1515

Regeringen gör för lite

Sverige är ett samhälle som håller ihop. Vi har en offentlig verksamhet som betyder oerhört mycket för våra företag. Men utan ett levande näringsliv finns det inga skatteintäkter. Att rädda företagen är att rädda samhället, menar ledamöterna i Svenskt Näringslivs verksamhetsstyrelse.

Vi måste en gång för alla ha detta klart för oss: om det svenska näringslivet inte har möjlighet att övervintra denna kris så kommer konsekvenserna att bli förödande, skriver Maud Olofsson och hela Svenskt Näringslivs verksamhetsstyrelse.
Vi måste en gång för alla ha detta klart för oss: om det svenska näringslivet inte har möjlighet att övervintra denna kris så kommer konsekvenserna att bli förödande, skriver Maud Olofsson och hela Svenskt Näringslivs verksamhetsstyrelse.

I spåren av COVID-19-pandemins djupt tragiska mänskliga konsekvenser - bara i vårt land överstiger de officiella dödstalen nu 1 500 personer - befinner sig världsekonomin i en präriebrand. I stora delar av ekonomin har både den inhemska och exportmarknadernas efterfrågan kollapsat eller fallit dramatiskt. Detta är en ekonomisk chock som saknar motsvarighet i modern historia.

Svenska företag och företagare för nu en kamp för överlevnad. Det kapital som finns i företagen och hos ägarna förbränns snabbt.

Det som händer drabbar enskilda företagare och ägare, men krisen är betydligt mer genomgripande än så. Vad vi just nu riskerar är att de strukturer som utgör basen för hela vårt välstånd slås sönder. Jobb i nyss välmående små och stora företag försvinner i snabb takt. Sverige får färre skattebetalare.

En närmast enig ekonomkår efterlyser också mer kraftfulla åtgärder för att företagen ska kunna övervintra detta. Från Svenskt Näringslivs sida har vi föreslagit konkreta åtgärder på minst fyra procent av BNP. Hittills har regeringen lagt förslag som knappt når upp till hälften av detta.

Det finns en betydande risk för att det som nu görs är otillräckligt. I grunden sunda verksamheter riskerar att slås ut när blodflödet i ekonomin upphör. De som ska leda det ekonomiska återtåget när detta väl är över går under.

Ekonomin står då inte inför en nystart, utan inför ett mödosamt återuppbyggnadsarbete. Hur framtidens ekonomiskpolitiska landskap kommer att se ut avgörs i hög grad just nu.

Det finns de som i detta läge väljer att peka finger mot näringslivet och skuldbelägga svenska företag för att inte vara tillräckligt förberedda och för att nu ”tigga” pengar av staten.

Den bilden är förolämpande för alla de kvinnor och män som just nu kämpar med allt de har för att rädda livsverk och företag som kanske i decennier inte bara försörjt dem själva utan alla de miljoner människor som jobbar i Sveriges företag.

Det bortser också från att detta inte är en kris som på något sätt har orsakats av svenska företagare. Det handlar inte om ansvarslöshet eller bristande framförhållning. Detta är en naturkatastrof och en nedstängning av samhället som slår fullständigt skoningslöst.

Det avspeglar även en helt orealistisk föreställning om vad företagande är. Det finns inga pengabingar i företagen som kan finansiera en övervintring. De värden som nu förstörs i näringslivet ligger inte i kassavalv eller på bankböcker, utan i verksamheter som kan skapa jobb och generera välstånd på konkurrensutsatta marknader. Faller företagen förstörs närmast oöverblickbara ekonomiska värden.

Det politiska valet handlar därför om att rädda företagsekonomiska strukturer - medarbetare, organisationer, produktions- och distributionssystem - som är vårt välstånds förutsättning och grund.

Det kräver att staten på olika sätt går in och hjälper företag att övervintra en katastrof som de helt saknar förskyllan för och som ingen med insikt om hur företagande och kapitalförsörjning fungerar kan kräva att de skulle ha planerat för.

Fyra procent av BNP - eller 200 miljarder kronor - är väldigt mycket pengar. Men det måste sättas i relation till vilka värden som står på spel och - inte minst - till vilken roll det svenska företagandet spelar för samhälle och ekonomi.

2019 betalade svenska företag 143 miljarder bara i bolagsskatt. Och totalt betalade arbetsgivare 215 miljarder i allmän löneavgift. Att grötmyndigt tala om att näringslivet är ute efter skattebetalarnas pengar innebär att man inte förstår att näringslivet i allra högsta grad är dessa skattebetalare.

Statens skuldsättning är låg. Det beror till hög grad på att ett konkurrenskraftigt och effektivt näringsliv betalat in höga skatter under decennier. Att kräva att de pengar som företagen betalat in nu ska användas till att staten ska ta över ägande av företag vore att tvinga svenska företagare att betala för sin egen socialisering. Det vore att bygga in långsiktiga strukturproblem i svensk ekonomi och det vore djupt orättvist.

Vi måste en gång för alla ha detta klart för oss: om det svenska näringslivet inte har möjlighet att övervintra denna kris så kommer konsekvenserna att bli förödande. Varje krona som nu utlovas i krisåtgärder beror på att vi har ett fungerande näringsliv som har förmåga att betala skatter. Varje krona som nu kan lånas upp av staten bygger på att det finns en tillit till att svensk ekonomi har en framtid - det vill säga att vi har livskraftiga företag.

Fredrik Persson

Sven-Olof Gudmundsson

Marcus Kristiansson

Åke Svensson

Jan-Olof Jacke

Björn Alvengrip

Eva Domanders

Lennart Evrell

Anders Fröberg

Fredrik Gren

Claes Hansson

Maud Olofsson

Maud Spencer

Carin Stoeckmann

Anders Svensson

Artikelförfattarna är ledamöter i Svenskt Näringslivs verksamhetsstyrelse.


Innehåll från AJ ProdukterAnnons

Trendspaning: Kontorets roll som mötesplats ökar

Ökad flexibilitet kommer sannolikt att prägla framtidens arbetsplatser. När kontoret går från arbetsplats till att också bli mer av mötesplats ställs krav på att utveckla och ta fram möbler som matchar våra nya behov.

Möbler som får dig att må bra 

Att jobba mer mobilt med hjälp av digital teknik är inget nytt. Det är en utveckling som pågått länge, men som det senaste året har tagit ett stort steg framåt. Samtidigt spås kontoret en viktig roll även framöver, men på ett annat sätt än tidigare. 

Många värderar kontoret mer som mötesplats i dag och allt fler företag fokuserar på det sociala och kreativa samspelet genom att satsa på trivsamma arbetsytor bortom skrivbordet. Fåtöljer och soffor med ljudisolerade sidor är exempel på hur man kan skapa ett rum i rummet. Det handlar helt enkelt om att forma en plats som får människor och idéer att växa - där du känner dig välkommen, bekväm och inspirerad. 

– Precis som när man inreder sitt hem tillsammans med familjen ska man inreda kontoret tillsammans med medarbetarna. Det ska vara representativt för gäster, funktionellt för medarbetarna samt med mysfaktor för avslappnat möte och umgänge, säger Sebastian Dell Uva, designer vid AJ Produkter.

Han menar att det är dags att släppa det invanda och utforska nya sätt att jobba där inredningen skapar förutsättningarna för rummets olika funktioner. Ett exempel på en innovativ möbel i AJ Produkters sortiment är en ny fåtölj och soffa med USB-uttag i armstödet, så att man kan ladda sin mobil och läsplatta där man sitter.

Lockar fram nya idéer

Med en bra trådlös uppkoppling är du fri att arbeta var som helst på kontoret. Det betyder att du och dina kollegor kan ha ett möte i en soffgrupp likväl som runt konferensbordet – allt för att kunna tänka fritt och locka fram nya idéer. 

Rätt inredning kan också bidra till att öka såväl kreativitet som effektivitet och vår förmåga att samarbeta. Det innebär att vi kommer att se andra typer av arbetsmöbler i framtiden. Möbler som hjälper dig att tänka och ladda om. Med färger och former som både gör dig glad och får dig att må bra på jobbet.

– Jag tror på olika typer av flexibla konstellationer som förenklar rörelse och skapar nya möjligheter för användaren i sitt arbete i rummet. Människan är inte statisk och därför bör inte arbetsplatsen heller vara det. Det kommer bli enklare för användaren att individanpassa sitt arbete i rummet på egen hand, säger Sebastian Dell Uva.

Loungemöbler

Ett konkret exempel är loungemöbler som är anpassade för att skapa en behaglig känsla. Lounge syftar på ett område vars syfte är att erbjuda avkoppling, till exempel i foajén till ett hotell. Men i dag finns ett stort utbud för olika miljöer som exempelvis kontor. 

Möbler som får dig att må bra 

 

 

Mer från AJ Produkter

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med AJ Produkter och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?