ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Boije: Reformisterna missförstår EU:s budgetregler

  • FELTÄNKT. Med ett mål på minus 2 procent av BNP skulle Sverige sett till hur konjunkturkänsliga de offentliga finanserna är riskera att bryta mot EU:s budgetregler titt som tätt, skriver Robert Boije. På bilden syns företrädare för S-föreningen Reformisterna. Foto: Henrik Montgomery/TT

SLUTREPLIK. Reformisterna hävdar att jag missuppfattar EU:s regelverk och att ett underskottsmål på 2 procent ger utrymme för lånefinansierade investeringar som också frigör stora summor till välfärden (Di 25/9).

De skriver också att Sverige borde bedriva en mer expansiv finanspolitik och luckra upp det finanspolitiska ramverket, med hänvisning till bland annat Assar Lindbeck och IMF.

När IMF uppmanar länder med välskötta offentliga finanser till satsningar i produktiva investeringar, gör de det utifrån ett stabiliseringspolitiskt motiv i ett läge där penningpolitiken jobbar i motvind och utifrån observationen att den globala potentiella tillväxttakten sjunkit.

Om Sverige under de senaste åren hade tillämpat ett underskottsmål på 2 procent och därmed inte amorterat av på statsskulden, hade vi knappast varit föremål för den uppmaningen.

I det mån man är orolig för att en för låg bruttoskuld ger en illikvid marknad för statsobligationer, kan just det problemet lösas med en viss överupplåning som placeras i finansiella tillgångar som inte påverkar det finansiella sparandet, i linje med Statsskuldsutredningens förslag (SOU 2014:8).

Däremot håller jag inte med de som förespråkar att just stora miljö- och klimatsatsningar ska tillåtas att lånefinansieras, eftersom det riskerar öppna upp för fler undantag, en sämre statsfinansiell prioritering av olika utgifter och samhällsekonomiskt ineffektiva åtgärder.

Idén om att lånefinansiering av investeringar ger ett permanent större utrymme till välfärdsreformer stämmer dessutom inte. Med lånefinansierade investeringar tas inte hela den nominella investeringen upp det år den görs utan i stället de ackumulerade avskrivningarna på samtliga tidigare investeringar.

I långsiktig jämvikt ger båda metoderna samma effekt på det finansiella sparandet.

Sverige är skyldigt att följa EU:s regelverk. Enligt det och ESA2010, som styr hur nationalräkenskaperna redovisas, ska hela investeringens nominella värde bokföras det år investeringen görs, oavsett hur Sverige väljer att utforma sina egna nationella regler.

En central EU-regel är att det finansiella sparandet inte får understiga minus 3 procent av BNP annat än under vissa särskilda omständigheter.

Med ett mål på minus 2 procent av BNP skulle Sverige sett till hur konjunkturkänsliga de offentliga finanserna är riskera att bryta mot denna regel titt som tätt.

Robert Boije, chefsekonom på SBAB

Läs tidigare inlägg:

Robert Boije: Behåll ramverket 

Reformisterna: Lyssna på IMF och Sveriges nationalekonomiska elit 

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer