1515

Regeringen försämrar visselblåsarfunktionen

Ett nytt förslag om skydd för personer som påtalar missförhållanden riskerar att byråkratisera företagen och skapa sämre skydd för enskilda. Det måste vara säkert för anställda att vara visselblåsare - även i koncernföretag, skriver chefsjuristerna för en rad stora företag.

BLÅS AV. Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark presenterar förslaget om stärkt skydd för visselblåsare som väsentligt undergräver skyddet för personer som larmar, skriver en rad chefsjurister för större företag.
BLÅS AV. Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark presenterar förslaget om stärkt skydd för visselblåsare som väsentligt undergräver skyddet för personer som larmar, skriver en rad chefsjurister för större företag.Foto:Henrik Montgomery/TT

Regeringen har nyligen lämnat propositionen ”Genomförande av visselblåsardirektivet” till riksdagen. Den innehåller förslag till en ny lag om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden. Vi, liksom de flesta stora koncerner, har redan väl fungerande frivilliga visselblåsarsystem och är måna om att säkerställa uppgiftslämnarnas rättigheter. Det gynnar både arbetsgivare och anställda att potentiella lagöverträdelser och andra missförhållanden rapporteras och hanteras på ett korrekt sätt och att den som rapporterar sådana missförhållanden (visselblåsaren) skyddas.

Men på en punkt leder det nya lagförslaget om genomförande av EU-direktivet till ett sämre skydd för visselblåsare än i dag. Det föreslås nämligen att privata företag med fler än 249 anställda inte får dela interna rapporteringskanaler och förfaranden. Det innebär att varje företag - med fler än 249 anställda - i en koncern kommer att behöva skapa sitt eget oberoende visselblåsarsystem. I dag har flertalet stora internationella koncerner som är organiserade i olika juridiska personer i olika länder en gemensam visselblåsarfunktion för hela koncernen. Att en sådan koncern tvingas skapa skilda visselblåsarsystem för varje juridisk person med fler än 249 anställda innebär svårigheter och ökade kostnader för koncernen, men framför allt undergrävs skyddet för visselblåsare väsentligt. 

En anställd kan förmodas vara mindre benägen att rapportera missförhållanden till en lokal visselblåsarfunktion när den berörda personen, dvs. den person som pekas ut, är den anställdes chef eller kollega. Krav på lokala visselblåsarsystem medför därför en risk att färre rapporter lämnas. 

En central visselblåsarfunktion har bättre möjligheter att säkerställa fullt skydd och konfidentialitet och en oberoende utredning jämfört med flera lokala rapporteringskanaler där det blir fler personer, sannolikt närmare visselblåsaren, som hanterar rapporterna.

Visselblåsarärenden täcker en mängd områden såsom exempelvis mänskliga rättigheter, korruption, hälsa och säkerhet, privatliv, konkurrensrätt och lagöverträdelser i allmänhet. Visselblåsare skyddas bättre om deras rapporter hanteras av en central funktion i koncernen, skapad för denna uppgift och med nödvändig kompetens, professionalism, erfarenhet och resurser. Det ger lika hantering av likartade ärenden, god kvalitet på utredningarna och tryggar att erforderlig juridisk kompetens finns för hantering även av ärenden som det lokala bolaget saknar erfarenhet och kompetens att hantera.

Utan en gemensam visselblåsarfunktion får koncernledningen sämre kännedom om visselblåsarärenden inom koncernen och följaktligen försämrade möjligheter att säkerställa att koncernens policyer på området tillämpas korrekt och på ett enhetligt sätt. Även koncernledningens möjligheter att övervaka och agera mot lokala bolags eventuella repressalier mot visselblåsare försvåras om krav på lokala visselblåsarsystem införs för koncerner. Likaså försämras en koncerns möjligheter att på ett snabbt och effektivt sätt åtgärda eventuella liknande brister som de som rapporterats, som kan finnas i andra delar av organisationen. Avsaknaden av en gemensam visselblåsarfunktion skulle således väsentligt begränsa möjligheten för styrelsen i moderbolaget och för koncernledningen att i enlighet med tillämpliga bolagsstyrningsprinciper organisera koncernen och identifiera och motverka oegentligheter på ett effektivt sätt. 

Genomförs propositionens lagförslag försvåras alltså för många svenska moderbolag med dotterbolag utomlands att efterkomma visselblåsardirektivets syfte att säkerställa skyddet av visselblåsare och att inkomna rapporter hanteras effektivt. Idag leds dessa koncerners interna kontrollfunktioner för ledning, regelefterlevnad, hållbarhet, juridik, integritet, internrevision med mera från det svenska moderbolaget i Sverige. Det innebär en effektiv ledning och uppföljning av visselblåsarfunktionen genom hela koncernen. Härigenom skapas ett förtroendefullt system som skyddar visselblåsare och kan omhänderta rapporter (oavsett var i koncernen de har uppstått) på ett professionellt sätt i enlighet med tillämplig lag. 

Ett antal andra stora EU-baserade bolag delar vår uppfattning. I visselblåsardirektivet anges inte uttryckligen att koncerner inte får skapa en gemensam visselblåsarfunktion. 

Sammanfattningsvis anser vi att propositionen måste ändras så att den tillåter en möjlighet för koncerner att ha en gemensam visselblåsarfunktion. Vi uppmanar därför regeringen att agera på EU-nivå för att få till en ändrad och ändamålsenlig tolkning av visselblåsardirektivet som möjliggör delade rapporteringskanaler och förfaranden även för koncernföretag med fler än 249 anställda. I vart fall bör riksdagens antagande av propositionen avvaktas till senare i höst så att det kan undvikas att Sverige inför en egen unik ordning innan det klarlagts hur andra EU-länder kommer att genomföra visselblåsardirektivet i denna del.

Chefsjuristerna:

Brian S. Belanger, Husqvarna AB

Jonas Bergstrand, SSAB AB

Fredrik Björkstedt, H&M Hennes & Mauritz AB

Annika Bäremo, Saab AB

Xavier Dedullen, Telefonaktiebolaget LM Ericsson

Caroline Fellenius-Omnell, Skanska AB

Sofia Frändberg, AB Volvo

Anne Gynnerstedt, Vattenfall AB

Torbjörn Hallberg, Swedish Orphan Biovitrum AB

Petra Hedengran, Investor AB

Marie-Louise Heiman, Swedish Match AB

Maria Hemberg, Volvo Car Corporation

Lisa Lagerwall, Sweco AB

Andreas Lüning, Siemens AB

Mathias Lyon, AB SKF

Per Lyrvall, Stora Enso Oyj

Joakim Månsson, Bonava AB 

Håkan Osvald, Atlas Copco AB

Mikael Schmidt, Essity AB

Åsa Thunman, Sandvik AB

Mikael Östman, AB Electrolux

John Wahlstedt, Svenskt Näringsliv och

Göran Grén, avdelningschef Företagsjuridik, Svenskt Näringsliv  

 


Innehåll från SAVRAnnons

Så undviker du avgifterna som äter ditt fondsparandes vinst

76 procent av vuxna svenskar sparar i fonder, antingen privat eller genom tjänstepensionen. Dock är kunskapen låg om vad fondavgiften kostar, hur den påverkar ens vinst samt hur man enkelt kan minimera sina fondavgifter.

När man köper en fond, betalas i de allra flesta fall en avgift i ersättning till fondförvaltaren. Ju mer aktivt förvaltad fonden är, desto högre är i regel avgiften. Vad många inte vet är att fondförmedlarna, exempelvis banker och nätbanker, ofta tar ut ett arvode för att sälja fonderna vidare till sina kunder. Denna fondprovision, även kallad kickback, är ofta lika stor som ersättningen till fondförvaltaren. Förenklat kan man därför säga att hälften av fondavgiften man betalar går till förvaltaren av fonden, och hälften går till banken. 

Miljarder i provision till bankerna

Enligt SVT betalade svenska sparare och framtida pensionärer ca 35 miljarder kronor i avgifter under 2020. En betydande del av dessa avgifter går till de förmedlande bankerna, och utgör en stor del av deras vinster. 

Detta system är kritiserat och till och med förbjudet i länder som Storbritannien, Nederländerna och Schweiz. Så sent som i februari 2021 meddelade Finansinspektionen att de vill att fondprovisioner ska förbjudas, bland annat för att de anser att det finns en intressekonflikt mellan spararna och förmedlarna: Genom att rekommendera fonder med dyra avgifter, tjänar fondförmedlaren mer pengar.

Halvera dina fondavgifter och optimera din vinst

Spartjänsten Savr ger rabatt på fondavgifterna: Istället för att ta en fondprovision, ger Savr tillbaka provisionen till dig som sparare. Där behöver du inte starta ett helt nytt sparande, utan kan enkelt flytta ditt befintliga innehav till plattformen för att ta del av de rabatterade avgifterna. Läs mer om erbjudandet och hur en flytt går till på savr.com.

Om Savr:

Savr är spartjänsten som ger sina kunder 30-50% rabatt på fondavgifterna jämfört med bankerna, men med samma statliga garantier och skydd som banken.

Till skillnad från banker och nätbanker betalar Savr tillbaka fondprovisionen till sina kunder. Detta resulterar i att de kan erbjuda samma fonder som bankerna, men till lägre avgifter. Istället för fondprovision tar de endast en fast plattformsavgift på 0,09%.

Savr har över 65 000 sparare, och var 10:e minut flyttas ett sparande till savr.com.

 

Mer från SAVR

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SAVR och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?