Professorn: Landsbygdsborna är vår största minoritet

DEBATT. Regeringen vill öka omfördelningen från rika kommuner till fattiga. Det kan fungera som plåster på såren, men kommer inte att rå på den stora urbaniseringstrenden, skriver Charlotta Mellander, professor och expert på regional utveckling.

SKILLNAD. I Stockholms kommun bor i dag över 5.000 invånare per kvadratkilometer, att jämföra med färre än en person per kvadratkilometer på många mindre orter, skriver Charlotta Mellander.
SKILLNAD. I Stockholms kommun bor i dag över 5.000 invånare per kvadratkilometer, att jämföra med färre än en person per kvadratkilometer på många mindre orter, skriver Charlotta Mellander.Foto:Fredrik Sandberg/TT

Regeringen vill omfördela 1,8 miljarder kronor från rika kommuner till fattiga genom att reformera det kommunala kostnadsutjämningssystemet, meddelade statsminister Stefan Löfven (S) i sitt sommartal i Värmland förra veckan.

Förslaget var inte oväntat. Ända sedan valet av Donald Trump och brexit-omröstningen 2016 har den växande klyftan mellan stad och land dominerat den politiska debatten.

Den har fått Stefan Löfven att välja bort Almedalsveckan till förmån för bussturnéer genom svensk glesbygd och den gavs stort utrymme i januariöverenskommelsen.

I den deklarerades att ”hela Sverige ska växa” – en tydlig förstärkning av det tidigare slagordet att ”hela Sverige ska leva”.

Men att på detta sätt växla upp retoriken kan te sig något underligt då hela landet i dag de facto inte lever. Tvärtom har många mindre platser under lång tid upplevt en nedmontering av samhällsservicen. Det handlar om nedlagda skolor, borttagna vårdcentraler och ett polisväsende som inte längre är närvarande.

Denna utveckling beror ytterst på att befolkningen på dessa platser inte längre växer eller till och med krymper – i sin tur en följd av att unga invånare bryter upp och flyttar därifrån.

Samtidigt växer Sveriges stora och mellanstora städer eftersom folk från mindre kommuner och glesbygd samt utrikesfödda flyttar dit. Denna utveckling är resultatet av djupa strukturella krafter och kommer att bli svår att vända.

I Stockholms kommun bor i dag över 5 000 invånare per kvadratkilometer, att jämföra med färre än en person per kvadratkilometer i vissa mindre kommuner. Det skapar oerhört olika förutsättningar för att tillhandahålla service, inklusive offentlig. Att driva skola och sjukvård blir dyrare när få utnyttjar den. Samtidigt ökar servicebehoven på de platser dit många väljer att flytta.

Givet denna verklighet kan det framstå som ekonomiskt logiskt att flytta resurser från landsbygden till städerna. Kanske bör man inte rädda all landsbygd till varje pris? Kanske kan man till och med se det som mer rättvist att flytta resurserna till de platser där det bor många människor, så att så många som möjligt kan utnyttja servicen.

Samtidigt kan man tycka att det är rimligt att förvänta sig tillgång till offentlig service så länge man faktiskt bor i Sverige och betalar skatt här – ofta mer per 100 kronor än i tillväxtregionerna. Ingen vill resa i timmar för att få akutsjukvård eller att polisen bara ska finnas på plats mellan klockan 10 och 12 på tisdagar.

I grunden handlar det om en moraliskt och praktiskt mycket svår avvägning utan självklart svar.

Det görs inte lättare av att politiker under lång tid kommit undan med vaga utfästelser om att hela landet ska leva eller växa i stället för att leverera konkreta svar på frågor som hur lång väg barn ska ha till skolan och hur långt man måste finna sig i att resa för att få vård samt hur mycket detta får kosta.

I brist på tydliga svar och faktisk leverans av offentlig service riskerar vi att se frustrationen i allt fler mindre kommuner öka. Landsbygdsborna är trots allt landets största minoritetsgrupp.

Tillskottet på 1,8 miljarder genom utökad kommunal kostnadsutjämning kommer säkert att fungera som ett mindre plåster på såren, men är långt ifrån det helhetsgrepp som faktiskt behövs.

Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Högskolan i Jönköping


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Dash RetailAnnons

Så stärker du ditt varumärke på Amazon – och ökar din försäljning: ”Det finns ett recept"

Jenny Winbom, Senior Consultant på Dash Retail Sverige.
Jenny Winbom, Senior Consultant på Dash Retail Sverige.

För att företag ska optimera sin försäljning på Amazon måste produkterna presenteras högt upp i listan när kunder gör sökningar.

– 80 procent av alla köp sker på förstasidan så det är här produkten ska synas. Vi kan lära svenska företag hur de kraftigt kan förbättra sin sökranking, säger Jenny Winbom, Senior Consultant på Dash Retail.

Amazon finns sedan 2020 i Sverige och utgör en ny kanal för företag att på ett enklare sätt nå ut till fler svenska kunder, men även en möjlighet att nå kunder på marknader där Amazon funnits sedan tidigare, som Tyskland och USA.

Den ökande konkurrensen ställer krav att stärka sitt varumärke på plattformen för att synas i det kommersiella bruset. Mycket handlar om hur man utformar sina produktsidor.

– Det är upp till varje varumärke att kontrollera att produkterna är kommersiellt tilltalande och att informationen syns på ett korrekt sätt. Produkten måste ha en bra rubrik och grundläggande information på rätt språk för att synas, säger Jenny Winbom.

Genom att följa riktlinjerna kring utformningen av en produktsida ökar möjligheten att rankas bättre i Amazons sökalgoritm.

– Man bör också lägga krut på riktigt bra bilder. Det finns ett recept på hur det ska se ut, säger hon.

Dash Retail kan förbereda kunderna för Amazons nya verktyg 

Amazon utvecklar ständigt nya verktyg. Inom kort har Amazon i Sverige tillgång till verktyg som redan finns i andra marknader.

– Snart kommer man kunna skapa sin egen varumärkesbutik på Amazon, något vi gjort för bland annat STIGA Sport. Det kommer också finnas möjligheter att synas genom annonsering, säger hon och fortsätter:

– Vi är en fullservicebyrå som fokuserar på Amazon och kan skräddarsy vårt arbete efter kundens behov. Vi kan både erbjuda kunderna strategisk vägledning och operativt arbete. 

Amazon.se som inkörsport till nya större marknader

Amazon kommer att förändra marknaden i Sverige för alla aktörer.

– Det är viktigt att skapa en strategi redan nu för hur man ska bemöta Amazon, säger Jenny Winbom.

Dash Retail stödjer företag och lär dem hur de ska arbeta med Amazon i Sverige. Nästa steg kan vara att lansera sitt erbjudande på nya marknader. 

Dash Retail kommer att hålla i ett webinarium med Amazon på temat ”Amazon som inkörsport till nya marknader” den 11:e maj. 

– E-handeln är i dag global. Skapa därför en strategi redan nu så att du inte blir omsprungen av dina konkurrenter, avslutar hon. 

 

Mer från Dash Retail

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Dash Retail och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?