Annons

Rätt sätt att öka pensionen

Sveriges nuvarande pensionssystem var bäst i världen när det sjösattes 1999. Bättre villkor för eget pensionssparande, ökade drivkrafter för ett långt yrkesliv samt en ökad tyngd på PPM är centrala fokusområden, skriver Frans Lindelöw, koncernchef och vd för pensionsbolaget Skandia.

Inkomstpensionstillägget strider mot grundtanken med vårt pensionssystem, som säger att pensionen ska vara en spegling av yrkeslivets inkomster. Med detta blir det till och med olönsamt för många att stanna kvar i arbetslivet ytterligare ett år, skriver Frans Lindelöw, Skandia.
Inkomstpensionstillägget strider mot grundtanken med vårt pensionssystem, som säger att pensionen ska vara en spegling av yrkeslivets inkomster. Med detta blir det till och med olönsamt för många att stanna kvar i arbetslivet ytterligare ett år, skriver Frans Lindelöw, Skandia.Foto:Emil Fagander

När konsultföretaget Mercer gör sin årliga jämförelse mellan pensionssystemen i 39 länder slåss Sverige inte längre om pallplatserna. Sjätteplatsen är visserligen ingen jumboplacering, men trenden går nedåt och sedan förra året har avståndet till toppen ökat. Undersökningens resultat bekräftar bilden av att pensionssystemet behöver utvecklas för att leverera i enlighet med befolkningens förväntningar. Mercers index är en i raden av internationella studier av pensionssystem och Sverige brukar återkommande rekommenderas att arbeta för att förlänga arbetslivet i takt med hälsoutvecklingen och uppmuntra tydligare till privat pensionssparande för att fler människor ska nå upp till sin önskade pension.

Pensionens storlek i förhållande till slutlönen är ett bra mått på pensionsnivå för den som arbetat ett helt yrkesliv. Det är slutlönen som man anpassat sin vardag till och när Skandia frågar säger majoriteten att de vill ha 80 procent av lönen i pension. Pensionsportalen minPension, som levererar digitala pensionsprognoser till miljontals svenskar, har i sin senaste Kompensationsgradsrapport (2020) visat att en 60-talist förväntas nå knappt 60 procent av slutlönen vid 65 års ålder. Inte ens vid arbete till 68 års ålder når man upp till 70 procent. Gapet till 80 procent är alltså mycket stort.

Det tillägg till de lägsta pensionerna som regeringen aviserat är visserligen lovvärt eftersom det syftar till att bättre belöna den som har arbetat, men ett nytt bidrag är inte vad pensionärerna behöver. Inkomstpensionstillägget finansieras utanför pensionssystemet och gör pensionerna mer beroende av dagsformen på statsbudgeten. Det strider mot grundtanken med vårt pensionssystem, som säger att pensionen ska vara en spegling av yrkeslivets inkomster. Med detta blir det till och med olönsamt för många att stanna kvar i arbetslivet ytterligare ett år.

Vad pensionssystemet istället behöver är långsiktiga förbättringar som inte går på tvärs med ett i grunden hållbart och sunt pensionssystem samt ger var person större möjlighet att påverka sin pension. Jag ser tre lågt hängande frukter som bör plockas snarast.

Bättre villkor för eget pensionssparande

Vårt pensionssystem är en mix av eget och offentligt pensionssparande. Idag är drivkraften till eget pensionssparande mycket svagt och med relativt enkla medel kan staten ge människor med vanliga inkomster ökade möjligheter att själva skapa sig en förutsägbar ekonomisk trygghet när de blir äldre, och det behöver inte alls vara svårt eller dyrt. Avdragsrätten för eget pensionssparande som togs bort 2016 bör omgående ersattas av en ny skattemässigt gynnad sparform som innebär ett långsiktigt sparande som öronmärks för pensionsändamål och inte kan tas ut som ett engångsbelopp eller i förtid. Vi har ett färdigt förslag som vi kallar Allemanspension. Försäkringsmomentet och öronmärkningen till pensionen är skäl nog för att Allemanspension ska tillhöra samma skatteklass som tjänstepensionssparande.

Öka drivkrafterna för ett långt yrkesliv

Vid sidan om ett ökat privat sparande är fler år i arbetslivet ett av de sätt som varje person kan påverka sin pension. Ofta stirrar vi oss blinda på de sista åren i arbetslivet runt 65-årsdagen, men glömmer bort de första åren från att man lämnat skolan till dess man tar på allvar etablerar sig på arbetsmarknaden. Etableringsåldern har ökat med mellan 6 och 10 år sedan början på 1990-talet beroende på mått och datakälla. Svenska studenter påbörjar sina högre studier senare och tar längre tid på sig att bli färdiga. Utöver detta tvingas många komplettera sina gymnasiestudier efter studenten när kunskaperna inte räcker till. Det behövs reformer och incitament som ökar drivkrafterna att börja arbeta tidigt, slutföra högre studier snabbare och arbeta förbi 65-årsdagen. Oavsett vilken ände av arbetslivet som förlängs ska varje dag på arbetsmarknaden synas i pensionskuvertet.

Lägg ökad tyngd på PPM

Ytterligare ett sätt att stärka makten över sin pension och ge förutsättningar för förbättrad avkastning i pensionssparandet vore att öka premiepensionsavsättningarnas andel av den allmänna pensionen. Premiepensionssystemet har onekligen haft sina barnsjukdomar men ändå tydligt bidragit positivt som komplement till inkomstpensionen, både vad gäller riskspridning och avkastning. Vid det senaste årsskiftet hade premiepensionen som genomsnitt vuxit med 7,7 procent per år, jämfört med 3,1 procent om kapitalet i stället hade placerats som inkomstpension.

Med dessa tre åtgärder skulle den stora grupp människor som har vanliga jobb med vanliga löner kunna känna en större tillförsikt inför sin pension. Det löser inte alla problem i ett slag, men det kommer avsevärt förbättra pensionssystemet utan att äventyra vare sig statens finanser eller drivkrafterna till eget ansvar och arbete.

Det här är tre reformområden som kommer att ge breda löntagargrupper bättre förutsättningar för en pension att leva gott på. Detta istället för att även kommande generationer gör sig beroende av bidrag som Ardalan Shekarabi och Pensionsgruppens inkomstpensionstillägg är exempel på. Med det kommer också omvärlden att åter se det svenska pensionssystemet som en förebild.

Frans Lindelöw

Vd och koncernchef Skandia.


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från SnowflakeAnnons

Snowflake samlar och delar tillförlitlig Covid19-data

Snowflake samlar data på ett och samma ställe för värdefull analys.
Snowflake samlar data på ett och samma ställe för värdefull analys.

Coronapandemin har visat att vi behöver ta del av information på rätt sätt – från pålitliga källor, strukturerat och uppdaterat i realtid. Snowflake tar fasta på detta och samlar tillförlitlig data på sin Cloud Data Platform.

I Snowflakes Data Cloud Platform kan användaren skapa en ”single source of truth” med realtidsdata som samlats in från källor som WHO och John Hopkins-universitet. Data över antalet smittade i världen sammanställs på Snowflake Data Marketplace. Plattformen kan hjälpa företag och organisationer att fatta välgrundade beslut och bli mer datadrivna. 

– Datan är redan förberedd för analys när den ligger på vår plattform vilket gör informationen lätt att hantera. Den är även enkel att kombinera med sin egen data för att skapa en bättre bild över sin verksamhet, säger Sam Bäcknäs, Senior Sales Engineer på Snowflake i Sverige. 

Kombinerar datakällor för värdefull analys

Data över antalet smittade kombineras med data om befolkningstäthet och även geolokalisering. För globala bolag kan denna information vara avgörande vid planering kring när kontor och butiker på olika platser i världen ska öppna igen, eller för att förutse hur försäljningen kommer att påverkas i olika länder och regioner. Enligt Sam Bäcknäs är det just kombinationen av datakällor som möjliggör intressanta och värdefulla analyser. 

EXTERN LÄNK: Få tillgång till Covid19-data genom Snowflake Data Marketplace  

– Genom att binda ihop data på Snowflake Data Marketplace över antalet smittade med exempelvis befolkningstäthet och väderinformation kan man göra prediktioner om hur smittspridningen kommer utvecklas och var man borde satsa mer på förebyggande arbete, säger han och fortsätter:

– Jag ser även stor potential för ”data sharing” mellan olika sjukhus i Stockholmsregionen som exempel. Då skulle personalen kunna få information om lediga intensivvårdsplatser i realtid i en dashboard istället för genom telefonsamtal mellan sjukhusen. Detta är lättare att överblicka och innebär mindre belastning för personalen. 

EXTERN LÄNK: Nyfiken på Data Sharing? Läs mer här 

Molnlösning innebär många fördelar

Sam Bäcknäs menar att många företag och organisationer i dag sitter på värdefull data som kan kombineras och visualiseras för viktiga insikter om den egna verksamheten, och som de även kan sälja vidare. Genom att samla all data på Snowflakes plattform kan kunden dra nytta av alla fördelar med den skalbarhet och administrativa enkelhet som en molnlösning erbjuder. 

Fakta Snowflake
Snowflake är en helt molnbaserad data-plattform som finns på Azure, AWS och GCP och är skapad för framtidens datahantering. Produkten fungerar som ”software as a service” och möjliggör att kunder samlar sin värdefulla data på ett och samma ställe. Genom Snowflake Data Marketplace ges också möjligheten att sälja egna dataset som kan vara av intresse för andra bolag.
Läs mer på www.snowflake.com  

 

Mer från Snowflake

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Snowflake och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?