1515

Regeringen behöver lika tuff plaststrategi som företagen

DEBATT. Sverige måste ta fram en plaststrategi med målet att alla förpackningar på den svenska marknaden ska vara återvinningsbara om fem år. Företagen har satt upp ambitiösa mål, nu måste regeringen göra samma sak för hela nationen. Vi behöver plasten mer än någonsin och därför är det avgörande att vi börjar använda den på ett hållbart sätt, skriver hållbarhetscheferna för Ikea, H&M, NCC och Spendrups, med flera.

Foto:Jessica Gow

De senaste åren har miljödebatten haft stort fokus på plastnedskräpning. I debatten om problemen är det lätt att glömma bort att plast också är ett fantastiskt material som kan bidra med oräkneliga lösningar på klimat- och miljöproblem.

Vi behöver plasten mer än någonsin och det är just därför det är avgörande att vi börjar använda plast till rätt saker och på ett hållbart sätt. Framför allt måste plasten cirkulera bättre i våra kretslopp – utan att tappa sin kvalitet. För att det ska kunna ske krävs politisk styrning.

Vi ser positivt på att regeringen arbetar med plastfrågorna men vi vill se att politiken tar ett bredare grepp om frågorna. Sverige behöver en plaststrategi. Vi behöver mål och konkreta förslag som driver plastanvändningen i rätt riktning.

Circular Sweden har ett antal förslag på vad en svensk plaststrategi bör sätta fokus på. Sveriges forskning och näringsliv tar just nu en rad olika initiativ för att skapa en mer hållbar plastanvändning och det är dags att politiken stakar ut en tydligare gemensam riktning.

En målsättning för Sveriges plastanvändning 2030 bör vara att:

* 2025 ska nära 100 procent av produktionsspill och rena plastflöden från industrin materialåtervinnas.

* 2030 ska minst 70 procent av alla plastprodukter vara tillverkade av förnybar/återvunnen råvara.

* 2030 ska minst 70 procent av allt plastavfall materialåtervinnas eller återanvändas.

En målsättning för plastförpackningar bör vara att:

* 2025 ska alla förpackningar på svenska marknaden vara återvinningsbara.

* 2030 ska minst 70 procent av plastförpackningarna återvinnas eller återanvändas.

* 2030 ska alla förpackningar produceras av förnybar eller återvunnen råvara.

För att klara de här målsättningarna behöver både näringslivet och politiken agera. Innovation och forskning måste stimuleras. Produkter behöver designas så att de kan återanvändas och återvinnas. Andelen återvunnet material måste också öka kraftigt i produkter.

Regeringens utredare av hållbara plastmaterial har tidigare presenterat värdefulla idéer. Dessvärre angav inte utredningen vilka åtgärdsförslag som är mest prioriterade. Vi vill därför lyfta fram fem åtgärder som regering och riksdag bör prioritera framöver:

* Ställ krav på marknaden att på sikt öka återvinningsbarheten och återanvändbarheten, samt andelen återvunnet material i plastprodukter. Kraven bör vara kvantitativa och långsiktiga; marknaden måste få tid att anpassa sig. Detta är något som behöver utredas i samråd med industrin.

* Skapa tydliga incitament för att använda mindre jungfrulig fossil plast. Regeringen bör tillsätta en statlig utredning med uppdraget att föreslå lämpliga styrmedel för en ökad användning av återvunnen plastråvara inom industrin. Förslag som brukar tas upp i debatten är fossil skatt, materialåtervinningscertifikat, investeringsbidrag, märkning, information, designutbildning och massbalanssystem. Det är dags att bestämma vilka åtgärder som leder till en snabb och effektiv omställning.

* Ställ krav vid offentlig upphandling på att produkter ska kunna återanvändas, återvinnas och vara tillverkade av återvunnet material. Upphandlingsmyndigheten bör få i uppdrag att utveckla kravkriterier för cirkulär upphandling, med fokus på att öka andelen återanvändningsbara och återvinningsbara produkter samt öka användningen av återvunnen råvara.

* Förbättra och förtydliga systemet med utökat producentansvar. Producentansvaret behöver premiera producenter som förenklar återbruk eller återvinning samt använder återvunnet material, exempelvis genom utökad differentiering av avgifter. Regeringen bör också initiera en harmonisering på EU-nivå av producentansvarskriterier och differentierade avgifter.

* Inrätta ett plastkunskapscentrum. Regeringen bör inrätta ett plastkunskapscentrum som sprider kunskap om plast, miljöpåverkan och effekten av olika styrmedel i utbildningssyfte för både industri och akademi.

Flera av oss företag har satt ambitiösa mål och hittat nya lösningar för att cirkulera plast. Axfood och dagligvaruhandeln har redan antagit mål om att alla plastförpackningar ska vara materialåtervinningsbara 2022 och producerade i förnybar eller återvunnen råvara 2030.

H&M och Ikea har satt upp mål om att använda 100 procent återvunna eller hållbara/förnybara material i alla produkter 2030. Tarkett ska omvandla allt fler gamla plastgolv till nya. Spendrups Bryggeri använder 2 500 ton återvunnen plast i pet-flaskorna varje år och går i år över till mer återvunnet material även i annat förpackningsmaterial av plast. Coca-Cola European Partners i Sverige ska nu bli först i världen med 100 procent återvunnen plast i sina pet-flaskor.

Nu vill vi att även regeringen sätter ambitiösa mål för nationen. Inte minst för att Sverige ska kunna nå målet om att bli världens första fossilfria välfärdsland 2045. Plastfrågorna är synnerligen relevanta för både miljö-, klimat-, forsknings- och näringspolitiken.

Vi vill att Sverige tar snabbare steg mot en cirkulär plastanvändning. Nationellt genom att ta fram en plaststrategi med fokus på ovanstående punkter och internationellt genom att driva utvecklingen av EU:s ambitioner och regelverk mer aktivt. En sådan utveckling kommer att minska koldioxidutsläppen och driva på en mer hållbar plastanvändning.

 

Anders Wijkman, ordförande, Circular Sweden
Cathrine Westerlind, hållbarhetsansvarig, Coca-Cola European Partners
Anna Lidström, hållbarhetschef, Spendrups Bryggeri
Jonas Carlehed, hållbarhetschef, Ikea
Christina Lindbäck, hållbarhetschef, NCC
Dag Duberg, nordisk hållbarhetschef, Tarkett
Eva Karlsson, vd, Houdini Sportswear
Felicia Reuterswärd, hållbarhetschef, H&M Sverige
Nazdaneh Yarahmadi, forskningschef, plastprodukter, RISE
Åsa Domeij, hållbarhetschef, Axfood
Ellen Einebrant, kommunikationschef, Återvinningsindustrierna


Innehåll från FalckAnnons

Räddningsföretaget som har innovation i generna

Pandemins eftereffekter på vården tros pågå i år framöver. Samtidigt presenterar Falck innovationer som kan lätta vårdskulderna. ”Det senaste året har påvisat behovet av en mobil vård”, säger Uno Lundberg, vd på Falck Emergency.

Ända sedan starten 1906 har Falck varit en av de mest framstående innovatörerna inom industriell räddningstjänst, mobil vård och numera också hälsa. Efter att grundaren Sophus Falck med egna ögon fick se och uppleva kaoset kring en av de största bränderna i dansk historia var målet att utforma ett organiserat och kvalitativt räddningsarbete. Det var på den vägen den första motordrivna ambulansen kom till. Men i dag, mer än 100 år senare, ser utmaningarna annorlunda ut.

Läs mer om hur Falck stödjer samhället här

Precis som resten av samhället har Falck haft ett tufft år till följd av coronapandemin, men tack vare deras påhittighet och lösningsorienterade organisation har de lyckats jobba sig förbi flera av de stora utmaningarna. Vidare berättar Uno Lundberg berättar att den första och mest akuta krisen för Falcks del var behovet av skyddsutrustning till personalen: 

– Tidigt under pandemin bestämde vi att ingen anställd i en Falck-ambulans skulle jobba utan en fullständig och relevant skyddsutrustning. När våra lager började sina och leveranserna slutade komma fick vi nys om en plastfabrik uppe vid Höga Kusten som snabbt kunde ställa om sin verksamhet. Tre dagar senare fick vi fram en prototyp för ett visir som vi sen har fortsatt utveckla. 

Modern och mobil vård efterfrågas

Framtagningen av visiren började i april 2020 och i dag är plastfabriken en verksamhet som levererar till fler kunder än bara Falck. Uno Lundberg pekar på plastfabriken som ett tydligt exempel på vikten av inhemsk produktion under en kris där efterfrågan på skyddsmaterial har varit stort.

Pandemin har det senaste året också visat på behovet av en modern och mobil vård. Ett sådant exempel är Falcks läkarbilar som innebär att ett team av en läkare och en undersköterska åker hem till patienter i stället för att de ska behöva åka in till sjukhusen.

– I nuläget används läkarbilarna för att genomföra undersökningar och behandlingar hemma hos patienterna. Men vi tittar även på hur mobil sjukvård i form av röntgen eller ultraljud kan användas för att undvika onödiga sjukhusbesök och för att vården ska kunna påbörjas redan i ambulanserna på väg in till sjukhusen, säger Uno Lundberg.

Företagshistorien präglas av innovation

Följdeffekterna av den pågående pandemin tror Uno Lundberg kommer tynga samhället i många år framöver och vårdskulden som var påtaglig redan innan coronakrisen kommer fortsätta öka. För att utveckla en mer proaktiv vård och effektivisera resurserna kan de mobila vårdtjänsterna göra skillnad menar han.

– Tittar man 20 år tillbaka i tiden var ambulanser en logistikenhet med två brandmän i förarhytten och en patient i baksätet. I dag är ambulanser snarare en rullande akutmottagning. Följer vi den trendutvecklingen kommer vi i framtiden genomföra enklare operationer hemma hos patienterna, säger han och fortsätter:

– Vi undersöker hela tiden hur vi kan göra vården bättre. Vi har hittat nya lösningar sedan 1906 och har innovation i vår historia – alltifrån den första motordrivna ambulansen till morgondagens digitala och mobila vård. Det ligger i Falcks DNA helt enkelt.

Fakta:
Falck är en global aktör inom beredskap, räddning, rehabilitering, vård och hälsa med över 27 000 medarbetare i 30 länder. Falcks huvudägare är Lundbeckfonden, en stiftelse som under de senaste åren har delat ut mer än 2,5 miljarder kronor till vetenskaplig forskning.

Läs mer om Falck här 

Mer från Falck

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Falck och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?