1515
Annons

Pricerunner och Prisjakt: Googles halvmesyr lurar konsumenten

DEBATT. Google fick i somras en bot på 23 miljarder kronor för att ha missbrukat sin dominerande ställning – det högsta som EU-kommissionen någonsin dömt ut. Nu påstår Google att problemen är åtgärdade, men det stämmer inte, anser Nicklas Storåkers och Emil Hansson.

KONKURRENSBROTT. Den 27 juni meddelade EU:s konkurrenskommissionär Margrethe Vestager att Google fått en rekordbot för sin tjänst Google Shopping. Men bolagets åtgärder löser inte de problem som EU-kommissionen pekade på, anser cheferna för Pricerunner och Prisjakt.
KONKURRENSBROTT. Den 27 juni meddelade EU:s konkurrenskommissionär Margrethe Vestager att Google fått en rekordbot för sin tjänst Google Shopping. Men bolagets åtgärder löser inte de problem som EU-kommissionen pekade på, anser cheferna för Pricerunner och Prisjakt.Bild:Virginia Mayo

EU-kommissionen ansåg att Google under en längre tid brutit mot EU:s konkurrens- regler genom att främja sin egen tjänst för shoppingjämförelse, Google Shopping, framför andra jämförelsetjänster.

Gigantiska böter från konkurrensmyndigheter för bygg- eller lastbilskarteller är kanske lätta att förstå. Det är rimligt att stora, dominanta bolag får betala för att de brutit mot konkurrenslagarna med för höga priser som följd – något som alltid i slutänden drabbar oss konsumenter. Men Google är ju ett bolag som gjort vardagen så mycket enklare för många av oss. Så vad spelar det för roll vad de gör på sin sajt? Google har väl alltid användarnas bästa för ögonen?

Faktum är att vad Google gör spelar mer roll än mycket annat för oss konsumenter. Nästan alla konsumenter ”googlar” varje dag. Googles marknadsandel för söktjänster överstiger smått otroliga 90 procent i de flesta länder inom EU. EU-kommissionen menar att med en sådan dominant ställning följer ett särskilt ansvar att inte sätta marknadskrafterna ur spel.

En betydande del av Googles börsnoterade moderbolag Alphabets enorma intäkter kommer från Google Shopping. Google Shopping är i första hand utformad för att vi konsumenter ska uppfatta det som en prisjämförelse av olika e-handlare när vi söker efter en viss produkt.

Men Google Shopping skickar konsumenter till de butiker som betalar mest för att synas i stället för att visa alla alternativ så att konsumenten själv kan välja butik.

Enligt en undersökning från Kantar Sifo som Prisjakt beställt skulle 48 procent av alla användare byta jämförelsetjänst om man förstod att tjänsten inte var objektiv och oberoende. Enligt en undersökning från Pricerunner av de 100 mest populära produkterna så var det lägsta priset hos Pricerunner hela 10 procent lägre än vad man kunde hitta hos Google Shopping. Det blir väldigt mycket mer pengar som konsumenterna får betala, när Google sätter sina egna vinstintressen i första rummet.

Jämförelsetjänster är till för att skapa transparens för konsumenter. En lösning där användaren endast får se ett litet urval av butiker och framför allt ett begränsat urval av erbjudanden (som inte nödvändigtvis är kopplat till det lägsta priset, utan till de butiker som är beredda att betala mest) anser vi inte vara konsumentvänligt. Konsumenten skickas direkt till butik utan möjlighet att få en komplett bild över priserna på marknaden och går därmed miste om möjligheten att göra ett smartare val.

För att undvika ytterligare böter presenterade Google i veckan en lösning där de ämnar bryta loss Google Shopping till en egen enhet som ska konkurrera på lika villkor genom att köpa placeringar på Google i konkurrens med butiker och jämförelsetjänster. Tyvärr anser vi att Google misslyckas ordentligt med att lösa de problem som påtalats. Att bryta loss Google Shopping till en separat enhet som fortfarande ägs av Google förändrar i grunden ingenting, kostnaderna för Google Shoppings ”annonsering” blir i stället en intäkt för Google.

I stället för den uppenbara lösningen att låta Google Shopping konkurrera med alla andra i det organiska sökresultatet bjuder man fräckt in jämförelsetjänster till att betala och dessutom förädla Googles tjänst med innehåll.

Googles lösning, där jämförelsetjänster får samma utrymme som annonserande e-handlare, kan inte tolkas på annat sätt än ett nonchalant försök till att fortsätta att vidmakthålla en redan snedvriden marknad. Det här kan inte vara en acceptabel lösning för kommissionärerna i Bryssel som vill värna konsumenternas bästa. Det är snarare respektlöst.


Nicklas Storåkers, vd, Pricerunner
Emil Hansson, vd, Prisjakt


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Debatt: Se upp, företagare – affären finns i rymden

Leta inte efter guldet där andra letar. Börja vaska i en ny ådra, skriver entreprenören Mattias Hansson.

Visst finns det risker i grumlat vatten, men samtidigt är chanserna större att du hittar en verklig och ny affärs-fyndighet. Kanske i en annan galax, där ingen letat än. Nästa stopp på din affärsresa kan vara i rymden.

Det är inte raketforskning direkt, tyckte herrarna i vita rockar med bröstfickan fyllda av välanvända institutions-pennor, när allmänheten fick upp ögonen för deras dittills väl förborgade akademiska (och militära!) hemlighet - det vi ganska snart kom att kalla för, just det, internet.

Vanliga dödliga kunde i början av 1990-talet avfärda hyper-länkad datakommunikation som något för endast akademiska institutioner, något för ingenjörerna och nördarna. Internet skulle aldrig bli en allemansrätt. Tills företagare och nyfikna entreprenörer såg affärsmöjligheten, då blev det fart - alla ville hoppa på tåget. Och med facit i hand, får nog ändå erkännas, att vi som började tidigt med ”the internet” hade någon sorts ”rätt” i bemärkelsen att internet i dag är världens tvivelsutan mest använda kommunikationsmedel, politiska redskap och kommersiella handelsväg. The information super highway.

Kunskapsnationen Sverige har nu återigen blivit serverad en ny affärsmöjlighet som än är i sin linda, men som snarare än de flesta tror kommer slå ned som en meteorit när vi minst anar det. Och det i närtid. Morgan Stanley spår att rymdindustrin kommer vara värd mer än 1 trillion US dollar innan år 2040. Sverige kan vara med och dela på den kakan. Så här skulle det kunna gå till:

För det första: Miljön på den här vackra blå planeten står överst på allas agendor. Det är ett faktum. Alla vill dra sitt strå till stacken och precis alla lösningar måste användas. Eftersom det finns så mycket existerande högkvalitativ kunskap ämnad för rymden, som kan användas för att rädda miljön på jorden, lanserade vi initiativet Space for Agenda 2030 i den svenska paviljongen under världsutställningen Expo 2020 (den största svenska exportsatsning utomlands någonsin, genomförd av Regeringen, i samarbete med många av Sveriges företag och organisationer). Här bjuds miljömedvetna företag in för att utröna möjligheterna till att finna svar på miljö- och affärsutmaningar, genom att matchas med rätt och korrekt rymdkunskap. Det finns alltså redan i dag möjlighet att använda rymden för att lösa utmaningarna på jorden. Och du behöver inte ha vit rock med pennor i bröstfickan – alla kan vara med! Chansen att finna affärskritiska och lönsamma lösningar är stor där ingen annan letat (lika mycket) förut. Stephen Hawking såg det tidigt när han sa: ”Rymden representerar den långsiktiga framtiden för mänskligheten och kan fungera som ’livförsäkring’ för arten.” Och, ja, du kan fråga IT-miljardärerna Musk och Bezos om de håller med om det. 

För det andra: Innovationskraften och den stolta ingenjörstraditionen i Sverige gör att vi har både mäniskorna och kunskapen att kunna utvecklas som kunskapsnation i en växande rymdbransch, med förutsättningar att bidra aktivt till ännu fler av de enhörningsföretag som IT-boomen hittills skapat i vårt lilla land. En internationell superframgång har nu chans att späs på rejält.

Enligt den politiska ekonomen Joseph Schumpeter (1883–1950) är innovation en kreativ destruktion, där entreprenörer kombinerar befintliga element på nya sätt. Vi ser den (positiva) destruktionen idag, och vi vet att vi kan förvandla den till en ny, ljusare framtid. Alla element är här; det är en fråga om vad vi gör med dem. Företag och organisationer kan kombinera ny rymdkunskap med gamla sanningar, och med resultaten förändra livet – och affärerna! – på jorden.

För det tredje: Svenska företagare, innovatörer och entreprenörer kommer få det lättare i styrelserum och på ledningsgruppsmöten om den nya källan till lönsam kunskap – rymden – visar sig vara just det, lönsam. Därför kommer utvecklingen av den svenska rymdbranschen att ske främst på två sätt: 1) genom att befintlig kunskap från rymden plockas ned och används inne på företagen för ökad affärsnytta (downstream), och 2) genom att nya idéer och innovationer utvecklas på jorden för att ytterligare utforska mänsklighetens möjligheter i rymden (upstream). Skillnaden från ”förr” (old space) är att rymdbranschen nu är öppen för alla med en bra idé (newspace). Det vet alla som sett nya Netflix-dokumentären ”Return to Space”, vilket du lämpligen kan rusa hem och göra redan i dag. Det är att betrakta som ett obligatoriskt jobb-möte.

Så: sammanfattningsvis är det miljön, människorna och slantarna som kommer att driva på den accelererande rymdbranschen. Och du kan vara med! Fötterna på jorden, visst. Men se upp, företagare, din nästa storaffär kan, finnas i rymden, i en galax inte långt härifrån.

Fascinerande för oss alla är såklart tanken på att vi innevarande generation kanske får vara med om människor på mars. Kanske blir det så. Och redan vägen dit kommer att skapa mången möjlighet för oss som inte åker med dit upp. Vår kloke svenske astronaut Christer Fuglesang sa redan 2007 i sin bok ”Människan i rymden” (Max Ström) att: ”Rymden och Mars är inte bara äventyr och forskning. Det är också goda investeringar. De utmaningar och krav och den inspiration det innebär leder till utveckling av både teknik och samhälle.”

 Många känner redan till att armbandsuret Omega Speedmaster och Hasselbladkameran är utmärkta både i rymden och på jorden. Vissa vet också att världens kanske mest kända moderna material, Gore-Tex, ursprungligen togs fram för rymdfärder. Tempur likaså. Och dina Nike Air hade inte varit så sköna utan den rymdkunskap de bygger på. Just nu visas svenska ”Stålbrallan” på House of Sweden i Washington DC, en svensk innovation framtagen av bland annat Jernkontoret, modevarumärket Björn Borg och den välmeriterade svenska rymddesignern Cecilia Hertz. Och mer kommer det att bli. Mycket mer.  

 Under IT-boom-åren sades ofta den nu slitna klyschan ”Hoppa på tåget bums, innan det lämnar station”. Nu används istället en sägning från en av de som hoppade på just det där tåget i tid: Sheryl Sandberg, operativ chef på Facebook, som utan att darra på manschetten deklarerar:

”If you're offered a seat on a rocket ship, don't ask what seat! Just get on.” 

 Nu finns det en chans för svenska företagare att bli sin egen lyckas rymd-smed. Järnet är varmt, upp i sadeln, alla ombord!


Mattias Hansson

grundare och VD, International Space Asset Acceleration Company (I.S.A.A.C.)

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?