Annons

Problemet är hyresregleringen

REPLIK. Vi instämmer i den beskrivning som Tanja Rasmusson med flera ger i ”Lås upp bostadsmarknaden” (Di Debatt 1/8) av unga vuxnas svårigheter att skaffa sig en bostad på den trögt fungerande svenska bostadsmarknaden. Vi instämmer också i deras krav på ökad rörlighet och bättre fungerande flyttkedjor.

Lars Jonung och Roland Andersson
Lars Jonung och Roland Andersson

Men deras artikel har en uppenbar brist: den nämner inte vid namn den fundamentala orsaken till dagens trögrörlighet på hyresmarknaden, den hyresreglering som förstört svensk bostadsmarknad sedan andra världskriget. Författarna pekar visserligen på behovet av reformer i hyressättningssystemet. Men det är alldeles för vagt med tanke på att en avveckling av hyresregleringen är själva nyckeln till låset.

Hyresregleringen är den främsta förklaringen till trögheterna på hyresmarknaden i form av långa bostadsköer, särskilt i storstäderna. I Stockholm får man stå i bostadskö i tio till tjugo år till stort men för unga personer utan kötid och utan eget kapital. Det leder till stora förluster inte bara för dem själva utan också för de företag som har svårigheter att rekrytera ung, välutbildad personal som inte kan flytta dit. Stockholms Handelskammare har framhållit detta i flera rapporter. Hyresregleringen leder således till omfattande samhällsekonomiska skador.

Att hyresregleringen avskaffas för hela beståndet av hyreslägenheter är ett helt avgörande steg mot större rörlighet. Vi har framhållit detta i ett antal debattartiklar tidigare i år, som i ”Så införs marknadshyror snabbt och rättvist för alla” (DN 16/2) och i ”Marknadshyror kan bota den sjuka bostadsmarknaden” (SvD 3/5). Genom en avveckling skulle man också få bukt med det privilegiesamhälle som hyresregleringen har lett till med ombildningar, svarta affärer och korruption. Att inte nämna hyresregleringen vid namn är som att diskutera planeternas gång utan att berätta om solens roll. Rasmusson med flera blundar för den avgörande orsaken till trögrörligheten på hyresmarknaden.

I Januariavtalet finns en punkt om att hyresregleringen ska avskaffas för nybyggda lägenheter. Detta är helt otillräckligt, eftersom köerna för de attraktiva lägenheterna i storstädernas centrala delar då kommer att vara kvar. För att låsa upp bostadsmarknaden bör vi använda rätt nyckel. Rasmusson med flera borde ha markerat att de liberala partierna bör kräva mer, att hyresregleringen bör tas bort för hela beståndet.

 

Roland Andersson, Professor emeritus, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm
Lars Jonung, professor emeritus, Lunds universitet

 

Läs det tidigare debattinlägget här. 

Innehåll från SileonAnnons

Banker behöver växla upp tempot när BNPL-marknaden växer

I takt med konsumenternas ökande efterfrågan på flexibla betaltjänster växer marknaden för Buy Now Pay Later (BNPL) snabbt runt om i världen. Samtidigt är det många banker som halkar efter i utvecklingen och riskerar att tappa marknadsandelar om de inte agerar fort.

– Vi ser att bolag som kan erbjuda BNPL-tjänster växer och tar marknadsandelar från retailbankernas kaka där konsumentkredit är en viktig del av verksamheten. Det här gör att alla internationella banker, inklusive de svenska, nu måste börja agera på konsumenternas förändrade köpbeteenden och efterfrågan, och också börja erbjuda BNPL-tjänster, menar David Larsson, vd på Sileon.  

Det pågår ett tydligt skifte på betal- och kreditmarknaden där de yngre generationerna styr efterfrågan på den digitala och flexibla upplevelsen som BNPL-lösningar tillför. Enligt en rapport från Insider Intelligence i februari 2022 väntas marknaden för BNPL-tjänster nå ett transaktionsvärde på 680 miljarder dollar globalt redan år 2025*. Det innebär en fördubbling av den marknadsstorlek man prognostiserade för några år sedan. För att hänga med i trenden bör man dock agera snabbt, något som kan vara utmanande för banker.

– Svårigheterna för bankerna är att möta den här utvecklingen själva, då många av dem sitter fast i gammal, komplex infrastruktur. Det gör att det krävs stora resurser och tunga IT-investeringar för bankerna om de själva internt ska bygga upp en BNPL-plattform, säger David Larsson. 

Kort ”time to market”

Svenska Sileon, som verkar på den internationella marknaden, erbjuder sina kunder en flexibel och innovativ BNPL-plattform. Genom plattformen kan banker få tillgång till en fullt skalbar BNPL-funktionalitet i egen regi. 

– En BNPL-tjänst måste vara flexibel och det måste gå snabbt att få ut erbjudandet till marknaden. Med vår modulära SaaS-lösning kan bankerna lansera sitt BNPL-erbjudande på endast några veckor. Vår tjänst är enkel att använda, fullt skalbar och går att anpassa med olika erbjudanden till olika kundgrupper på olika marknader och i olika länder, förklarar David Larsson. 

Till skillnad från att bygga en BNPL-plattform internt, blir det oftast betydligt snabbare, enklare och billigare för banker att använda Sileons SaaS-lösning. Då BNPL-tjänsten är fullständigt modulär kan Sileons kunder välja om de vill använda delar av den för att utöka sitt eget betalerbjudande eller satsa på en helhetslösning.

– Vi är ganska ensamma om det här erbjudandet på marknaden. Väljer man Sileon får man även en framtidssäkring på köpet, då vi ligger i framkant och ständigt utvecklar tjänsten för att hela tiden möta konsumenternas ständigt föränderliga behov. Våra kunder kan känna sig trygga i att det är det här vi kan och som vi alla verkligen brinner för, avslutar David Larsson.  

Om Sileon

Sileon är ett globalt fintech-bolag som erbjuder en innovativ SaaS-baserad Buy Now Pay Later (BNPL) funktionalitet till banker, långivare och fintechs. Med Sileons modulära SaaS-lösning får kunder snabbt tillgång till en skalbar, kostnadseffektiv och API-baserad BNPL plattform – i egen regi.

Läs mer här 

*Statistik från Insider Intelligence, publicerad 3 februari 2022

 

Mer från Sileon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Sileon och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera