Annons

Redovisning av dödlighet för befolkningen bakom ljuset

Dödligheten under april våren 2020 har beskrivits som unikt hög. Men det stämmer inte. Bara under 2000-talet har fem månader haft högre eller lika hög dödlighet på grund av influensa, skriver Per Becker, docent i risk och säkerhet.

Utöver januari 2000, med sina 10 procent högre dödlighet än april 2020, så var det även något högre dödlighet i januari 2003 och i mars 2005 (ca 3 procent och 2 procent), samt lika hög dödlighet i mars 2002 och i januari 2009. skriver Per Becker.
Utöver januari 2000, med sina 10 procent högre dödlighet än april 2020, så var det även något högre dödlighet i januari 2003 och i mars 2005 (ca 3 procent och 2 procent), samt lika hög dödlighet i mars 2002 och i januari 2009. skriver Per Becker.Foto:TT/Privat
MÅNAD. Utöver januari 2000, med sina 10 procent högre dödlighet än april 2020, så var det även något högre dödlighet i januari 2003 och i mars 2005 (ca 3 procent och 2 procent), samt lika hög dödlighet i mars 2002 och i januari 2009. skriver Per Becker.
MÅNAD. Utöver januari 2000, med sina 10 procent högre dödlighet än april 2020, så var det även något högre dödlighet i januari 2003 och i mars 2005 (ca 3 procent och 2 procent), samt lika hög dödlighet i mars 2002 och i januari 2009. skriver Per Becker.

Den 18 maj lägger SCB ut en kort och informativ nyhetstext på sin hemsida, som grundad på insamlad statistik berättar att Sverige under april månad 2020 haft fler dödsfall än under någon månad sedan 1993. Det finns ingen orsak att ifrågasätta detta faktum. Sverige är som de flesta vet, och som Hans Rosling pekat ut, världsmästare i att samla statistik, och SCB är en mycket professionell expertmyndighet inom området. Denna nyhet plockas snabbt upp av ledande tidningar och görs tillgänglig för en stor del av alla människor som lever i den rådande situationen av Covid-19 i Sverige och känner oro för framtiden. 

Det är ju journalisternas jobb och en central kugge i det demokratiska maskineriet att belysa vad som händer i samhället från olika vinklar. Här uppkommer dock ett problem, vilket oavsett om det är medvetet, ett misstag eller grundat i okunnighet, leder till ytterligare missinformation och underminerande av befolkningens trygghet och förtroende för Sveriges strategi för hanteringen av pågående pandemi.

DN väljer rubriken ”April dödligaste månaden i Sverige sedan 1993”, medan SvD skriver ”SCB: April dödligaste månaden sedan -93, men nu sjunker dödstal”. Dessa rubriker skickar tydliga signaler att vi genomlever något exceptionellt och fruktansvärt, vilket vi givetvis gör med tanke på alla som redan avlidit, vårdas, tillhör en riskgrupp eller har nära och kära i någon av dessa kategorier. Med andra ord, för en oerhört stor del av befolkningen. Dessa rubriker är dock missvisande och artiklarna antingen undanhåller viktig information eller innehåller rena faktafel, samt missar en viktig poäng.

Båda rubrikerna beskriver april månad som den dödligaste sedan 1993, vilket är en skrivning som även återfinns hos källan. Det är tveklöst så att vi måste gå tillbaka till december 1993 innan vi finner en månad med ett större antal dödsfall än under april 2020, men att beskriva april som den dödligaste månaden sedan dess kräver att antalet döda sätts i relation till befolkningens storlek. Annars skulle det ju betyda att vi läser global Covid-19 statistik, med alla dess olikheter i rapportering och brister, som att sjukdomen är mer än dubbelt så dödlig i Tyskland än i Sverige, fast antal döda per 100.000 invånare i dag är mindre än en tredjedel där. Det skulle även betyda att det knappt finns någon dödlighet i Covid-19 alls i Andorra, fast det landet i dag har 80 procent fler döda per 100.000 invånare än Sverige. 

Det är alltså uppenbart meningslöst att jämföra antalet döda på det vis som både DN och SvD gör, och som förvånansvärt nog även SCB gör i början av sin nyhetstext. Dödlighet är istället det grundläggande begreppet här och det betyder vanligtvis antal döda per 100 000 invånare (eller 1 million invånare). Annars för jämförelsen befolkningen bakom ljuset.

Medan SvD nöjer sig med att endast behandla antal dödsfall, så tar DN ett steg till och redovisar även att dödligheten under april 2020 faktiskt var lägre per 100.000 invånare än i januari 2000. Detta samtidigt som artikelns rubrik beskriver april som den dödligaste månaden sedan 1993, vilket givetvis är det som lyfts fram som artikelns mest centrala, fast i detta fall felaktiga, budskap. Det finns flera sätt att tolka denna vinkling på, med tanke på de många artiklar i DN som ifrågasatt Sveriges strategi för hanteringen av Covid-19 på mer eller mindre informerade vis, men denna gång verkar grunden ligga hos källan. Detta då samma dubbla budskap mellan rubrik och redovisning av statistik återfinns även i SCB:s nyhetstext. 

För den insatta läsaren av hela artikeln i DN eller nyhetstexten från SCB så är det tydligt att april 2020 helt enkelt inte alls är den dödligaste månaden sedan december 1993, utan det verkar som den är den dödligaste månaden sedan januari 2000. Detta är allvarligt nog, även om december 1993 hade runt 27 procent högre dödlighet per 100.000 och januari 2000 hade 10 procent högre dödlighet än vad vi nu fått erfara förra månaden. Bristerna i redovisningen av dödligheten per månad slutar dock inte här, utan en närmare analys av SCB:s statistik påvisar flera månader med liknande eller högre dödlighet sedan dess. 

SCB:s uträkningar av dödlighet per månad baseras på allmänt tillgänglig statistik angående ”Döda efter kön, månad och år” och ”Folkmängden per månad efter region, ålder och månad”. Utöver januari 2000, med sina 10 procent högre dödlighet än april 2020, så var det även något högre dödlighet i januari 2003 och i mars 2005 (ca 3 procent och 2 procent), samt lika hög dödlighet i mars 2002 och i januari 2009. Detta visar tydligt att april 2020 inte ens är den dödligaste månaden sedan januari 2000, utan att det är den dödligaste månaden sedan januari 2009. 

Även om dödligheten under april fortfarande är fruktansvärd, så är den inte så unik som tidningarnas rubriker vill påskina. Det är ingen tröst, men det är viktigt att människor har en så balanserad bild av det rådande läget som möjligt. Särskilt som Sveriges strategi för att hantera pandemin bygger till stor del på medborgarnas förtroende för myndigheter och varandra. Det finns även en viktig poäng i att även redovisa dödlighet per månad för tidigare årtionden, så att människor inser att december 1993 hade avsevärt högre dödlighet och att liknande dödlighet som under april 2020 var mycket vanligare på 80- och 90-talen. Samhället höll ihop och livet fortsatte efter sorgen då, vilket de kommer göra denna gång med.

Utan att förringa den kris vårt samhälle just nu genomlever, så är det alltså av oerhörd vikt att inte redovisa missvisande statistik som förvärrar en redan skrämmande bild. Här har myndigheterna ett stort ansvar. En annorlunda hållning till hur statistik presenteras förväntas från SCB under kommande månader. Särskilt när myndighetens kompetenta experter inser hur stor spridning deras förenklade nyhetstexter och pressmeddelanden får i media. Det är dock lika viktigt att journalister och redaktörer inte vinklar vare sig rubriker eller innehåll med samma verkan. Här finns det dock inte många tecken på en förändring, vilket är olyckligt med tanke på hur stor och central del av medborgarnas informationsflöde som kommer från dem.

Slutligen: Jämförelser blir endast meningsfulla om de görs i relation till befolkningens storlek och även om Sverige hade väldigt många dödsfall under april 2020, så är dödligheten inte så exceptionell som SCB och media påskiner.

Per Becker

Docent i risk och säkerhet. Lunds universitet.


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?