ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Reformisterna: Lyssna på IMF och Sveriges nationalekonomiska elit

  • HUVUDLÖST. Assar Lindbeck, en av initiativtagarna till det finanspolitiska ramverket på 90-talet, menar att politikernas tävlan i offentligt sparande varit ”idiotiskt”. Tanken var att sänka statsskulden från 70 till 40 procent av BNP på tio år. I dag är den nere på 35 procent, skriver artikelförfattarna. Foto: Jesper Frisk

REPLIK. SBAB:s chefsekonom Robert Boije försvarar det finanspolitiska ramverket och förordar fortsatt sparande inför nästa generations utmaningar (Di 18/9). Vi menar att nästa generation blir tryggare och rikare om staten nyttjar möjligheten att låna till negativ realränta för att finansiera samhällsnödvändiga investeringar.

Som medlemmar av den socialdemokratiska föreningen Reformisterna upplever vi Boijes artikel som ett indirekt svar på den Reformbudget vi nyligen presenterat. Där argumenterar vi för att lånefinansierade investeringar både är ekonomiskt rationella och frigör stora summor till välfärden.

Även Boijes kollegor, chefsekonomerna Annika Winsth vid Nordea, Michael Grahn på Danske Bank och Anna Breman på Swedbank har kritiserat ramverket. SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist varnade redan 2011 att Sveriges statsskuld höll på att bli för liten.

Såväl Dagens industris politiska redaktör PM Nilsson som Företagarnas förre vd Carl-Johan Westholm vill se ett slut på amorteringarna och att regeringen i stället investerar i infrastruktur och utbildning. Westholm menar att amortering in absurdum vare sig är ideologiskt höger eller vänster, utan helt enkelt dålig politik. För oss i Reformisterna är detta en självklar ståndpunkt.

Redan för några år sen visade SvD att en majoritet av Sveriges nationalekonomiska elit vill slopa överskottsmålet. Assar Lindbeck, en av initiativtagarna till ramverket på 90-talet, menar att politikernas tävlan i offentligt sparande varit ”idiotiskt”. Enligt Lindbeck ville man på 90-talet sänka statsskulden från 70 procent till 40 procent på tio år. I dag är den nere på 35 procent av BNP – den nivå som enligt nuvarande regelverk inte bör underskridas.

Boije tycks också missuppfatta rådande EU-regler. EU detaljstyr inte länders budgetregler och ett system med investerings- och driftsbudget ryms inom unionens ramverk. Att det som diskuteras skulle vara satsningar ”utanför statsbudgeten” som Boije skriver, stämmer inte. Reformisternas Reformbudget visar på möjligheten att lånefinansiera investeringar i statsbudgeten med ett samlat underskott på cirka 2 procent av BNP.

Den 10 juli i år uppmanade IMF:s exekutiva styrelse att ”länder med statsfinansiellt utrymme borde använda detta för att investera i tillväxtfrämjande infrastruktur, innovation och utbildning”. Låt oss följa denna uppmaning!

Markus Kallifatides, Viktor Skyrman, Kalle Dramstad, Anders Nordström

medlemmar i S-föreningen Reformisterna

Läs tidigare inlägg:

Robert Boije: Behåll ramverket 

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer