1515
Annons

Professorn: Landsbygdsborna är vår största minoritet

DEBATT. Regeringen vill öka omfördelningen från rika kommuner till fattiga. Det kan fungera som plåster på såren, men kommer inte att rå på den stora urbaniseringstrenden, skriver Charlotta Mellander, professor och expert på regional utveckling.

SKILLNAD. I Stockholms kommun bor i dag över 5.000 invånare per kvadratkilometer, att jämföra med färre än en person per kvadratkilometer på många mindre orter, skriver Charlotta Mellander.
SKILLNAD. I Stockholms kommun bor i dag över 5.000 invånare per kvadratkilometer, att jämföra med färre än en person per kvadratkilometer på många mindre orter, skriver Charlotta Mellander.Foto:Fredrik Sandberg/TT

Regeringen vill omfördela 1,8 miljarder kronor från rika kommuner till fattiga genom att reformera det kommunala kostnadsutjämningssystemet, meddelade statsminister Stefan Löfven (S) i sitt sommartal i Värmland förra veckan.

Förslaget var inte oväntat. Ända sedan valet av Donald Trump och brexit-omröstningen 2016 har den växande klyftan mellan stad och land dominerat den politiska debatten.

Den har fått Stefan Löfven att välja bort Almedalsveckan till förmån för bussturnéer genom svensk glesbygd och den gavs stort utrymme i januariöverenskommelsen.

I den deklarerades att ”hela Sverige ska växa” – en tydlig förstärkning av det tidigare slagordet att ”hela Sverige ska leva”.

Men att på detta sätt växla upp retoriken kan te sig något underligt då hela landet i dag de facto inte lever. Tvärtom har många mindre platser under lång tid upplevt en nedmontering av samhällsservicen. Det handlar om nedlagda skolor, borttagna vårdcentraler och ett polisväsende som inte längre är närvarande.

Denna utveckling beror ytterst på att befolkningen på dessa platser inte längre växer eller till och med krymper – i sin tur en följd av att unga invånare bryter upp och flyttar därifrån.

Samtidigt växer Sveriges stora och mellanstora städer eftersom folk från mindre kommuner och glesbygd samt utrikesfödda flyttar dit. Denna utveckling är resultatet av djupa strukturella krafter och kommer att bli svår att vända.

I Stockholms kommun bor i dag över 5 000 invånare per kvadratkilometer, att jämföra med färre än en person per kvadratkilometer i vissa mindre kommuner. Det skapar oerhört olika förutsättningar för att tillhandahålla service, inklusive offentlig. Att driva skola och sjukvård blir dyrare när få utnyttjar den. Samtidigt ökar servicebehoven på de platser dit många väljer att flytta.

Givet denna verklighet kan det framstå som ekonomiskt logiskt att flytta resurser från landsbygden till städerna. Kanske bör man inte rädda all landsbygd till varje pris? Kanske kan man till och med se det som mer rättvist att flytta resurserna till de platser där det bor många människor, så att så många som möjligt kan utnyttja servicen.

Samtidigt kan man tycka att det är rimligt att förvänta sig tillgång till offentlig service så länge man faktiskt bor i Sverige och betalar skatt här – ofta mer per 100 kronor än i tillväxtregionerna. Ingen vill resa i timmar för att få akutsjukvård eller att polisen bara ska finnas på plats mellan klockan 10 och 12 på tisdagar.

I grunden handlar det om en moraliskt och praktiskt mycket svår avvägning utan självklart svar.

Det görs inte lättare av att politiker under lång tid kommit undan med vaga utfästelser om att hela landet ska leva eller växa i stället för att leverera konkreta svar på frågor som hur lång väg barn ska ha till skolan och hur långt man måste finna sig i att resa för att få vård samt hur mycket detta får kosta.

I brist på tydliga svar och faktisk leverans av offentlig service riskerar vi att se frustrationen i allt fler mindre kommuner öka. Landsbygdsborna är trots allt landets största minoritetsgrupp.

Tillskottet på 1,8 miljarder genom utökad kommunal kostnadsutjämning kommer säkert att fungera som ett mindre plåster på såren, men är långt ifrån det helhetsgrepp som faktiskt behövs.

Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Högskolan i Jönköping


Innehåll från Float LendingAnnons

Så enkelt kan SaaS-bolag finansiera sin tillväxtresa – utan att spä ut ägarskapet

Jannis Koehn, CFO, Shraddha Chouhan, CMO, och Cedric Notz, CEO, på Float.
Jannis Koehn, CFO, Shraddha Chouhan, CMO, och Cedric Notz, CEO, på Float.

Unga tech-företag kan ha svårt att finansiera sin tillväxt då banker kräver garantier och riskkapitalister vill ha en del av företaget.

Float erbjuder istället CaaS – Capital-as-a-Service – för enkel och snabb finansiering till prenumerationsbaserade företag som behöver kapital för att växa.

– Vi kan ge SaaS-företag snabb och enkel tillgång till icke-utspädande tillväxtkapital med total flexibilitet, där grundarna kan ta ut det kapital de behöver, när de behöver det, säger Cedric Notz, grundare och vd för Float.

Många tech-företag har det ofta svårt i början, inte minst att få tillgång till kapital. Inkomsterna är osäkra, det finns sällan några tillgångar i företaget att använda som säkerhet för lån och grundarna sliter ofta dygnet runt med att utveckla sin affärsidé och kan inte lägga tid på att jaga kapital. 

Riskkapital är fantastiskt för att finansiera nya idéer och verksamheter. Men befintliga aktieägare måste ge ut nya aktier – och därmed ge upp en del av kontrollen och den ekonomiska uppsidan. Om ett företag har hittat en produktmarknad som passar och vill accelerera är också lån fantastiska. Alla tidiga aktieägare – grundare, ängelinvesterare, anställda och riskkapitalister – gynnas.

Float erbjuder Capital-as-a-Service till bolag inom den prenumerationsbaserade ekonomin, alltså SaaS-företag. 

Kreditgränsen är kopplad till ARR, Annual Recurring Revenue, ett begrepp inom prenumerationsekonomin som visar hur stora de årligen återkommande intäkterna är under prenumerationernas livslängd.

Float ger krediter utan säkerhet

Float tar en ränta på lånet, men kräver ingen säkerhet. För att minimera kreditrisken görs istället en noggrann riskanalys baserad på stora mängder data. 

– Vår process är helt digital och automatiserad. Kunden registrerar sig enkelt på vår plattform. Genom Bank-ID får vi sedan tillgång till information om företagets bankkonton, bokföringsuppgifter och mjukvaran för prenumerationshanteringen. Våra algoritmer analyserar denna data och får fram de KPI:er som vi behöver för att göra en riskbedömning. Beroende på risken så kan vi erbjuda en kredit på mellan 30 och 70 procent av ARR, förklarar Cedric Notz.

I takt med att företagets ARR ökar, ökar också kreditgränsen.

– Det är ett väldigt flexibel lösning, där företaget kan använda så mycket de vill av de krediter vi erbjuder till vad de själva vill, när de så önskar, säger han.

Float Ledning vill maximerar kundupplevelsen

Processen går väldigt snabbt. Inom några dagar kan SaaS-företaget få tillgång till krediten.

– Kundupplevelsen ska vara så snabb, enkel och effektiv som möjligt för de som söker kapital av oss, säger Cedric Notz.

Floats affärsidé bygger på grundarnas egna erfarenheter av att skapa och driva växande SaaS-företag. Jannis Koehn är CFO och medgrundare av Float. 

– Som tidigare VD och CFO på ett B2B-prenumerationsföretag har jag personligen upplevt hur svårt det är för nya företag som vill växa att få kredit från bankerna. Det tog oändligt med tid. Marknaden fungerar inte, och det vill vi göra något åt, säger han, och avslutar:

– Finansiering för entreprenörer har sett likadant ut i årtionden. Låt oss ändra på det. Float kommer att revolutionera finansieringen för prenumerationsbaserade företag.

Läs mer på www.gofloat.io/sv/

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Float Lending och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?