1515

Räntan slår olika i landet

DEBATT. På torsdagen höjde Riksbanken styrräntan för första gången på nästan sju år. De penningpolitiska stimulanserna har haft större effekt i Stockholm jämfört med övriga storstadsregioner och övriga Sverige, skriver Sydsvenska Handelskammarens chefsekonom Pernilla Johansson och vice vd Per Tryding.

Foto:Johan Nilsson

Efter Riksbankens räntebesked är vägen mot högre räntor inledd och räntehöjningar kommer att slå olika hårt i olika delar av Sverige. Stockholm har inte bara högre skulder utan också en osäker dold skuld i bostadsrätter, medan Göteborg och i synnerhet Malmö har lägre exponering. Den ekonomiska politiken behöver hantera att det finns skillnader mellan regionerna.

Räntebanans resa uppåt är alltså inledd. Och samtidigt vet vi att konjunkturtoppen nu är nådd, även om det ännu är öppet hur detta tar sig uttryck. När dessa två fundamentala faktorer samverkar så har det kraftfull effekt på ekonomin. Vi ser nu kanske början av ett scenario med dämpning och samtidigt stigande räntor. Effekterna av ränteökningar är inte tillräckligt analyserade – särskilt inte på regional nivå.

Bostadsmarknaden är – nu som tidigare – i centrum för dessa frågor och särskilt intressant är att studera storstäderna som har stått för merparten av nybyggnationen. När lånekostnaden ökar, minskar konsumtionsutrymmet vilket i sin tur drar ned ekonomins efterfrågesida. Effekterna av stigande räntor kan slå igenom snabbt. Riksbanken rapporterar att ungefär 70 procent av hushållen har rörliga räntor, vilket innebär att effekten av en räntehöjning märks direkt för majoriteten av låntagare. En annan faktor som påverkar är de dolda skulder som ligger i nya bostadsrättsföreningar.

Det finns tydliga skillnader mellan storstadsregionerna. Bostadsmarknaden i Stockholm har sett den största prisutvecklingen i landet och sitter med störst exponering. Det finns tre skäl till att effekterna förväntas bli större i Stockholm jämfört med övriga storstadsregioner.

* Fler hushåll i Stockholm är skuldsatta. Medan mer än hälften av hushållen i Stor-Stockholm har bolån är motsvarande i Stor-Göteborg och Stor-Malmö 47 respektive 41 procent.

* Hushållen i Stockholm har högre skulder. Den genomsnittliga skulden motsvarar 455 procent av inkomsterna för hushållen i Stockholm, medan skuldkvoten i Göteborg är 400 procent och i Malmö 340 procent.

* Fler hushåll i Stockholm har bolån med bostadsrätter som säkerhet och det finns fler nya bostadsrättsföreningar. Medan hälften av hushållen i Stor-Stockholm har bolån med bostadsrätter som säkerhet är motsvarande i Stor-Göteborg och Stor-Malmö 36 respektive 31 procent. Samtidigt finns det fler nya bostadsrättsföreningar i Stockholm. Av den totala nybyggnation som skett i Stockholm 2011–2017 utgjorde nya bostadsrätter 52 procent. Motsvarande i Göteborg var 44 procent och i Malmö 34 procent.

Fler hushåll med bolån och högre skulder innebär sannolikt att stigande räntor får större effekt i Stockholm. Lån via bostadsrättsföreningar kan också påverka konsekvenserna. När räntan höjs och bostadsrättsföreningar får svårt att betala tillbaka sina lån tas detta i sin tur ut på hushållen genom en höjd månadsavgift.

Detta innebär att räntehöjningar slår dubbelt mot hushållen, som ska betala både högre räntor till banken och högre månadsavgifter till föreningen. Den genomsnittliga skulden för nya föreningar är nästan dubbelt så hög jämfört med genomsnittet för samtliga föreningar enligt Riksbankens analyser.

Den andra sidan av myntet är att Stockholms höga skuldexponering har inneburit en regional stimulans i tider av låg ränta. De penningpolitiska stimulanserna det senaste decenniet har haft större effekt i Stockholm jämfört med övriga storstadsregioner och övriga Sverige.

Aktuell forskning visar att räntesänkningarna i USA efter finanskrisen i första hand gynnade låntagare i de redan starka regionerna.

Penningpolitiken verkar ha svårt att träffa rätt även i svenska regioner. Vi vet att penningpolitiken är ett trubbigt verktyg när den ekonomiska utvecklingen ser olika ut i olika regioner. Men effekterna skiljer sig alltså också åt beroende på regionala skillnader i skuldsättning och vilken typ av bostäder som byggs.

Detta är faktorer som behöver utredas mer och som behöver vägas in i den framtida ekonomiska politiken. Penningpolitiken kan inte ensam lösa upp knutarna utan behöver stöd från finanspolitiken och makrotillsynen. Eventuellt behöver Sverige, som i Norge, en makrotillsyn med olika åtgärder i olika delar av landet.

 

Pernilla Johansson, chefsekonom, Sydsvenska Handelskammaren

Per Tryding, vice vd, Sydsvenska Handelskammaren


Innehåll från RapalAnnons

Optimaze Worksense vägleder en trygg retur till hybridarbete

Flexibelt hybridarbete har varit arbetsplatsstrategi för flera företag redan innan pandemin, men nu finns ett bredare intresse för att erbjuda medarbetare möjlighet att mer aktivitetsbaserat och dynamiskt kunna välja plats, tid och samarbetsmetod. Våra fysiska, sociala och digitala arbetsmiljöer förändras därav drastiskt för många.

Det är inte bara en eller annan personal- och fastighetschef som just nu skrapar sig i huvudet om hur man borde hantera en gradvis och trygg retur till kontoren. Trenden framöver verkar gå mot att företagen ser sig ha en stor del av sin personal på kontoret 2-3 dagar i veckan, medan övriga dagar spenderas på distans. Det här skapar frågeställningar kring hur stora kontorslokaler vi behöver framöver – och datan fattas för många.

Fysiska möten innebär fortfarande en viss smitto- och hälsorisk med nya vågor av virusvarianter kring hörnet. Vidareutveckling av existerande smarta digitala kontorslösningar, för att stötta en tryggare retur till kontoret, har därför varit i fokus det senaste året hos PropTech företaget Rapal, som även själva står inför samma problematik.

–  Vi har själva jobbat med detta i ett tiotal år, och lärt oss en hel del tillsammans med våra kunder genom åren, säger Pontus Kihlman, Head of Business Development för Optimaze på Rapal. Med vårt försprång vet vi nu att företag, med testade lösningen Optimaze Worksense, kan få smarta verktyg för att hantera sin personalkapacitet och säkerställa att alla håller rätt avstånd via öppen, transparent och visuell kommunikation via en ’digital tvilling’ av kontoret.

Smart Officelösning

Optimaze Worksense är en smart office-lösning med tillhörande mobilapp som gör det möjligt att lätt boka och avboka skrivbord, mötesrum eller lediga parkeringsplatser redan innan man har gått hemifrån. Det går även att kolla den egentliga närvaron eller luftkvaliteten i realtid, med data från sensorer. På så vis kan en anställd känna sig trygg innan de bokar en plats och lämnar hemmet, och behöver inte utsätta sig för onödiga risker i exempelvis tunnelbanan, om kontoret redan är fullbokat.

– Det behöver finnas möjligheter att via tekniska verktyg finna och dela på resurser, göra smidiga felanmälningar, eller ha koll på aspekter såsom luftkvaliteten på kontoret. Den ”digitala assistenten” tar bort friktion så som onödigt resande och sökande som inte har något mervärde och som inte bidrar till arbetet.

Analys av IoT-data

Därefter gäller det att följa upp långsiktigt – med Optimaze Worksense mäter och analyserar man IoT-data kring hur resurserna används. Detta ger insikter som sedan kan ligga till grund för att planera ett hållbarare, effektivare och mer kostnadseffektivt kontor.

– Vi hjälper till att optimera arbetsplatser ur både miljö-, kostnads- och medarbetarperspektiv, baserat på kontinuerligt insamlad data så att miljön stödjer organisationens framtida sätt att arbeta. Allt det här kan låta komplext, svårt och dyrt – men det tar endast en dag att lägga upp systemet, och kostnaderna ligger kring ”en kopp latte per medarbetare” i månaden.

I större skala, möjliggör Optimaze också en hel del annat inom fastighetsförvaltning. Ungefär 40 miljoner kvadratmeter av digitaliserade bottenplaner, över 30.000 hyreskontrakt och 1,6 miljarder euro årlig fastighetsomsättning optimeras och förvaltas idag med hjälp av programmet runt världen i 40 länder.

Läs mer om smarta lösningar och Optimaze Worksense

 

Mer från Rapal

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Rapal och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?