ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Professorn: Hökmark har fel om ”euromyter”

  • MER FEL ÄN RÄTT. Problemet med de tre ”myterna” om euron som Gunnar Hökmark (bilden) pekar ut, är att ingen av dem rimligen kan anses vara en myt, skriver Pär Österholm. Foto: FREDRIK PERSSON / TT

REPLIK. På Di debatt 14/9 skriver Gunnar Hökmark att det behövs debatt och reflektion kring det faktum att Sverige inte är med i eurosamarbetet. Det är välkommet. Det är dock synd att Hökmark med sitt inlägg kompromissar när det gäller sakligheten.

I sitt inlägg lägger Hökmark fram tre ”myter” som han menar brukar motivera varför Sverige inte är med i eurosamarbetet. Problemet med de tre ”myterna” är att ingen av dem rimligen kan anses vara en myt.

Hökmarks grövsta övertramp gäller den tredje ”myten”, att euroområdet inte är ett optimalt valutaområde.

Exakt vilka kriterier som man skall använda för att bedöma detta är inte alla överens om, men fyra kriterier brukar lyftas fram och det krävs oerhört generösa definitioner för att hävda att euroområdet skulle vara ett optimalt valutaområde.

Som exempel kan tas kriteriet som rör arbetskraftens rörlighet, där de många olika språk som talas inom euroområdet innebär ett påtagligt praktiskt hinder när det gäller för arbetskraft att på ett smidigt sätt flytta inom euroområdet.

Här visar sig också bristerna i Hökmarks argumentation som tydligast, då han inte ens försöker komma med ekonomiskt relevanta argument.

I stället påpekar han att få optimala valutaområden existerar. Detta håller jag med om, men på vilket sätt innebär det faktum att detta påstående är sant att det är en ”myt” att euroområdet inte är ett optimalt valutaområde?

Hökmark gör ett antal relevanta poänger. Bland annat noterar han att osäkerhet runt växelkursen har ett pris. Men i flera fall saknar argumenten för ett euromedlemskap underbyggnad eller förefaller bakvända.

Till exempel framhåller han att kronan under lång tid varit övervärderad (vilket hämmat exporten) och att den nu är undervärderad (vilket underminerar produktiviteten).

Men om en felvärdering av valutan är ett fundamentalt problem för en ekonomi förefaller det märkligt att i sådana fall argumentera för ett deltagande i en stor valutaunion.

För om det är något vi kan vara säkra på så är det att vi som medlemmar av euroområdet sällan skulle få se en växelkurs för euron mot övriga valutor som skulle vara anpassad efter den svenska ekonomin.

I en tid där debattklimatet i många frågor allt som oftast saknar nyanser och en vilja att problematisera är det önskvärt att seriösa debattörer håller sig för goda för att framställa argument som ”myter” när de i själva verket är öppna för diskussion eller till och med uppenbart sanna.

Pär Österholm, professor i nationalekonomi vid Örebro universitet

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer