1515

Professorn: C förstår inte landsbygden

DEBATT. Januariavtalet innehåller flera åtgärder som ska få fart på tillväxten utanför storstäderna. Men insatserna gör lite för att vända flyttströmmarna i åldrarna 18–35 år, den verkliga orsaken till landsbygdens problem, skriver Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Högskolan i Jönköping och en av Sveriges främsta experter på regional utveckling.

MISSUPPFATTNING. De flesta politiker tror att landsbygdens utmaning främst är ”produktionsbaserad”, att det som saknas är brist på stöd för företagen. Men den verkliga utmaningen ligger i själva verket på ”konsumtionssidan”, alltså att det saknas mötesplatser, variation i kultur och andra former av upplevelser, skriver Charlotta Mellander.
MISSUPPFATTNING. De flesta politiker tror att landsbygdens utmaning främst är ”produktionsbaserad”, att det som saknas är brist på stöd för företagen. Men den verkliga utmaningen ligger i själva verket på ”konsumtionssidan”, alltså att det saknas mötesplatser, variation i kultur och andra former av upplevelser, skriver Charlotta Mellander.Foto:Fredrik Sandberg/TT

Flera av punkterna i överenskommelsen mellan S, MP, C och L är relaterade till den goda intentionen att ”hela landet ska växa”. Det är en höjning av den tidigare ambitionen att ”hela landet ska leva”, som inte nåtts. Givet detta, i vilken utsträckning kommer förslagen i den nya regeringsöverenskommelsen lyckas krympa den växande klyftan i Sverige mellan städerna och resten av landet?

För att svara på den frågan måste man ha en förståelse för varför stora delar av lands- och glesbygden står inför helt andra utmaningar än vad våra städer gör. Något förenklat kan man säga att för få människor väljer att bosätta sig utanför våra städer för att ”säkra” livskvaliteten där. När befolkningsunderlaget avtar så avtar även tillgången till offentliga och privata tjänster, såsom skola, sjukvård, polis, bensinstationer, närlivsbutiker och så vidare.

Ser man till befolkningstillväxten i svenska regioner under de senaste decennierna så har de som redan var stora från början nu blivit ännu större, medan de som startade på en lägre nivå i de allra flesta fall slutat att växa, eller till och med börjat krympa. En primär orsak till detta mönster är att de människor som flyttar ofta gör det i riktning mot städerna.

En överväldigande majoritet av de som flyttar till en annan kommun gör det i åldern 18 till 35 år, och när man är i denna ålder tycks fler saker än ett bra jobb spela roll. Man flyttar även för att få tillgång till utbildning och inte minst en variation av livsstilar som gör fritiden mer intressant.

För att förstå lands- och glesbygdens utmaningar, behöver man därför ha i bakhuvudet vad denna ålderskategori kan tänkas finna attraktivt hos en plats, eftersom platserna de söker sig till är de som fortfarande växer.

Det här har de flesta politiker helt missat. De tror att den primära utmaningen för landsbygden är ”produktionsbaserad”, det vill säga att det som saknas är brist på stöd för företagen här.

Nu kan säkert företagen många gånger också behöva stöd, men lands- och glesbygdens verkliga utmaning ligger på ”konsumtionssidan”, det vill säga att det råder en avsaknad av mötesplatser, av caféer och restauranger, variation i kultur och andra former av upplevelser.

I dag är det helt enkelt så att de orter som växer är de som är platser för konsumtion snarare än för produktion.

Framför allt två trender styr den här utvecklingen. Dels tjänar vi mer pengar än förr. Dels har transporter av varor blivit billigare. Den ökade inkomsten gör att vi kan konsumera mer, inte minst så kallade ”sällanvaror” och ”sällanupplevelser”. I dag är det främst städerna som tillhandahåller sådan konsumtion.

Med ökade inkomster blir tiden också relativt sett mer värdefull, vilket gör oss mindre benägna att pendla långa sträckor till och från jobbet.

Ett sätt att minska denna kostnad är att bosätta sig i städer, som ofta tillhandahåller flerparten av arbetstillfällena. Det gör att vi kan bo i städer och beställa varor från hela världen till en låg kostnad, samtidigt som vi får tillgång till hela den variation av konsumtion som staden erbjuder. Ur ett konsumtionsperspektiv är staden ofta överlägsen lands- och glesbygden och detta är den grundläggande orsaken till att många unga individers flyttströmmar går mot städerna.

Att fyrpartiöverenskommelsen nu fokuserar på att lyfta strandskydd, att tågen ska gå i tid och överallt, investerar i förnybar energi för eget bruk, ökar jordbrukets konkurrenskraft, stärker den privata äganderätten till skogen och säkrar resurser för skydd av värdefull skog, kommer att vara positivt för lands- och glesbygden på många sätt.

Däremot är det mer tveksamt om dessa insatser får 18-35-åringar att vända sina flyttströmmar. Det närmaste förslag att förbättra konsumtionssidan som hittas i regeringsuppgörelsen är utbyggnaden av servicekontor och digital infrastruktur i hela landet. Kommer det att få hela landet att växa? Svaret är högst sannolikt nej.

Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Högskolan i Jönköping


Innehåll från XenitAnnons

Virtuella skrivbord, lösningen för den hybrida arbetsplatsen

Xenits medarbetare Isabella Sinik Tinnberg och Jimmy Dao
Xenits medarbetare Isabella Sinik Tinnberg och Jimmy Dao

Allt fler företag har efter pandemin öppnat upp för en hybrid arbetsplats där medarbetarna kan mixa kontor- och hemmaarbete som de själva önskar. Den ökade friheten att kunna arbeta varifrån man vill ställer nya krav på företags IT. Krav som många företag saknar digitala lösningar för att möta.

– För två år sedan kunde ingen förutspå hur otroligt viktigt det skulle bli för företag att erbjuda en säker och enkel distansarbetsplats i molnet. När allt fler nu går mot att erbjuda sina medarbetare en hybrid arbetsplats även efter pandemin måste företag investera i rätt teknologier med bättre förutsättningar för ökad flexibilitet. Där är virtuella skrivbord en väldigt bra lösning för många. Virtuella skrivbord leder till flexibilitet och skalbara kostnader för verksamheten utan att tumma på medarbetarnas upplevelse eller säkerhet, säger Linus Lindström, vd på Xenit.

Xenit är ett av de främsta företagen i Sverige inom virtuella skrivbord i Microsoft Azure. Ett virtuellt skrivbord är ett skrivbord som man kan komma åt var som helst, när som helst och från vilken enhet som helst med alla program och applikationer man behöver i sitt arbete.

Läs mer om Xenits tjänst för virtuella skrivbord. 

– Det är viktigt att erbjuda sina medarbetare ett flexibelt arbetssätt och samtidigt skydda sin organisations data, applikationer, enheter och nätverk från cyberhot.  Med virtuella skrivbord i Azure får användarna ökad frihet i hur de vill arbeta samtidigt som verksamhetens IT får skalbara kostnader, ökad säkerhet och centralstyrda tillgångar. Virtuella skrivbord har även en positiv påverkan på verksamheters hållbarhetsarbete, dels genom molnbaserade lösningar, och dels genom att livslängden på enheterna förlängs med upp till 40%, fortsätter Linus Lindström, vd på Xenit.

Xenit är guldpartner till Microsoft som erbjuder en flexibel Virtual Desktop Infrastructure plattform i molnet. En plattform som ska kunna tillgodose så gått som alla användarscenarion.

– I Sverige bygger vi världens mest hållbara datacenters, det gör vi för att med rätt teknik kan vi tillsammans accelerera omställningen till en mer hållbar framtid. Med Microsoft som din molnpartner är du säker på att ditt val är hållbart, därför gläder det mig att Xenit är en samarbetspartner som nyttjar Microsofts molnplattform för att skapa nya affärsmöjligheter för svenska företag, säger Therése Treutiger, Director Global Partner Solutions & Innovation

Gratis guide: Så löser du 6 IT-utmaningar för morgondagens flexibla arbetsplats

 

Mer från Xenit

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Xenit och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?