ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS

Regeringen förvanskar etableringsjobben

  • Etableringsjobben bygger på aktivt deltagande från arbetsmarknadens parter, till exempel när det gäller kontroll och stävjande av missbruk av etableringsjobb. Utan denna kontroll blir risken för fusk och utnyttjande av människor stor, skriver Martin Linder, Mattias Dahl och Therese Guovelin. Foto: Jack Mikrut

Arbetsmarknadens parter har kommit överens om en ny anställningsform för att underlätta för nyanlända, etableringsjobben. Men regeringen och samarbetspartierna har försenat och förvanskat modellen och det finns stor risk att den inte blir av, skriver företrädare för LO, Unionen och Svenskt Näringsliv.

Våren 2018 slöt regeringen tillsammans med LO, Unionen och Svenskt Näringsliv en avsiktsförklaring om etableringsjobb. Syftet med etableringsjobben är att få nyanlända och långtidsarbetslösa i arbete och underlätta arbetsgivarnas kompetensförsörjning. Men hela processen har tappat styrfart. 

Regeringen och samarbetspartierna har förvanskat förutsättningarna för parternas principöverenskommelse och frångått den avsiktsförklaring regeringen själv slutit. 

År 2015 ansökte mer än 160 000 personer om asyl i Sverige. Många av dessa människor har nu fått uppehållstillstånd och försöker etablera sig på arbetsmarknaden.

Flyktingar tenderar att vara den migrantgrupp som har svårast att få jobb i Sverige. Rätt hanterat skulle fler av de många nyanlända som kommit till Sverige kunna bidra till att minska brister på arbetsmarknaden. I Sverige finns fortsatt stor efterfrågan på alltifrån undersköterskor till fordonsmekaniker.

Men många nyanlända och utrikesfödda saknar de kunskaper och färdigheter som krävs på svensk arbetsmarknad. Det gör det svårt för dem att få jobb. Över tid har detta lett till att arbetslöshetens sammansättning förändrats. Nu är närmare 60 procent av de arbetslösa på Arbetsförmedlingen födda utomlands.  

LO, Unionen och Svenskt Näringsliv tog därför år 2017 initiativ till en ny modell med ”etableringsjobb” för att fler nyanlända och långtidsarbetslösa ska få arbete.

Syftet med etableringsjobb är att ge nyanlända och långtidsarbetslösa de kunskaper och erfarenheter som efterfrågas på arbetsmarknaden. Anställningen ska normalt kunna leda till en tillsvidareanställning på heltid hos arbetsgivaren. Arbetstagaren ska ges möjlighet att delta i SFI och annan kortare utbildning som arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om.

Den som har ett etableringsjobb får lön från arbetsgivaren och en individersättning från staten vilket sammantaget ger en skälig disponibel inkomst.

Etableringsjobben är utformade i den konstruktiva anda som oftast råder i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Det är arbetsmarknadens parter, inte staten, som har huvudansvaret för att säkra kvaliteten i modellen. 

Etableringsjobben bygger på aktivt deltagande från arbetsmarknadens parter, till exempel när det gäller kontroll och stävjande av missbruk av etableringsjobb. Utan denna kontroll blir risken för fusk och utnyttjande av människor stor. Fack och arbetsgivare är överens om att bland annat inrätta en partssammansatt nämnd för tillämpning och efterlevnad av förbundsavtal om etableringsjobb.

Våren 2018 ställde sig regeringen alltså bakom parternas principöverenskommelse. En avsiktsförklaring om etableringsjobb presenterades. I den var regeringen och parterna överens om att införa en modell för ”anställning hos en arbetsgivare som omfattas av ett kollektivavtal om etableringsjobb”. Ambitionen var att modellen skulle vara på plats under andra halvåret 2019.

Men sedan avsiktsförklaringen slöts har hela processen tappat styrfart. Regeringen har under det senaste året ägnat stor kraft åt förvanska och förfela parternas modell med etableringsjobb utifrån kraven från C och L, istället för att hedra avtalet med parterna.

Av parternas principöverenskommelse följer att den kollektivavtalsreglerade formen av etableringsjobb endast kan komma i fråga för företag med kollektivavtal och vid uthyrning av arbetskraft endast när arbetstagaren arbetsleds av representant från sin egen arbetsgivare 

Parterna konstaterar att om regeringen och/eller andra riksdagspartier vill utveckla ett nytt statligt lönestöd för nyanlända och långtidsarbetslösa utanför principöverenskommelsens förutsättningar så åligger det dem att utarbeta formerna för detta, med beaktande av att det då inte kan bli fråga om etableringsjobb inom ramen för principöverenskommelsen. 

Nu är det hög tid för regeringen att stå upp för avsiktsförklaringen med arbetsmarknadens parter. Sveriges nyanlända och långtidsarbetslösa har väntat tillräckligt länge. Nu är det hög tid för bättre vägar in på arbetsmarknaden genom införande av etableringsjobb.

Mattias Dahl Vice VD Svenskt Näringsliv 

Therese Guovelin, förste vice ordförande LO

Martin Linder ordförande Unionen

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer