Annons

Regeringen behöver lika tuff plaststrategi som företagen

DEBATT. Sverige måste ta fram en plaststrategi med målet att alla förpackningar på den svenska marknaden ska vara återvinningsbara om fem år. Företagen har satt upp ambitiösa mål, nu måste regeringen göra samma sak för hela nationen. Vi behöver plasten mer än någonsin och därför är det avgörande att vi börjar använda den på ett hållbart sätt, skriver hållbarhetscheferna för Ikea, H&M, NCC och Spendrups, med flera.

Foto:Jessica Gow

De senaste åren har miljödebatten haft stort fokus på plastnedskräpning. I debatten om problemen är det lätt att glömma bort att plast också är ett fantastiskt material som kan bidra med oräkneliga lösningar på klimat- och miljöproblem.

Vi behöver plasten mer än någonsin och det är just därför det är avgörande att vi börjar använda plast till rätt saker och på ett hållbart sätt. Framför allt måste plasten cirkulera bättre i våra kretslopp – utan att tappa sin kvalitet. För att det ska kunna ske krävs politisk styrning.

Vi ser positivt på att regeringen arbetar med plastfrågorna men vi vill se att politiken tar ett bredare grepp om frågorna. Sverige behöver en plaststrategi. Vi behöver mål och konkreta förslag som driver plastanvändningen i rätt riktning.

Circular Sweden har ett antal förslag på vad en svensk plaststrategi bör sätta fokus på. Sveriges forskning och näringsliv tar just nu en rad olika initiativ för att skapa en mer hållbar plastanvändning och det är dags att politiken stakar ut en tydligare gemensam riktning.

En målsättning för Sveriges plastanvändning 2030 bör vara att:

* 2025 ska nära 100 procent av produktionsspill och rena plastflöden från industrin materialåtervinnas.

* 2030 ska minst 70 procent av alla plastprodukter vara tillverkade av förnybar/återvunnen råvara.

* 2030 ska minst 70 procent av allt plastavfall materialåtervinnas eller återanvändas.

En målsättning för plastförpackningar bör vara att:

* 2025 ska alla förpackningar på svenska marknaden vara återvinningsbara.

* 2030 ska minst 70 procent av plastförpackningarna återvinnas eller återanvändas.

* 2030 ska alla förpackningar produceras av förnybar eller återvunnen råvara.

För att klara de här målsättningarna behöver både näringslivet och politiken agera. Innovation och forskning måste stimuleras. Produkter behöver designas så att de kan återanvändas och återvinnas. Andelen återvunnet material måste också öka kraftigt i produkter.

Regeringens utredare av hållbara plastmaterial har tidigare presenterat värdefulla idéer. Dessvärre angav inte utredningen vilka åtgärdsförslag som är mest prioriterade. Vi vill därför lyfta fram fem åtgärder som regering och riksdag bör prioritera framöver:

* Ställ krav på marknaden att på sikt öka återvinningsbarheten och återanvändbarheten, samt andelen återvunnet material i plastprodukter. Kraven bör vara kvantitativa och långsiktiga; marknaden måste få tid att anpassa sig. Detta är något som behöver utredas i samråd med industrin.

* Skapa tydliga incitament för att använda mindre jungfrulig fossil plast. Regeringen bör tillsätta en statlig utredning med uppdraget att föreslå lämpliga styrmedel för en ökad användning av återvunnen plastråvara inom industrin. Förslag som brukar tas upp i debatten är fossil skatt, materialåtervinningscertifikat, investeringsbidrag, märkning, information, designutbildning och massbalanssystem. Det är dags att bestämma vilka åtgärder som leder till en snabb och effektiv omställning.

* Ställ krav vid offentlig upphandling på att produkter ska kunna återanvändas, återvinnas och vara tillverkade av återvunnet material. Upphandlingsmyndigheten bör få i uppdrag att utveckla kravkriterier för cirkulär upphandling, med fokus på att öka andelen återanvändningsbara och återvinningsbara produkter samt öka användningen av återvunnen råvara.

* Förbättra och förtydliga systemet med utökat producentansvar. Producentansvaret behöver premiera producenter som förenklar återbruk eller återvinning samt använder återvunnet material, exempelvis genom utökad differentiering av avgifter. Regeringen bör också initiera en harmonisering på EU-nivå av producentansvarskriterier och differentierade avgifter.

* Inrätta ett plastkunskapscentrum. Regeringen bör inrätta ett plastkunskapscentrum som sprider kunskap om plast, miljöpåverkan och effekten av olika styrmedel i utbildningssyfte för både industri och akademi.

Flera av oss företag har satt ambitiösa mål och hittat nya lösningar för att cirkulera plast. Axfood och dagligvaruhandeln har redan antagit mål om att alla plastförpackningar ska vara materialåtervinningsbara 2022 och producerade i förnybar eller återvunnen råvara 2030.

H&M och Ikea har satt upp mål om att använda 100 procent återvunna eller hållbara/förnybara material i alla produkter 2030. Tarkett ska omvandla allt fler gamla plastgolv till nya. Spendrups Bryggeri använder 2 500 ton återvunnen plast i pet-flaskorna varje år och går i år över till mer återvunnet material även i annat förpackningsmaterial av plast. Coca-Cola European Partners i Sverige ska nu bli först i världen med 100 procent återvunnen plast i sina pet-flaskor.

Nu vill vi att även regeringen sätter ambitiösa mål för nationen. Inte minst för att Sverige ska kunna nå målet om att bli världens första fossilfria välfärdsland 2045. Plastfrågorna är synnerligen relevanta för både miljö-, klimat-, forsknings- och näringspolitiken.

Vi vill att Sverige tar snabbare steg mot en cirkulär plastanvändning. Nationellt genom att ta fram en plaststrategi med fokus på ovanstående punkter och internationellt genom att driva utvecklingen av EU:s ambitioner och regelverk mer aktivt. En sådan utveckling kommer att minska koldioxidutsläppen och driva på en mer hållbar plastanvändning.

 

Anders Wijkman, ordförande, Circular Sweden
Cathrine Westerlind, hållbarhetsansvarig, Coca-Cola European Partners
Anna Lidström, hållbarhetschef, Spendrups Bryggeri
Jonas Carlehed, hållbarhetschef, Ikea
Christina Lindbäck, hållbarhetschef, NCC
Dag Duberg, nordisk hållbarhetschef, Tarkett
Eva Karlsson, vd, Houdini Sportswear
Felicia Reuterswärd, hållbarhetschef, H&M Sverige
Nazdaneh Yarahmadi, forskningschef, plastprodukter, RISE
Åsa Domeij, hållbarhetschef, Axfood
Ellen Einebrant, kommunikationschef, Återvinningsindustrierna


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från SnowflakeAnnons

Snowflake samlar och delar tillförlitlig Covid19-data

Snowflake samlar data på ett och samma ställe för värdefull analys.
Snowflake samlar data på ett och samma ställe för värdefull analys.

Coronapandemin har visat att vi behöver ta del av information på rätt sätt – från pålitliga källor, strukturerat och uppdaterat i realtid. Snowflake tar fasta på detta och samlar tillförlitlig data på sin Cloud Data Platform.

I Snowflakes Data Cloud Platform kan användaren skapa en ”single source of truth” med realtidsdata som samlats in från källor som WHO och John Hopkins-universitet. Data över antalet smittade i världen sammanställs på Snowflake Data Marketplace. Plattformen kan hjälpa företag och organisationer att fatta välgrundade beslut och bli mer datadrivna. 

– Datan är redan förberedd för analys när den ligger på vår plattform vilket gör informationen lätt att hantera. Den är även enkel att kombinera med sin egen data för att skapa en bättre bild över sin verksamhet, säger Sam Bäcknäs, Senior Sales Engineer på Snowflake i Sverige. 

Kombinerar datakällor för värdefull analys

Data över antalet smittade kombineras med data om befolkningstäthet och även geolokalisering. För globala bolag kan denna information vara avgörande vid planering kring när kontor och butiker på olika platser i världen ska öppna igen, eller för att förutse hur försäljningen kommer att påverkas i olika länder och regioner. Enligt Sam Bäcknäs är det just kombinationen av datakällor som möjliggör intressanta och värdefulla analyser. 

EXTERN LÄNK: Få tillgång till Covid19-data genom Snowflake Data Marketplace  

– Genom att binda ihop data på Snowflake Data Marketplace över antalet smittade med exempelvis befolkningstäthet och väderinformation kan man göra prediktioner om hur smittspridningen kommer utvecklas och var man borde satsa mer på förebyggande arbete, säger han och fortsätter:

– Jag ser även stor potential för ”data sharing” mellan olika sjukhus i Stockholmsregionen som exempel. Då skulle personalen kunna få information om lediga intensivvårdsplatser i realtid i en dashboard istället för genom telefonsamtal mellan sjukhusen. Detta är lättare att överblicka och innebär mindre belastning för personalen. 

EXTERN LÄNK: Nyfiken på Data Sharing? Läs mer här 

Molnlösning innebär många fördelar

Sam Bäcknäs menar att många företag och organisationer i dag sitter på värdefull data som kan kombineras och visualiseras för viktiga insikter om den egna verksamheten, och som de även kan sälja vidare. Genom att samla all data på Snowflakes plattform kan kunden dra nytta av alla fördelar med den skalbarhet och administrativa enkelhet som en molnlösning erbjuder. 

Fakta Snowflake
Snowflake är en helt molnbaserad data-plattform som finns på Azure, AWS och GCP och är skapad för framtidens datahantering. Produkten fungerar som ”software as a service” och möjliggör att kunder samlar sin värdefulla data på ett och samma ställe. Genom Snowflake Data Marketplace ges också möjligheten att sälja egna dataset som kan vara av intresse för andra bolag.
Läs mer på www.snowflake.com  

 

Mer från Snowflake

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Snowflake och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?