Annons

Professorerna: Dags att skrota flygskammen

DEBATT. I praktiken innebär flygskatten att svenska inrikesresenärer trippelbeskattas. Men ur klimatsynpunkt är en flygresa mellan Umeå och Stockholm inget problem, skriver Per-Olov Johansson, professor emeritus vid Handels i Stockholm, och Bengt Kriström, professor i naturresursekonomi vid SLU-Umeå.

Flygresandet är vår tids kanske käraste hatobjekt, vare sig resan går inom vårt ytterst avlånga land eller ut i vida världen, och är därför tacksamt att beskatta. 

”Flygets klimatpåverkan ska minska. Flyget ska stå för åtminstone en del av sina klimatkostnader. Därför behåller vi flygskatten, säger biträdande finansminister Per Bolund” i ett pressmeddelande apropå vårändringsbudgeten 2019. 

Nu senast kom Liberalernas partiledarkandidat Erik Ullenhag ut och annonserade kraftigt höjda flygskatter.

Det paradoxala är att flyget inom EES (EU, Norge, Island och Liechtenstein) utgör en del av ett system för handel med utsläppsrätter, EU ETS. Det innebär att det krävs en utsläppsrätt för varje ton klimatgaser som ett flyg genererar. 

Antalet utsläppsrätter (och därmed utsläppen) är givet och bestämmer tillsammans med efterfrågan utsläppspriset. 

Gör någon en extra inrikesresa – eller mer allmänt mellan två flygplatser inom EES – trängs därför en annan resa undan någonstans inom EES. Annorlunda uttryckt: givet de totala utsläppen måste en utsläppsökning här balanseras av en utsläppsminskning någon annanstans inom området. 

I praktiken innebär det att resenären tvingas klimatkompensera för sin extra resa. 

Det hävdas ibland att vissa klimatskadliga höghöjdseffekter inte täcks av EU ETS. Men om inrikesresenärens flyg förstärker den effekten bör det motsatta gälla för det flyg som trängs undan. Mellan tummen och pekfingret summerar därför också denna typ av klimateffekter till noll.

Vän av ordning invänder kanske att de pengar som resenären spenderar på flygresan tränger undan annan och klimatskadlig konsumtion; spenderas det pengar på en flygresa måste det dras ned på annat. 

Räddaren i nöden, denna gång för den flygkritiske, är åter EU ETS: den europé vars flyg trängs undan spenderar i stället pengarna på klimatskadliga varor och tjänster. Så mellan tummen och pekfingret summerar positiv och negativ klimatpåverkan åter till noll.

Till saken hör dock att vissa operatörer (både inom reguljär- och charterflyget) tvingar sina resenärer att klimatkompensera en andra gång. 

Bortsett från det etiskt tvivelaktiga i en sådan ”dubbelbeskattning” blir konsekvensen att den som flyger med en sådan operatör inom EES de facto bidrar till att minska de klimatskadliga utsläppen. Klimatsmart så att det förslår!  

Som tack utsätts dock inrikesresenären via flygskatten för en trippelbeskattning.

De som förespråkar kraftigt höjda flygskatter förbiser en trolig bieffekt. En höjning frestar den som bor rimligt nära våra gränser att ta färja, tåg, buss eller bil till närmaste utländska flygplats och därigenom undkomma flygskatten. 

Alltså ungefär som när subventioner av elbilar leder till att en del exporteras till Norge för att den svenske ägaren/säljaren snabbt skall kunna inkassera subventionen. 

Andra vinnare är övriga som flyger mellan utrikes EES-flygplatser via billigare utsläppsrätter och därmed billigare flygbiljetter när svensk efterfrågan viker. Då sitter den svenske inrikesresenären återigen med Svarte Petter.

Ur klimatets perspektiv ger en inrikesresa mellan Umeå och Stockholm inte upphov till problem. Den flygskam som riktas mot flygresande inom EES måste rimligen baseras på andra överväganden än värnandet om klimatet.

På några års sikt förefaller globala avtal medföra att även den långväga resenären, i debatten känd som ”Thailandsturisten”, måste klimatkompensera, om nu inte researrangören redan gör det. 

Då bortfaller ännu ett skäl, måhända det sista sakliga, för att peka finger åt den som av någon – förmodligen helt rationell – anledning väljer att ta flyget.

Per-Olov Johansson, professor emeritus, Handelshögskolan i Stockholm

Bengt Kriström, professor i naturresursekonomi, SLU-Umeå

Innehåll från Business Region ÖrebroAnnons

Örebro gör plats för fraktdrönare och stärker sitt logistikkluster

De flesta känner säkert igen ordet intermodalitet, ordet som beskriver hur gods passerar flera transportslag. I Örebroregionen nöjer man sig dock inte med att erbjuda hög intermodalitet utan satsar istället på vad man kallar supermodalitet.

– Vi lägger till akademi och kompetens till varans väg fram till kunden. Akademin är en viktig funktion i jakten på de effektivitetstapp som uppstår då varorna byter transportslag och nu kastar vi även in AI och inte minst drönare som ett femte transportslag in i mixen, säger Victor Sunnliden, Investeringsansvarig på Business Region Örebro.

I Örebroregionen finns Sveriges demografiska mittpunkt vilket ger en unik möjlighet att nå mer än 70 procent av Sveriges invånare samt Oslo inom en radie av 30 mil. Det fördelaktiga geografiska läget möjliggör hög leveransservice över hela Norden.

Här möts europaväg, riksväg, järnväg, flyg, hamn och akademi i ett unikt kluster för logistik. I regionen kan bolag enkelt få tillgång till samtliga transportslag och kunnande kring supply chain och hantering av gods. Intermodalitet är således en viktig funktion då de allra flesta varor reser via två eller fler transportslag. Här finns alla funktioner man behöver för att hantera sin supply chain så hållbart och effektivt som möjligt.

Skapar förutsättningar för drönartransporter

Region Örebro Län har tagit steget att bli fullvärdiga medlemmar i ”Urban Air Mobility Initiative”. Det innebär att man nu tar ställning för att regioner och kommuner ska ha planeringsansvar för infrastrukturen i det undre luftrummet och för att skapa förutsättningar för aktörer att verka på en kommersiell marknad.

 Idag sker den kommersiella drönartrafiken i ganska liten skala och en av utmaningarna är regulatorisk då trafiken sker i det undre luftrummet och påverkar därmed stadsbilden. De flesta projekt som pågår just nu är därav testbäddar eller olika försöksprojekt. 

– Det här är ett av flera planerade steg som ska främja kommersialisering av drönare. Vi är glada över att regionen går framåt med detta, säger Victor Sunnliden.

Samverkansavtal med Dronamics

Örebro flygplats har ett samverkansavtal med företaget Dronamics, som nyligen blev en av de första fraktdrönarna att få licens för flyg i Europa. ”The Black Swan” är en fraktdrönare som kan bära upp till 350 kg över en sträcka om 250 mil.

Avtalet innebär att Örebro flygplats nu ingår i det nätverk av flygplatser runtom Europa som Dronamics avser använda för frakt. Genom Örebroregionens egen arbetsgrupp där även Örebro universitetet medverkar skapas nu förutsättningar att ligga längst fram inom hanteringen av autonoma flyg, drönare och eVTOL.

–  För oss på Örebro flygplats är det här en naturlig utveckling av vårt redan starka frakterbjudande. Vi är i dag en av Nordens bästa fraktflygplatser och har för avsikt att vara så även om 10 år, säger Mikael Smedberg, VD på Örebro flygplats.

– Det finns ännu ett antal utmaningar i det här arbetet och att då få en så kraftfull spelare som Dronamics med flera i vårt lag hjälper de oss att blir än mer tydliga med att det är just kommersialiseringen som vi är starka på. Alla som har en fungerande tjänst är av intresse för oss, avslutar Victor Sunnliden.

Läs mer hos Business Region Örebro 

 

Mer från Business Region Örebro

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Business Region Örebro och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera