraft på sikt.

Det ekonomiska utrymmet finns där. Nu återstår politisk vilja och mod.

Andreas Wallström, tf chefsekonom Swedbank Makroanalys

Pernilla Johansson, seniorekonom Swedbank Makroanalys

Maija Kaartinen, ekonom på Swedbank Makroanalys


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?