1515
Annons

Rätt sätt att öka pensionen

Sveriges nuvarande pensionssystem var bäst i världen när det sjösattes 1999. Bättre villkor för eget pensionssparande, ökade drivkrafter för ett långt yrkesliv samt en ökad tyngd på PPM är centrala fokusområden, skriver Frans Lindelöw, koncernchef och vd för pensionsbolaget Skandia.

Inkomstpensionstillägget strider mot grundtanken med vårt pensionssystem, som säger att pensionen ska vara en spegling av yrkeslivets inkomster. Med detta blir det till och med olönsamt för många att stanna kvar i arbetslivet ytterligare ett år, skriver Frans Lindelöw, Skandia.
Inkomstpensionstillägget strider mot grundtanken med vårt pensionssystem, som säger att pensionen ska vara en spegling av yrkeslivets inkomster. Med detta blir det till och med olönsamt för många att stanna kvar i arbetslivet ytterligare ett år, skriver Frans Lindelöw, Skandia.Foto:Emil Fagander

När konsultföretaget Mercer gör sin årliga jämförelse mellan pensionssystemen i 39 länder slåss Sverige inte längre om pallplatserna. Sjätteplatsen är visserligen ingen jumboplacering, men trenden går nedåt och sedan förra året har avståndet till toppen ökat. Undersökningens resultat bekräftar bilden av att pensionssystemet behöver utvecklas för att leverera i enlighet med befolkningens förväntningar. Mercers index är en i raden av internationella studier av pensionssystem och Sverige brukar återkommande rekommenderas att arbeta för att förlänga arbetslivet i takt med hälsoutvecklingen och uppmuntra tydligare till privat pensionssparande för att fler människor ska nå upp till sin önskade pension.

Pensionens storlek i förhållande till slutlönen är ett bra mått på pensionsnivå för den som arbetat ett helt yrkesliv. Det är slutlönen som man anpassat sin vardag till och när Skandia frågar säger majoriteten att de vill ha 80 procent av lönen i pension. Pensionsportalen minPension, som levererar digitala pensionsprognoser till miljontals svenskar, har i sin senaste Kompensationsgradsrapport (2020) visat att en 60-talist förväntas nå knappt 60 procent av slutlönen vid 65 års ålder. Inte ens vid arbete till 68 års ålder når man upp till 70 procent. Gapet till 80 procent är alltså mycket stort.

Det tillägg till de lägsta pensionerna som regeringen aviserat är visserligen lovvärt eftersom det syftar till att bättre belöna den som har arbetat, men ett nytt bidrag är inte vad pensionärerna behöver. Inkomstpensionstillägget finansieras utanför pensionssystemet och gör pensionerna mer beroende av dagsformen på statsbudgeten. Det strider mot grundtanken med vårt pensionssystem, som säger att pensionen ska vara en spegling av yrkeslivets inkomster. Med detta blir det till och med olönsamt för många att stanna kvar i arbetslivet ytterligare ett år.

Vad pensionssystemet istället behöver är långsiktiga förbättringar som inte går på tvärs med ett i grunden hållbart och sunt pensionssystem samt ger var person större möjlighet att påverka sin pension. Jag ser tre lågt hängande frukter som bör plockas snarast.

Bättre villkor för eget pensionssparande

Vårt pensionssystem är en mix av eget och offentligt pensionssparande. Idag är drivkraften till eget pensionssparande mycket svagt och med relativt enkla medel kan staten ge människor med vanliga inkomster ökade möjligheter att själva skapa sig en förutsägbar ekonomisk trygghet när de blir äldre, och det behöver inte alls vara svårt eller dyrt. Avdragsrätten för eget pensionssparande som togs bort 2016 bör omgående ersattas av en ny skattemässigt gynnad sparform som innebär ett långsiktigt sparande som öronmärks för pensionsändamål och inte kan tas ut som ett engångsbelopp eller i förtid. Vi har ett färdigt förslag som vi kallar Allemanspension. Försäkringsmomentet och öronmärkningen till pensionen är skäl nog för att Allemanspension ska tillhöra samma skatteklass som tjänstepensionssparande.

Öka drivkrafterna för ett långt yrkesliv

Vid sidan om ett ökat privat sparande är fler år i arbetslivet ett av de sätt som varje person kan påverka sin pension. Ofta stirrar vi oss blinda på de sista åren i arbetslivet runt 65-årsdagen, men glömmer bort de första åren från att man lämnat skolan till dess man tar på allvar etablerar sig på arbetsmarknaden. Etableringsåldern har ökat med mellan 6 och 10 år sedan början på 1990-talet beroende på mått och datakälla. Svenska studenter påbörjar sina högre studier senare och tar längre tid på sig att bli färdiga. Utöver detta tvingas många komplettera sina gymnasiestudier efter studenten när kunskaperna inte räcker till. Det behövs reformer och incitament som ökar drivkrafterna att börja arbeta tidigt, slutföra högre studier snabbare och arbeta förbi 65-årsdagen. Oavsett vilken ände av arbetslivet som förlängs ska varje dag på arbetsmarknaden synas i pensionskuvertet.

Lägg ökad tyngd på PPM

Ytterligare ett sätt att stärka makten över sin pension och ge förutsättningar för förbättrad avkastning i pensionssparandet vore att öka premiepensionsavsättningarnas andel av den allmänna pensionen. Premiepensionssystemet har onekligen haft sina barnsjukdomar men ändå tydligt bidragit positivt som komplement till inkomstpensionen, både vad gäller riskspridning och avkastning. Vid det senaste årsskiftet hade premiepensionen som genomsnitt vuxit med 7,7 procent per år, jämfört med 3,1 procent om kapitalet i stället hade placerats som inkomstpension.

Med dessa tre åtgärder skulle den stora grupp människor som har vanliga jobb med vanliga löner kunna känna en större tillförsikt inför sin pension. Det löser inte alla problem i ett slag, men det kommer avsevärt förbättra pensionssystemet utan att äventyra vare sig statens finanser eller drivkrafterna till eget ansvar och arbete.

Det här är tre reformområden som kommer att ge breda löntagargrupper bättre förutsättningar för en pension att leva gott på. Detta istället för att även kommande generationer gör sig beroende av bidrag som Ardalan Shekarabi och Pensionsgruppens inkomstpensionstillägg är exempel på. Med det kommer också omvärlden att åter se det svenska pensionssystemet som en förebild.

Frans Lindelöw

Vd och koncernchef Skandia.


Innehåll från DenacodeAnnons

Allt fler installerar besökssystem – hur säkert är ditt kontor?

Sverige har i regel haft en stor tillgänglighet till arbetsplatser. Det är först när något inträffar som tankar på exempelvis kontorssäkerhet kan växa – något som Fredrik Lindmark, Produktansvarig för besökssystem på techföretaget Denacode menar blev tydligt efter terrorattentatet på Drottninggatan 2017.

– Det gav många företagare en tydlig tankeställare och vi fick många förfrågningar om vårt besökssystem App Entré efter det, säger han.

Säkerhetsfrågan är ständigt på tapeten och många företag rustar för eventuella hackerintrång med hjälp av digitala lösningar. Att säkerheten i den fysiska miljön är minst lika viktig som den digitala är något som allt fler blir varse om – inte minst när revisorer börjar rekommendera ökad säkerhet för företagets anställda utöver en bra företagsförsäkring.

Denacode är ett familjeföretag som sedan starten 2003 skapat IT-verktyg som används av landsting, kommuner och globala företag i olika storlekar. De erbjuder ett tiotal grundprodukter och ett femtiotal anpassningar av dessa för att skräddarsy kundens specifika behov. Att företag inser vikten av att hålla reda på vilka som kommer och går på kontoret, hur man gör om man vill hålla dörren låst men kontoret tillgängligt för medarbetare och leveranser eller möjligheten att öppna dörren på distans och enkelt kunna kommunicera digitalt med besökare gör att intresset för Denacodes besökssystem App Entré är stort.

App Entré effektiviserar kommunikationen

App Entré är ett modernt och stilrent besökssystem för receptioner och kontor som främst riktar sig till små och mellanstora företag. Med ett snabbt fingertryck kan besökaren anropa vem som helst på kontoret direkt från receptionen. Kontakten sker sedan vidare via SMS och e-post, och svar ges direkt tillbaka på skärmen eller till besökarens telefon.

– En iPad monteras i mellandörren eller direkt på receptionsdisken, och i den registrerar sig besökaren. På skärmen kan man få information om de anställdas status, alltså om någon befinner sig i möte eller har gått för dagen. Dessutom samlas data om besöken så att ledningen har statistik att utgå från vid behov, exempelvis på vilka som har vistats i lokalerna under vilka tidsperioder. App Entré förenklar processerna genom en centralstyrd administration. Man kan likna tjänsten vid vår tids hjälp till receptionen – det ger ett trevligt, professionellt och enkelt välkomnande till företaget samtidigt som funktionerna gör det säkrare för de anställda att vistas på kontoret.

Läs mer om Denacode här 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Denacode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?