1515
Annons

Regeringen förvanskar etableringsjobben

Arbetsmarknadens parter har kommit överens om en ny anställningsform för att underlätta för nyanlända, etableringsjobben. Men regeringen och samarbetspartierna har försenat och förvanskat modellen och det finns stor risk att den inte blir av, skriver företrädare för LO, Unionen och Svenskt Näringsliv.

Våren 2018 slöt regeringen tillsammans med LO, Unionen och Svenskt Näringsliv en avsiktsförklaring om etableringsjobb. Syftet med etableringsjobben är att få nyanlända och långtidsarbetslösa i arbete och underlätta arbetsgivarnas kompetensförsörjning. Men hela processen har tappat styrfart. 

Regeringen och samarbetspartierna har förvanskat förutsättningarna för parternas principöverenskommelse och frångått den avsiktsförklaring regeringen själv slutit. 

År 2015 ansökte mer än 160 000 personer om asyl i Sverige. Många av dessa människor har nu fått uppehållstillstånd och försöker etablera sig på arbetsmarknaden.

Flyktingar tenderar att vara den migrantgrupp som har svårast att få jobb i Sverige. Rätt hanterat skulle fler av de många nyanlända som kommit till Sverige kunna bidra till att minska brister på arbetsmarknaden. I Sverige finns fortsatt stor efterfrågan på alltifrån undersköterskor till fordonsmekaniker.

Men många nyanlända och utrikesfödda saknar de kunskaper och färdigheter som krävs på svensk arbetsmarknad. Det gör det svårt för dem att få jobb. Över tid har detta lett till att arbetslöshetens sammansättning förändrats. Nu är närmare 60 procent av de arbetslösa på Arbetsförmedlingen födda utomlands.  

LO, Unionen och Svenskt Näringsliv tog därför år 2017 initiativ till en ny modell med ”etableringsjobb” för att fler nyanlända och långtidsarbetslösa ska få arbete.

Syftet med etableringsjobb är att ge nyanlända och långtidsarbetslösa de kunskaper och erfarenheter som efterfrågas på arbetsmarknaden. Anställningen ska normalt kunna leda till en tillsvidareanställning på heltid hos arbetsgivaren. Arbetstagaren ska ges möjlighet att delta i SFI och annan kortare utbildning som arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om.

Den som har ett etableringsjobb får lön från arbetsgivaren och en individersättning från staten vilket sammantaget ger en skälig disponibel inkomst.

Etableringsjobben är utformade i den konstruktiva anda som oftast råder i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Det är arbetsmarknadens parter, inte staten, som har huvudansvaret för att säkra kvaliteten i modellen. 

Etableringsjobben bygger på aktivt deltagande från arbetsmarknadens parter, till exempel när det gäller kontroll och stävjande av missbruk av etableringsjobb. Utan denna kontroll blir risken för fusk och utnyttjande av människor stor. Fack och arbetsgivare är överens om att bland annat inrätta en partssammansatt nämnd för tillämpning och efterlevnad av förbundsavtal om etableringsjobb.

Våren 2018 ställde sig regeringen alltså bakom parternas principöverenskommelse. En avsiktsförklaring om etableringsjobb presenterades. I den var regeringen och parterna överens om att införa en modell för ”anställning hos en arbetsgivare som omfattas av ett kollektivavtal om etableringsjobb”. Ambitionen var att modellen skulle vara på plats under andra halvåret 2019.

Men sedan avsiktsförklaringen slöts har hela processen tappat styrfart. Regeringen har under det senaste året ägnat stor kraft åt förvanska och förfela parternas modell med etableringsjobb utifrån kraven från C och L, istället för att hedra avtalet med parterna.

Av parternas principöverenskommelse följer att den kollektivavtalsreglerade formen av etableringsjobb endast kan komma i fråga för företag med kollektivavtal och vid uthyrning av arbetskraft endast när arbetstagaren arbetsleds av representant från sin egen arbetsgivare 

Parterna konstaterar att om regeringen och/eller andra riksdagspartier vill utveckla ett nytt statligt lönestöd för nyanlända och långtidsarbetslösa utanför principöverenskommelsens förutsättningar så åligger det dem att utarbeta formerna för detta, med beaktande av att det då inte kan bli fråga om etableringsjobb inom ramen för principöverenskommelsen. 

Nu är det hög tid för regeringen att stå upp för avsiktsförklaringen med arbetsmarknadens parter. Sveriges nyanlända och långtidsarbetslösa har väntat tillräckligt länge. Nu är det hög tid för bättre vägar in på arbetsmarknaden genom införande av etableringsjobb.

Mattias Dahl Vice VD Svenskt Näringsliv 

Therese Guovelin, förste vice ordförande LO

Martin Linder ordförande Unionen


Debatt: Staten måste möta näringslivet i Sälen

När basindustrin ropar ställer staten upp med resurser. Det är hög tid att staten också förstår vikten av en fungerande besöksnäring, skriver företrädare för besöksnäringen i Sälenfjällen.  

Foto:Jack Mikrut

Sälenfjällen är norra Europas största fjälldestination (världens 16:e största) och befinner sig i en expansionsfas av aldrig skådat slag och med ett investeringstryck som vi tidigare inte trott var möjligt. Från att ha varit en vinterdestination sker i dag en snabb förflyttning mot en omfattande helårsverksamhet. Den närmaste tioårsperioden kan vi räkna med nya investeringar motsvarande 480 000 kronor/kommuninvånare vilket torde vara unikt i vårt land. Samma investeringstakt i Stockholms stad skulle innebära 480 miljarder kronor.

Besöksnäringen nämns allt oftare som en framtidsbransch med hög tillväxttakt och ökad sysselsättning. Den nämns som en basnäring med allt större betydelse både nationellt och regionalt. Besöksnäringen kan inte flyttas, den skapar jobb och tillväxt där den befinner sig. Tillväxttakten i Sälenfjällen är hög och i dag sysselsätter näringen i vår kommun drygt 8.000 personer vintertid. Det är en extremt hög siffra för en kommun med 10 000 invånare. Omräknat i årsarbeten motsvarar dagens sysselsättning drygt 2 500 årsarbeten.  

Sälenfjällen är under stora delar av året Dalarnas i särklass största stad. Vi hyser under högsäsong en befolkning motsvarande Västerås och brukar tala om en ”stad på fjället”. En stad på fjället behöver sin infrastruktur och den har vi till största delen skapat på egen hand. Vår kommun kan i dag erbjuda näringen både el-, avlopp- och vattenförsörjning i en omfattning som är relevant och utbyggnaden fortsätter i snabb takt. 

Men möjligheten att ta sig till och från Sälenfjällen följer inte riktigt den utvecklingstakt som näringen och kommunen kunnat förvänta sig. Vi för en ständig dialog med Trafikverket om förbättring/investering i vägnätet och arbetar i dag fokuserat med tillkomsten av ytterligare laddinfrastruktur längs våra tillfartsvägar liksom frågan om etablering av järnväg fram till Sälenfjällen. 

När den traditionella basindustrin kallar, då ställer statsmakten upp mangrant och bygger vägar och tågräls, man erbjuder trafikplikt för flyg, utbildningar och allt annat som kan vara bra för den lokala utvecklingen. 

Men vi har en annan upplevelse. Även om vår näring på högsta politiska nivå framhålls som viktig och prioriterad är det oftast enbart en läpparnas bekännelse. Vår näring är inte lika konkret och påtaglig som den traditionella med sina stora skorstenar och mullrande fabriker. Vår näring bygger till stor del på tjänsteleverens, den är fördelad över många arbetsställen och blir därför inte lika påtaglig och konkret.

Hade det varit fråga om en nyetablering av en aktör från traditionell basindustri, med tusentals arbetstillfällen uppe på en fjällsida, hade det sannolikt varit en smal sak att säkra både relevanta väguppgraderingar, rälsbyggnation och att säkra tillgängligheten via en allmän trafikplikt till vår flygplats. 

Men nu är det inte den traditionella basindustrin vi driver och utvecklar, utan landets största och mest avancerade besöksnäringsdestination. Då hamnar frågan, plötsligt, i en annan dager. Vi ser ofantliga möjligheter för en fortsatt, och hållbar, utveckling i Sälenfjällen. Vi kommer att kunna anställa ännu fler medarbetare året runt och kommer att kunna locka ytterligare spetskompetens till våra företag. 

Få besöksorter kan mäta sig med Sälenfjällen vad beträffar möjligheter till att bedriva aktiv hälsofrämjande verksamhet för unga, medelålders och äldre besökare.

Vi kommer att kunna erbjuda en säker framtid med nytt boende och en prioriterad skola för dem som vill flytta till oss. Vi kommer att kunna utvecklas som destination tillsammans med dem som kommer hit.

Men då måste staten möta upp på samma sätt som man gör när den traditionella näringen kallar. Vi ser framför oss att staten:

Genomför nu planlagda väginvesteringar.

Beslutar om trafikplikt till Scandinavian Mountains Airport.

Stöder oss i våra satsningar på en ökad elektrifiering och vätgasdrift/produktion.

Bistår oss i etableringen av järnvägen från Malungsfors fram till Sälen. 

Stefan Sjöstrand, VD SkiStar AB

Tomas Berg, Destinationschef SkiStar Sälen

Johan Thorn, VD Stöten i Sälen AB

Gustav Eriksson, VD Kläppen Ski Resort AB

Gunnar Lenman, vd Scandinavian Mountains Airport 

Anders Bjernulf, VD Destination Sälenfjällen 

Hans Unander, KSO Malung-Sälens kommun

 

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?