1515

Reformera elmarknaden

Slopa arbetet med en elhandlarcentrisk marknadsmodell och elmarknadshubb. Det är för dyrt, inbjuder till spioneri och löser inte problemen med elmarknaden, skriver energipolitiska företrädare för M, KD och SD.

SKIFTE. Vi förordar därför att en utdaterad politisk reform byts mot förslag som på riktigt ökar konkurrensen på elmarknaden och stärker kundernas ställning på marknaden, skriver Lars Hjälmered, (M), Mattias Bäckström Johansson, (SD) och Camilla Brodin (KD.)
SKIFTE. Vi förordar därför att en utdaterad politisk reform byts mot förslag som på riktigt ökar konkurrensen på elmarknaden och stärker kundernas ställning på marknaden, skriver Lars Hjälmered, (M), Mattias Bäckström Johansson, (SD) och Camilla Brodin (KD.)

I nästan tio år har arbetet med en elhandlarcentrisk marknadsmodell och elmarknadshubb pågått, med intentionen att kunden ska vara i centrum. Under tiden som arbetet med detta pågått har utvecklingen sprungit ifrån initiativet. Svenska Kraftnät har även beslutat att pausa arbetet med en elmarknadshubb. Därför måste nu frågan ställas om det över huvudtaget är värt att gå vidare med förslaget eller ej. Vi tycker inte det.

För tio år sedan inleddes ett arbete med en så kallad elhandlarcentrisk modell. Det skulle bli den största reformen av elmarknaden sedan omregleringen 1996. Avsikten var att förenkla för kunderna att byta elleverantör och att kunden skulle få en faktura istället för flera. Tanken var att sänka kostnaderna för kunder. Vi kan konstatera att dessa ambitioner under resans gång kommit på skam. Många miljoner har lagts på förberedelser och när Sweco 2019 analyserade den tänkta, nya modellen konstaterades att det samhällsekonomiska utfallet blev klart negativt.

För att kunna genomföra den elhandlarcentriska modellen behövs ett datorsystem som samlar alla 4,5 miljoner svenska elanvändares kunduppgifter, elförbrukning, mätdata, samt uppgifter om fastigheter och anläggning. Systemet skulle samla alla dessa uppgifter på ett och samma ställe. Vi ser två problem med detta. Det ena är att det kan vara tekniskt svårt och också kostsamt för skattebetalarna att bygga ett datorsystem.

Det andra, och för oss viktigaste, är säkerhetsriskerna. De senaste åren har Sverige haft allvarliga problem dels med säkerhetsproblemen inom Svenska Kraftnät och dels med säkerhetshaveriet i regeringen och på Transportstyrelsen. Både dessa skandaler handlade om IT och datorsystem och visar enligt oss riskerna med den elhandlarcentriska modellen. Våra farhågor bekräftas också av bland andra den militära underrättelsetjänsten (MUST) som varnat för att kartläggningar av it-system som är kopplade till elförsörjningen för att inhämta säkerhetsklassad information är vanligt. Kunders uppgifter kan ge en detaljerad bild den svenska elnätsstrukturen, vilket i sin tur kan möjliggöra en kartläggning av bland annat sårbarheter och brister i elnätet. Det är dock inte bara elnäten som kan kartläggas utan även konsumtionen av el på detaljnivå – vilket synliggör till exempel industriers förbrukning och var militären har elintensiva verksamheter. Vi anser därför att man inte bör gå vidare i arbetet med det som kallas elmarknadshubb.

En huvudpoäng med den elhandlarcentriska modellen har varit att sänka kostnader och göra det enklare för kunder. Vi ser inte att reformen kommer att lyckas med det. Tanken med en faktura istället för två är inte skäl nog för att investera miljardbelopp. Elnäten har dessutom kommit att bli mycket viktigare nu än när reformen inleddes för 10 år sedan. Vi anser därför att arbetet med reformen bör slopas och att energin istället riktas på reformen som på riktigt ökar konkurrensen på elmarknaden och stärker kundernas ställning på marknaden. Vi vill i det sammanhanget föreslå tre reformer av den svenska elmarknaden:

Slopa anvisningsavtalen – en relativt stor andel av elkunderna gör inget aktivt val av elbolag och anvisas i de flesta fall ett avtal som är dyrare. Vi anser att denna avtalsform nu bör slopas och att kunden istället får välja ett elavtal på samma sätt som för bredband och telefoni. Denna ändring skulle minska kostnaderna för kunderna.

Förstärkt regelverk kring leverantörsbyte – kundens ställning och rätt att byta elbolag behöver stärkas liksom att schyssta affärsmetoder ska premieras. Energimarknadsinspektionen bör ges i uppdrag att ta fram utvecklade regler för leverantörsbyte, däribland en mer tydlig och säker fullmaktshantering och en tydlighet mot kunderna kring villkor. Denna ändring stärker kundens roll på elmarknaden.

Förenklade elfakturor – många kunder upplever elräkningarna som röriga, vilket försvårar möjligheten att vara aktiv som kund och att välja elbolag. Vi vill inte se en påtvingad gemensam fakturahantering som med den elhandlarcentriska modellen, däremot vill vi se att en branschgemensam dialog initieras. Lyckas inte det frivilliga arbetet utesluter vi inte andra, tvingande åtgärder, för att förenkla fakturorna för kunderna. Denna ändring stärker kundens roll på elmarknaden.

Sverige har stora framtida elbehov. Våra partier har presenterat många förslag för en trygg elförsörjning som gör att vi kan klara såväl ekonomiska mål som hållbarhetsmål. Vi ser också större behov av reformer av såväl elmarknad som elnätsreglering. Jämte dessa frågor är det nu rimligt att bestämma sig om framtiden för den elhandlarcentriska modellen och elmarknadhubben. Vi anser att dessa initiativ kostar för mycket pengar, inte ger den tänkta nyttan samt för med sig allvarliga, potentiella säkerhetsproblem. Vi förordar därför att en utdaterad politisk reform byts mot förslag som på riktigt ökar konkurrensen på elmarknaden och stärker kundernas ställning på marknaden.

Lars Hjälmered, närings- och energipolitisk talesperson (M)

Mattias Bäckström Johansson, energipolitisk talesperson (SD)

Camilla Brodin, närings- och energipolitisk talesperson (KD)

 


Innehåll från SAVRAnnons

Flytta dina fonder på tre minuter – och optimera din vinst

Många fondsparare vet inte att de kan flytta sina fonder för att få bättre sparvillkor. Detta gör att svenskar varje år betalar miljarder i onödiga avgifter – pengar som kunde gått till spararna istället.

Fonder är en av våra mest populära sparformer och 76% av vuxna svenskar har ett fondsparande – antingen privat eller genom tjänstepensionen. Dock vet många inte att man kan flytta sina fonder mellan olika banker och spartjänster, för att på så sätt förbättra villkoren för sitt sparande. Resultatet av detta är att en stor del av befolkningen har kvar sitt sparande på banker och nätbanker med dåliga villkor, och därmed betalar onödigt mycket i fondavgifter.

Fondavgiften varierar från fond till fond beroende på hur aktivt förvaltad fonden är. Kort sagt: ju mer aktiv förvaltare, desto högre avgift. I snitt kostar en svensk fond 1,38% per år. Det kan låta lite, men samtidigt ha oväntat stora konsekvenser för ett långsiktigt sparande.

Ett provisionsfritt sparande

Fondutmanaren Savr erbjuder samma fonder och säkerhet som banker och nätbanker, men med rabatt på fondavgifterna. Detta kan de göra tack vare att de, till skillnad från bankerna, inte tar någon provision för att förmedla fonder till spararna. De ger istället tillbaka fondprovisionen till sina kunder. Genom att återinvestera provisionen kan Savrs genomsnittskund spara 145 226 kr extra på 30 år* – pengar som annars gått till banken.

Flytta dina fonder – på tre minuter

För att öppna upp ett provisionsfritt sparande för fler, har Savr utvecklat och lanserat en automatisk flyttjänst som gör att den som har ett befintligt fondsparande snabbt och enkelt kan begära en flytt till deras plattform – utan att först behöva sälja av sitt innehav.

Detta betyder att spararna får ta del av sina fonders utveckling under den pågående flytten, men också att de slipper den skatteeffekt som annars uppstår när man sätter in och tar ut pengar på ett ISK-konto.

Att begära en fondflytt till plattformen görs på savr.com, och tar ungefär tre minuter. Hur lång tid det tar för flytten att färdigställas beror på spararens befintliga bank, men vanligtvis tre till sex veckor.

*Startkapital 60 000 kr, månadsspar 1000 kr, 8% avkastning/år.

Om Savr:

Savr är spartjänsten som ger sina kunder 30-50% rabatt på fondavgifterna jämfört med bankerna, men med samma statliga garantier och skydd som banken.

Till skillnad från banker och nätbanker betalar Savr tillbaka fondprovisionen till sina kunder. Detta resulterar i att de kan erbjuda samma fonder som bankerna, men till lägre avgifter. Istället för fondprovision tar de endast en fast plattformsavgift på 0,09%.

Savr har över 65 000 sparare, och var 10:e minut flyttas ett sparande till Savr.

 

Mer från SAVR

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SAVR och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?