Ambitionsnivån i klimatomställningen måste femfaldigas för att vi ska lyckas med 1,5°C-målet. För att vi ska kunna nå Parisavtalets mål behöver vi sända tydliga signaler till marknaden genom effektiva prissättningar på koldioxid.
President Biden har bjudit in 40 världsledare till ett klimattoppmöte som han kommer att vara värd för 22-23 april. Klimattoppmötet kommer att fokusera på det akuta läget och de ekonomiska fördelarna med kraftfulla klimatåtgärder. Syftet med toppmötet är att mobilisera finansiering från den privata- och offentliga sektorn för att driva transformativa teknologier som leder till klimatneutralitet.
På agendan står också att utforma framtidens industri med särskilt fokus på att skapa arbetstillfällen och en rättvis omställning, samt hur man ska stödja sårbara länder som drabbas av klimatförändringen. Effektiva prissättningar av koldioxid är ett av de viktigaste politiska verktygen för att uppnå dessa mål, men nämns ändå inte specifikt i dagordningen. Lovord om goda avsikter kommer inte att leda till de åtgärder som behövs för att nå klimatmålen. Vi behöver få rätt pris på koldioxidutsläpp för att attrahera de nödvändiga gröna investeringarna.
2020 var ett av de varmaste åren som uppmätts och var nära rekordåret 2016. Världsmeteorologiska organisationen, WMO, har varnat att världen kan komma att passera 1,5⁰C ökning redan 2024, trots detta är ländernas åtaganden inför FN:s klimatmöte COP26 i Glasgow i november otillräckliga. Bara 22 procent av världens koldioxidutsläpp har en prislapp och bara 5 procent av dem har ett effektivt pris. Klimatomställningen är en fråga om investeringar där privata medel är helt nödvändiga.
EU:s Green Deal och de nya klimatmålen till 2030 har ändrat spelplanen och visar på vilken utmaning världen och Europa står inför. En uppskattning gjord av EU-kommissionen pekar på att EU kommer att behöva investera 350 miljarder euro mer årligen under det kommande decenniet, jämfört med vad de investerat under det senaste tio åren. Det totala investeringsbehovet år 2021–2030 skulle således behöva öka med 3500 miljarder euro. Av EU:s återhämtningsfond Next Generation ska endast 37 procent av de 750 miljarder euro gå till Green Deal-åtgärder (277 miljarder euro). Detta motsvarar endast 8 procent av investeringsbehoven för det kommande decenniet. Detta innebär alltså att den stora investeringen måste komma från den privata sektorn.
Detta kräver ytterligare incitament för att attrahera privata investerare att göra hållbara investeringar. Idag är det bara en fjärdedel av alla växthusgaser som täcks av koldioxidprissättning, bara en bråkdel av dessa är tillräckliga för Parisavtalet. Direkta subventioner för fossila bränslen är tio gånger högre, inkluderas de indirekta kostnaderna för fossil förbränning samt dess miljö- och klimateffekter blir subventionerna hundra gånger mer än intäkterna från koldioxidprissättningen.
Prissättning på koldioxidutsläpp har visats sig vara en effektiv metod för att motivera snabb klimatomställning eftersom det ger ekonomiska incitament att satsa på gröna investeringar, vilket vi är i akut behov av.
Under flera år har företagsorganisationer efterfrågat styrmedel för effektiv och förutsägbar prissättning på koldioxid. Det nya globala uppropet ”Call on Carbon” som vi nordiska företags klimatnätverk tagit initiativ till har som mål är att samla internationellt stöd för koldioxidprissättning.
Företagen som har signerat uppropet uppmanar de nordiska regeringarna:
- att stödja netto-nollmål med effektiva, robusta, tillförlitliga och ändamålsenliga metoder för koldioxidprissättning
- att anpassa koldioxidprissättningen för att skapa stabila och förutsägbara investeringsmiljöer
- att slutföra reglerna för internationella marknadsmekanismer enligt artikel 6
Vi uppmanar de nordiska regeringarna att samarbeta och driva dessa frågor internationellt. De nordiska länderna har varit pionjärer med att sätta koldioxidskatter; Finland, Sverige, Norge och Danmark sedan tidigt 1990-tal och Island sedan 2010. Vi har visat att effektiva koldioxidpriser minskar utsläppen och dessutom ökar BNP. Vi har dessutom erfarenheter av vad som fungerar och inte fungerar från de senaste 30 åren.
Tiden är inne. Alla ekonomiska stormakter; EU, USA och Kina, har åtagit sig att uppnå målen för koldioxidneutralitet i mitten av seklet och alla har erkänt koldioxidpriser som ett viktigt verktyg för att minska klimatförändringarna.
Länder som representerar cirka 65 procent av de globala koldioxidutsläppen, och cirka 70 procent av världens ekonomi, har satt klimatneutralitetsmål. Men investeringsnivån för att främja hållbara lösningar är fortfarande för låg. Vi är bara en investeringscykel från 2050 och detta är sannolikt den sista chansen vi har att få till rätt politik. President Joe Bidens klimattoppmöte måste ta hänsyn till effektiv koldioxidprissättning. Det här stödet behövs till COP26 i Glasgow för att bli det paradigmskifte som världen behöver.
Nina Ekelund, generalsekreterare Hagainitiativet
Bjorn K Haugland, vd Skift Business Climate Leaders
Jouni Keronen, vd Climate Leadership Coalition