Annons

Regeringen gör för lite

Sverige är ett samhälle som håller ihop. Vi har en offentlig verksamhet som betyder oerhört mycket för våra företag. Men utan ett levande näringsliv finns det inga skatteintäkter. Att rädda företagen är att rädda samhället, menar ledamöterna i Svenskt Näringslivs verksamhetsstyrelse.

Vi måste en gång för alla ha detta klart för oss: om det svenska näringslivet inte har möjlighet att övervintra denna kris så kommer konsekvenserna att bli förödande, skriver Maud Olofsson och hela Svenskt Näringslivs verksamhetsstyrelse.
Vi måste en gång för alla ha detta klart för oss: om det svenska näringslivet inte har möjlighet att övervintra denna kris så kommer konsekvenserna att bli förödande, skriver Maud Olofsson och hela Svenskt Näringslivs verksamhetsstyrelse.

I spåren av COVID-19-pandemins djupt tragiska mänskliga konsekvenser - bara i vårt land överstiger de officiella dödstalen nu 1 500 personer - befinner sig världsekonomin i en präriebrand. I stora delar av ekonomin har både den inhemska och exportmarknadernas efterfrågan kollapsat eller fallit dramatiskt. Detta är en ekonomisk chock som saknar motsvarighet i modern historia.

Svenska företag och företagare för nu en kamp för överlevnad. Det kapital som finns i företagen och hos ägarna förbränns snabbt.

Det som händer drabbar enskilda företagare och ägare, men krisen är betydligt mer genomgripande än så. Vad vi just nu riskerar är att de strukturer som utgör basen för hela vårt välstånd slås sönder. Jobb i nyss välmående små och stora företag försvinner i snabb takt. Sverige får färre skattebetalare.

En närmast enig ekonomkår efterlyser också mer kraftfulla åtgärder för att företagen ska kunna övervintra detta. Från Svenskt Näringslivs sida har vi föreslagit konkreta åtgärder på minst fyra procent av BNP. Hittills har regeringen lagt förslag som knappt når upp till hälften av detta.

Det finns en betydande risk för att det som nu görs är otillräckligt. I grunden sunda verksamheter riskerar att slås ut när blodflödet i ekonomin upphör. De som ska leda det ekonomiska återtåget när detta väl är över går under.

Ekonomin står då inte inför en nystart, utan inför ett mödosamt återuppbyggnadsarbete. Hur framtidens ekonomiskpolitiska landskap kommer att se ut avgörs i hög grad just nu.

Det finns de som i detta läge väljer att peka finger mot näringslivet och skuldbelägga svenska företag för att inte vara tillräckligt förberedda och för att nu ”tigga” pengar av staten.

Den bilden är förolämpande för alla de kvinnor och män som just nu kämpar med allt de har för att rädda livsverk och företag som kanske i decennier inte bara försörjt dem själva utan alla de miljoner människor som jobbar i Sveriges företag.

Det bortser också från att detta inte är en kris som på något sätt har orsakats av svenska företagare. Det handlar inte om ansvarslöshet eller bristande framförhållning. Detta är en naturkatastrof och en nedstängning av samhället som slår fullständigt skoningslöst.

Det avspeglar även en helt orealistisk föreställning om vad företagande är. Det finns inga pengabingar i företagen som kan finansiera en övervintring. De värden som nu förstörs i näringslivet ligger inte i kassavalv eller på bankböcker, utan i verksamheter som kan skapa jobb och generera välstånd på konkurrensutsatta marknader. Faller företagen förstörs närmast oöverblickbara ekonomiska värden.

Det politiska valet handlar därför om att rädda företagsekonomiska strukturer - medarbetare, organisationer, produktions- och distributionssystem - som är vårt välstånds förutsättning och grund.

Det kräver att staten på olika sätt går in och hjälper företag att övervintra en katastrof som de helt saknar förskyllan för och som ingen med insikt om hur företagande och kapitalförsörjning fungerar kan kräva att de skulle ha planerat för.

Fyra procent av BNP - eller 200 miljarder kronor - är väldigt mycket pengar. Men det måste sättas i relation till vilka värden som står på spel och - inte minst - till vilken roll det svenska företagandet spelar för samhälle och ekonomi.

2019 betalade svenska företag 143 miljarder bara i bolagsskatt. Och totalt betalade arbetsgivare 215 miljarder i allmän löneavgift. Att grötmyndigt tala om att näringslivet är ute efter skattebetalarnas pengar innebär att man inte förstår att näringslivet i allra högsta grad är dessa skattebetalare.

Statens skuldsättning är låg. Det beror till hög grad på att ett konkurrenskraftigt och effektivt näringsliv betalat in höga skatter under decennier. Att kräva att de pengar som företagen betalat in nu ska användas till att staten ska ta över ägande av företag vore att tvinga svenska företagare att betala för sin egen socialisering. Det vore att bygga in långsiktiga strukturproblem i svensk ekonomi och det vore djupt orättvist.

Vi måste en gång för alla ha detta klart för oss: om det svenska näringslivet inte har möjlighet att övervintra denna kris så kommer konsekvenserna att bli förödande. Varje krona som nu utlovas i krisåtgärder beror på att vi har ett fungerande näringsliv som har förmåga att betala skatter. Varje krona som nu kan lånas upp av staten bygger på att det finns en tillit till att svensk ekonomi har en framtid - det vill säga att vi har livskraftiga företag.

Fredrik Persson

Sven-Olof Gudmundsson

Marcus Kristiansson

Åke Svensson

Jan-Olof Jacke

Björn Alvengrip

Eva Domanders

Lennart Evrell

Anders Fröberg

Fredrik Gren

Claes Hansson

Maud Olofsson

Maud Spencer

Carin Stoeckmann

Anders Svensson

Artikelförfattarna är ledamöter i Svenskt Näringslivs verksamhetsstyrelse.


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?