1515

Professorn: Hur klarar man en klimatändring?

DEBATT. Klimatfrågan kan inte lösas genom att svenskar äter mindre kött eller minskar sitt flygande. I stället krävs gemensamma globala åtgärder som integration av elförsörjningen kombinerat med utökad lagring av el och satsning på nya och säkrare former av kärnkraft, skriver meteorologiprofessorn Lennart Bengtsson, aktuell med boken ”Vad händer med klimatet?”.

ÅTGÄRDER KRÄVS. Om inget görs kan uppvärmningen mot slutet av detta århundrade nå samma storlek som den mellan en istid och en interglacial. Det är därför viktigt att ta itu med saken, men också att det görs på rätt sätt, skriver Lennart Bengtsson.
ÅTGÄRDER KRÄVS. Om inget görs kan uppvärmningen mot slutet av detta århundrade nå samma storlek som den mellan en istid och en interglacial. Det är därför viktigt att ta itu med saken, men också att det görs på rätt sätt, skriver Lennart Bengtsson.Foto:Fredrik Sandberg/TT
ÅTGÄRDER KRÄVS. Om inget görs kan uppvärmningen mot slutet av detta århundrade nå samma storlek som den mellan en istid och en interglacial. Det är därför viktigt att ta itu med saken, men också att det görs på rätt sätt, skriver Lennart Bengtsson.
ÅTGÄRDER KRÄVS. Om inget görs kan uppvärmningen mot slutet av detta århundrade nå samma storlek som den mellan en istid och en interglacial. Det är därför viktigt att ta itu med saken, men också att det görs på rätt sätt, skriver Lennart Bengtsson.Foto:Oskar Omne

Jordens klimat bestäms främst av avståndet till solen, hur mycket av solstrålningen som reflekteras samt den värmestrålningen som fångas upp i atmosfären och strålar tillbaka till rymden vid en lägre temperatur. 

Det är denna som kallas för växthuseffekten men den har inte särskilt mycket med ett växthus att göra. Snarare kan man jämföra med en varm kofta en kall sommarkväll.

Växthuseffekten har varit känd sedan tidigt 1800-tal och förbryllade tidigt fysikerna. Man kunde helt enkelt inte förstå varför jorden var drygt 30°C varmare än den borde vara. 

Så småningom stod det klart att den väsentliga orsaken var vattenånga och koldioxid i luften som absorberade jordens värmestrålning. De vanliga atmosfärgaserna syre och kväve släpper däremot igenom såväl solstrålning som jordens värmestrålning. 

Att det förhåller sig så vet vi nu från den moderna kvantfysiken och beror på att de mer komplexa vatten- och kolsyremolekylerna påverkas mer av värmestrålningen. Växthuseffekten är väldig och uppgår till ungefär 160 Watt per kvadratmeter eller hela två tredjedelar av den strålning som kommer jorden till godo från solen.

Det som i dag har blivit en fråga, och inte bara en vetenskaplig sådan, är att människan har ändrat på atmosfärens sammansättning genom främst förbränning av fossil energi. 

Ökningen av atmosfärens strålningsbalans som följd av utsläpp av växthusgaser är hittills ringa med cirka 3 Watt per kvadratmeter, men är av allt att döma orsaken till den globala temperaturökningen på ungefär 1°C. 

Emellertid, om inget görs, kan uppvärmningen mot slutet av detta århundrade nå samma storlek som den mellan en istid och en interglacial. En motsvarande avkylning skulle vara en katastrof men även en motsvarande uppvärmning är ett problem som kräver omfattande globala insatser. Det är därför viktigt att ta itu med saken, men också att det görs på rätt sätt.

De klimatändringar som hittills inträffat är ringa och är i de flesta fall närmast omöjliga att skilja från de naturliga väderhändelser som alltid har funnits. Väderhändelser är normalfördelade och hos oss är variansen stor.

Det är bara att jämföra årets något kyliga högsommar, som i Mellansverige blev 4-5°C kallare, med fjolårets julivärme som i sin tur blev lika varm som juli 1901. Stiger den globala temperaturen så blir det allmänt vanligare med extrem värme men samtidigt mindre vanligt med extrem kyla. 

Att kallväder är en plåga glöms kanske bort i Sverige med centralvärme och välisolerade bostäder men inte i länder där detta saknas. I Storbritannien däremot, men sina dåligt uppvärmda bostäder, kräver kylan offer varje vinter. Inte sällan gamla och fattiga som inte har råd att betala de stigande gas- och elräkningarna.

Extremväder som stormar och oväder får väldig medial uppmärksamhet men kommer snarare att försvagas i ett varmare klimat eftersom dessa drivs av temperaturmotsättningar och inte i första hand av temperaturen. De flesta tecken tyder på att dessa var värre tidigare, när Arktis var kallare och temperaturskillnaderna var större.   

Forskningen framhåller främst två viktiga frågor som bör stå i fokus för såväl forskning som nödvändiga åtgärdsprogram. 

När jordens temperatur ökar stiger havet dels på grund av expansion samt av ökad avsmältning av främst bergsglaciärer och till viss del från de stora inlandsisarna. Under de senaste 25 åren har havshöjningen mätts med satellitradar och ligger på 3 mm/år. 

Någon acceleration kan inte bestämmas med någon säkerhet. De regionala variationerna som beror på tektoniska ändringar, havsströmmar och vindar varierar med minst 10 mm/år upp eller ned och detta skulle ske även om det inte fanns någon global uppvärmning. 

I Sverige är landhöjningen mestadels större än havshöjningen och i Stockholmstrakten ungefär dubbelt så stor. I sin senaste huvudrapport från 2014 har IPCC angivet en global havshöjning på i medeltal 40 cm vid slutet av 2000-talet (jämfört med nu), under antagandet att dagens växthuseffekt skulle fördubblas eller öka med ytterligare 3 Watt per kvadratmeter.

Det som kanske oroar många klimatforskare mest är systematiska ändringar i nederbördsmönstren där såväl teoretiska beräkningar som modellsimuleringar indikerar att jordens nederbördsmönster kan komma att förskjutas och bli mer extrema. För Europas del skulle detta innebära mindre nederbörd i Medelhavsområdet och mer nederbörd i Nordeuropa.

Klimatfrågan kan inte lösas genom att svenskar äter mindre kött eller minskar sitt flygande. Det är endast ett spel för gallerierna. För att reducera växthusgaserna krävs gemensamma substantiella globala åtgärder. 

Hit hör integration av elförsörjningen kombinerat med utökad lagring av el, satsning på nya och säkrare former av kärnkraft. Förbättrad fossil förbränning med försänkning av koldioxiden i berggrunden samt utökade skogsplanteringar. Att elda upp skogen är minst av allt en förnuftig lösning. 

Den bild som hittills skapats av media är att Västvärlden och därmed Sverige bär huvudansvaret för jordens klimatproblem. Många ser därför en återgång till ett enklare liv som en lösning, ungefär som det som fanns under första hälften av 1900-talet. 

Detta är ingen lösning. Jordens befolkning var vid denna tid mindre än tredjedel av dagens. De flesta människor på jorden levde under eländiga förhållanden. Jordens temperatur var kanske 1°C lägre än nu men inget tyder på att vädret tidigare var mindre extremt. 

Dessutom drabbades människorna värre av extremt väder eftersom väderprognoserna var usla genom brist på relevanta observationer och inga möjligheter till prognosberäkningar. Möjligheter att varna människor för farligt väder saknades i de flesta områden.

När det gäller energiproduktion och främst el bör Sverige på alla sätt framhållas som ett föredöme. Den framgångsrika energipolitiken har berott på framsynta och genomtänkta samhällsinvesteringar som utveckling av vattenkraften under främst först hälften av 1900-talet, kommunala el- och värmecentraler samt kärnkraften under senare hälften av 1900-talet. 

Den systematiska och framgångsrika utvecklingen av värmepumpar har gjorts i all tysthet och har inneburit stora energibesparingar och detta utan egentliga subventioner. De har helt enkelt varit lönsamma för den enskilde husägaren. 

Lennart Bengtsson, professor emeritus i dynamisk meteorologi och författare till boken ”Vad händer med klimatet?”


Innehåll från SalesforceAnnons

Så når de framgång i den nya digitala världen

Handelsbanken, Volvo Cars och andra framgångsrika storföretag avslöjade sina framgångsrecept under ett livestreamat event. ”90 tempofyllda minuter.” 

I dag arbetar vi var som helst, vi leder på distans, utvecklar tillsammans och samarbetar över gränser och tidszoner. Vad krävs egentligen för att lyckas i en digital värld? Svaren fick vi på ett livestreamat event den 6 maj, där Sveriges främsta experter tillsammans med programledare Peter Settman diskuterade hur vi skapar förutsättningar för nya former av tillväxt och framgång.  

Eventet Salesforce Live arrangerades av kundrelationsjätten Salesforce, vars Sverigechef Dan Bjurman säger:  

– Under 90 tempofyllda minuter inspirerades vi av nya sätt att tänka, och tog del av konkreta framgångsfaktorer för att agera i den nya digitala världen. Tillsammans med bland andra Handelsbanken, Volvo Cars, Sandvik, MatHem, Trustly och Stadsmissionen fick vi skarpa exempel från olika branscher, och spaningar om framtiden från professor Micael Dahlen och futurologen Ashkan Fardost.  

Från Handelsbanken deltog Catharina Belfrage Sahlstrand, Group Head of Sustainability och Stephan Erne, Chief Digital Officer i en breakout-session. De berättade om bankens resa inom digitalisering och hållbarhet, var man står idag samt hur de ser på framtiden.  

Ta del av Salesforce live  

Liksom i andra branscher har pandemin satt ytterligare fart på digitaliseringen inom banksektorn och medfört nya prioriteringar. Salesforce undersöker varje år vilka frågor som är viktigast bland beslutsfattare inom finansbranschen globalt. Den senaste rapporten ”State of Finance 2020” med 

2 800 respondenter pekar på stora skillnader före och efter pandemins utbrott.

Ladda ned State of Finance 2020 här  

– Finansiella aktörer i Norden har helt stuvat om bland sina prioriteringar. Ökad personalisering av banktjänster ses nu som den enskilt viktigaste frågan, följt av ökad automatisering av processer, säger Rob Klomps, CTO Financial Services EMEA på Salesforce, och tillägger:

– Vi ser också en brytpunkt i att en majoritet av kunderna nu föredrar digital rådgivning framför fysisk. Handskakningar och personliga samtal anses inte längre som avgörande för att bygga förtroende. Men en bank som sällan eller aldrig träffar sina kunder måste jobba mer datadrivet för att förutse deras behov och möta dessa. 

Algoritmdrivna finansiella tjänster 

För att lyckas med detta måste bankerna skaffa sig en 360-gradersvy av sina kunder. 

– De måste bli bättre på att samla in, förstå och agera på kunddata på ett intelligent och konsekvent sätt. Och de behöver känna till kundens ekonomiska milstolpar och mål.

Digital rådgivning och andra automatiserade och AI-stödda banktjänster blir allt smartare. Rob Klomps lyfter fram algoritmdrivna finansiella tjänster som fattar beslut eller genomför uppdrag för kundens räkning, som ett framtidsområde. 

Varför har bankerna inte kommit längre inom digitala tjänster?   

– Därför att de sitter fast i föråldrade IT-strukturer och system som inte är så lätta att koppla ihop och därför att deras organisation speglar produkterna och inte kunderna. Deras digitalisering har utgått från produkter som utlåning, betalningar, sparande. Men kunderna tänker inte ”vilken produkt kan lösa mina problem”, de ser sin finansiella ställning och sina behov. Produktapproachen måste bort och ersättas av kundfokus.

Bankens medarbetare var tidigare kundernas primära kontaktyta, men nu är digitala kanaler minst lika viktiga och upplevelsen av dessa behöver förbättras. De som lyckas bäst med det blir vinnarna på den nya digitala bankmarknaden, menar Rob Klomps. 

Ta del av Salesforce live här

Mer från Salesforce

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Salesforce och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?