1515

Professorn: Strandhäll petade i Ungerns barnlöshetstrauma

DEBATT. Ungerns nuvarande regering är besatt av tre historiska trauman. Den som vill kunna kommunicera med den måste signalera samma förståelse som när man manar ett trilskande barn att uppföra sig väl, skriver Kristian Gerner, professor i historia vid Lunds universitet, specialiserad på Öst- och Centraleuropa.

TRE TRAUMAN. Den officiella negativa bilden av Sverige i Ungern och svenska ministrars utrikespolitiska utspel på sociala medier är välkända. Vad som inte är lika känt är bakgrunden till Ungerns migrations- och befolkningspolitik. Den ungerska regeringen hävdar att landet är offer för historiska orättvisor och att det ungerska folket i dag hotas av undergång, skriver Kristian Gerner.
TRE TRAUMAN. Den officiella negativa bilden av Sverige i Ungern och svenska ministrars utrikespolitiska utspel på sociala medier är välkända. Vad som inte är lika känt är bakgrunden till Ungerns migrations- och befolkningspolitik. Den ungerska regeringen hävdar att landet är offer för historiska orättvisor och att det ungerska folket i dag hotas av undergång, skriver Kristian Gerner.Foto:Jonas Ekströmer/TT

Ambassader har normalt personal som förstår värdlandets språk och har insikter i dess historia och politik. Ambassadens personal sänder rapporter till hemlandet. Om detta ger anledning till kritik, kallas den aktuella statens ambassadör upp till utrikesministeriet.

Eller så kallar man som uttryck för protest hem den egna ambassadören från det aktuella landet. I tillägg till diplomati kan regeringar bedriva propaganda mot andra stater och framföra verbala hot eller tillämpa så kallad ”kanonbåtsdiplomati”.

Så var det förr i tiden. I dagens värld av sociala medier kan vilken minister som helst demonstrera kritiska synpunkter på ett annat lands politik genom sociala medier. Tjattret på Twitter kan verka löjligt, men det kan få allvarliga följder för relationen mellan de berörda staterna.

Konflikten mellan Ungern och Sverige om migrations- och familjepolitik är det senaste exemplet på detta. Klassisk diplomati gäller inte längre.

Den ungerska politiken och nationella självbilden formas av tre historiska trauman: Trianon, demografin och återkommande ockupationer (turkarnas, Habsburgs och Sovjetunionens). Sverige har å sin sida två moderna, självpåtagna uppdrag: att frälsa mänskligheten från ondo och att lära andra folk att bli mer som svenskarna.

Det är uppenbart att varken Sveriges utrikesminister Margit Wallström och socialförsäkringsminister Annika Strandhäll eller Ungerns vice premiärminister Zsolt Semjén och familjeminister Katalin Novák bryr sig särskilt mycket om dessa nationella kontexter. Det respektive part till exempel uppfattar som självklar familjepolitik, uppfattar den andra som idioti. Helt enkelt därför att man inte tar hänsyn till varandras självbilder.

Ungerns utrikesminister Peter Szijjarto förklarade efter sitt möte med Sveriges ambassadör efter Strandhälls uppmärksammade tweet om Ungerns familjepolitik häromveckan att tweeten var ”oacceptabel”. Han tillade: ”Ungern spenderar pengar på familjer och Sverige spenderar pengar på migranter”.

Annika Strandhäll förklarade i Aftonbladet att ”Sverige skulle fortsätta framåt med de reformer för jämställt föräldraskap som tagit landet till dagen situation, detta i stället för att som vissa titta tillbaka mot en ’idealiserad historisk tid’ och ’knuffa tillbaka kvinnor in i hemmet’. I en kommentar för den svenska pressen tillade hon: ”Det finns stora skillnader mellan den svenska och ungerska familje- och jämdställdhetspolitiken, vilket jag visade på. Det är politiska skillnader, och det är viktigt att kunna föra en diskussion om politik utan att gå till personangrepp.”

Strandhälls twittrande hade föregåtts av att Sveriges ambassadör i Budapest i augusti 2018 kallades upp till utrikesminister Szijjártó, som krävde en förklaring till flera svenska statsråds kritik mot ungersk migrationspolitik. Margot Wallström låg själv bakom ett av inläggen på Twitter som upprörde Szijjártó. Hon kommenterade affären med att framhålla: ”Det sprids en Sverigebild i Ungern som är mycket, mycket negativ och ofta direkt lögnaktig”.

Den officiella negativa bilden av Sverige i Ungern och den svenska regeringens utrikespolitiska deklarationer är välkända. Vad som inte är lika känt är den emotionella traumatiska bakgrunden till Ungerns migrations- och befolkningspolitik.

Den ungerska regeringen hävdar att landet är offer för historiska orättvisor och att det ungerska folket i dag hotas av undergång. De tre komponenterna i offerbilden är, som nämnt, Trianon, demografin och ockupationerna.

I palatset Trianon nära Paris undertecknade Ungern den 4 juni 1920 fredsfördraget med första världskrigets segrarmakter. Ungerns territorium reducerades till knappt en tredjedel av ytan före kriget. Staten blev av med Burgenland, Slovakien, Transkarpatien, Transsylvanien, Banatet, Vojvodina och Kroatien. Befolkningen minskades med tre femtedelar.

Knappt två månader efter det att Ungern blivit medlem av EU aktualiserades Trianon. Den 25 juni 2004 invigdes i staden Várpalota i närheten av Budapest Trianon Múzeum.

Senare samma år visades en film om Trianonfreden och dess katastrofala ekonomiska konsekvenser för Ungern. Museets hemsida visade dels kartan från tiden före Trianon, dels ett fotomontage där nutidens Ungern fälldes in i kartbilden av Ungern före Trianon: en månghövdad drake slog klorna i Storungerns gränser.

Den 15 mars 2018, på 170-årsdagen av Ungerns uppror mot Österrike, höll Viktor Orbán ett tal där han direkt kopplade flyktingfrågan till Trianon. Han förkunnade att hundra år efter Trianon, fanns krafter som ville ge resten av Ungern åt främlingar från andra kontinenter som inte respekterade Ungerns kultur, lagar och levnadssätt. Budskapet var att det som hade skett 1918 endast var början till Ungerns undergång. Nu skulle den fullbordas genom att EU skulle tvinga Ungern att ta emot flyktingar från Asien och Afrika.

Den apokalyptiska bilden av migrationsproblemet har sin motsvarighet i den nyligen proklamerade familjepolitiken. Ungern har i många år haft krympande befolkning, dels på grund av låga födelsetal, dels på grund av stor utvandring, särskilt av välutbildade, bland dem många kvinnor i fertil ålder.

1989 hade Ungern knappt 10,4 miljoner invånare. I dag, trettio år senare, är invånarantalet drygt 9,6 miljoner. År 2017 var enligt FN-statistik födelsetalet i Ungern 1,4 barn per kvinna. I slutet av år 2016 bodde närmare en halv miljon ungrare eller 6 procent av befolkningen utomlands, flertalet ”unga välutbildade människor”, nästan hälften kvinnor (Daily News, Budapest 17/12/2017).

Ungern har i dag en regering som är besatt av landet tre historiska trauman. Den som vill söka få respons måste signalera samma förståelse som när man manar ett trilskande barn att uppföra sig väl.

Kristian Gerner, professor i historia vid Lunds universitet


Innehåll från FalckAnnons

Räddningsföretaget som har innovation i generna

Pandemins eftereffekter på vården tros pågå i år framöver. Samtidigt presenterar Falck innovationer som kan lätta vårdskulderna. ”Det senaste året har påvisat behovet av en mobil vård”, säger Uno Lundberg, vd på Falck Emergency.

Ända sedan starten 1906 har Falck varit en av de mest framstående innovatörerna inom industriell räddningstjänst, mobil vård och numera också hälsa. Efter att grundaren Sophus Falck med egna ögon fick se och uppleva kaoset kring en av de största bränderna i dansk historia var målet att utforma ett organiserat och kvalitativt räddningsarbete. Det var på den vägen den första motordrivna ambulansen kom till. Men i dag, mer än 100 år senare, ser utmaningarna annorlunda ut.

Läs mer om hur Falck stödjer samhället här

Precis som resten av samhället har Falck haft ett tufft år till följd av coronapandemin, men tack vare deras påhittighet och lösningsorienterade organisation har de lyckats jobba sig förbi flera av de stora utmaningarna. Vidare berättar Uno Lundberg berättar att den första och mest akuta krisen för Falcks del var behovet av skyddsutrustning till personalen: 

– Tidigt under pandemin bestämde vi att ingen anställd i en Falck-ambulans skulle jobba utan en fullständig och relevant skyddsutrustning. När våra lager började sina och leveranserna slutade komma fick vi nys om en plastfabrik uppe vid Höga Kusten som snabbt kunde ställa om sin verksamhet. Tre dagar senare fick vi fram en prototyp för ett visir som vi sen har fortsatt utveckla. 

Modern och mobil vård efterfrågas

Framtagningen av visiren började i april 2020 och i dag är plastfabriken en verksamhet som levererar till fler kunder än bara Falck. Uno Lundberg pekar på plastfabriken som ett tydligt exempel på vikten av inhemsk produktion under en kris där efterfrågan på skyddsmaterial har varit stort.

Pandemin har det senaste året också visat på behovet av en modern och mobil vård. Ett sådant exempel är Falcks läkarbilar som innebär att ett team av en läkare och en undersköterska åker hem till patienter i stället för att de ska behöva åka in till sjukhusen.

– I nuläget används läkarbilarna för att genomföra undersökningar och behandlingar hemma hos patienterna. Men vi tittar även på hur mobil sjukvård i form av röntgen eller ultraljud kan användas för att undvika onödiga sjukhusbesök och för att vården ska kunna påbörjas redan i ambulanserna på väg in till sjukhusen, säger Uno Lundberg.

Företagshistorien präglas av innovation

Följdeffekterna av den pågående pandemin tror Uno Lundberg kommer tynga samhället i många år framöver och vårdskulden som var påtaglig redan innan coronakrisen kommer fortsätta öka. För att utveckla en mer proaktiv vård och effektivisera resurserna kan de mobila vårdtjänsterna göra skillnad menar han.

– Tittar man 20 år tillbaka i tiden var ambulanser en logistikenhet med två brandmän i förarhytten och en patient i baksätet. I dag är ambulanser snarare en rullande akutmottagning. Följer vi den trendutvecklingen kommer vi i framtiden genomföra enklare operationer hemma hos patienterna, säger han och fortsätter:

– Vi undersöker hela tiden hur vi kan göra vården bättre. Vi har hittat nya lösningar sedan 1906 och har innovation i vår historia – alltifrån den första motordrivna ambulansen till morgondagens digitala och mobila vård. Det ligger i Falcks DNA helt enkelt.

Fakta:
Falck är en global aktör inom beredskap, räddning, rehabilitering, vård och hälsa med över 27 000 medarbetare i 30 länder. Falcks huvudägare är Lundbeckfonden, en stiftelse som under de senaste åren har delat ut mer än 2,5 miljarder kronor till vetenskaplig forskning.

Läs mer om Falck här 

Mer från Falck

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Falck och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?